4-5uppvaknanden. Hur sova hel natt?

[strumpan]

Hej!
Har nu kurat vår son och idag är sista dagen på uppföljningsveckan. Under den här perioden har plutten sovit hel natt en gång. De senaste två har han vaknat och skrikit/gnällt 4-5 ggr. Han har ända sen han föddes vaknat med ganska jämna mellanrum på nätterna, så det känns lite som ett gammalt mönster. 1-2 ggr dessa senaste nätter har han rett ut det hela själv. Resten har vi efter avvaktande ramsat och en gång per natt har jag också buffat kort och sen gått ut med ramsa. Plutten blir först upprörd, men lugnar sig och har sedan somnat om. Ska man vara nöjd så här långt eller ska man förvänta sig bättre nätter? Vill helst inte fastna i något, utan försöka ligga ett steg före. På sikt vill vi förstås att han ska vakna färre ggr. Vi tänker också på storasyster som behöver sova och inte bli väckt av lillebror och vårt ramsande. Jag undrar om vi ska vänta ut plutten mer eller kanske tvärtom-ge besked direkt. Det är ju raka motsatser, men vet faktiskt inte vilket som är rätt just nu. När ramsan inte tar efter avvaktan och ett par försök har jag som sagt buffat. Vi har inte fått solfjädern att fungera. Skulle också vilja ändra lite i schemat. Idag har han 11,5h natt och sover 1,5h på fm och mitt på dagen och 20 min på em. Funderar på 12h natt, 45 min på fm och 1,5h vid lunchtid och 45 min på em. Är det för tidigt att ändra redan? Han vaknar 15-20 min för tidigt nu på fm. Det känns också som att det skulle bli en bättre rytm på dygnet. Kanske positiv påverkan på nätterna? Dagarna har annars sett ganska lika ut under den här perioden, men har inte kunnat genomföra dagslurarna så som jag tänkt, dvs luren mitt på dagen ute på promenad i vagn, eftersom storasyster blev sjuk och vi har fått hålla oss inne några dagar. Har väl också några gånger av olika anledningar förskjutit programpunkterna, fast absolut inte mer än en kvart. Kan det påverka nätterna? Tacksam för lite synpunkter!

Strumpan, mamma till två gosisar på 6 mån och 3 år

[/LO]

Jag tycker att det låter som om ni har gjort allt rätt.
Ha tålamod! Det är en lärprocess för både honom och er och han har lärt sig mycket redan, eller hur?
Han ifrågasätter lite fortfarande om ni vet vad ni gör, så var ihärdiga och svara på hans frågor. Öka inte trafiken, det gör honom bara förvirrad och stör honom mest. Om han inte är ledsen när han vaknar, så gör som ni gör, låt honom ta hand om sig själv ända tills det inte går.

Marginalkvart får och ska användas för barnets bästa. Förläng en kvart föreoch en kvart efter normaltid för att förlänga ett sovpass. Kvällen kan t.o.m. tidigareläggas 30 minuter om så krävs.

Ni är på GOD väg!

/LO

[strumpan]

Hej!

Tack för ditt svar, Lotta! Du har nog rätt för allt har blivit lite bättre för varje natt. Mindre skrik och uppgivenhet och man hör istället att han genast försöker somna om och stönar på sitt lilla insomningsvis. I natt sov han utan ett knyst ända till 06.10! Härligt! Tack för din bekräftelse och uppmuntran om att vi verkar vara på rätt väg! Det är till stor hjälp när man ska hålla vargarna på plats!!

Strumpan, mamma till två gosisar på 6 mån och 3år

[strumpan]

Hej!

Nu har det gått några nätter till sen sist jag skrev på den här tråden.Nätterna är verkligen olika och mycket upp och ner. Härom natten hade vi den värsta natten på länge med så många uppvaknanden att vi tappade räkningen tillslut. Han var dock aldrig särskilt ledsen och det var ju bra. I natt har jag bara ramsat en gång och så lite i morse eftersom han vaknade lite för tidigt. Så egentligen är väl det mesta rätt bra, men jag är fortfarande lite förvirrad om vi ska ramsa direkt vi hör honom, även om han inte är ledsen utan genast verkar försöka somna om.
De senaste nätterna har vi gått in för att ramsa direkt och då blir han inte ledsen och processen att få honom tyst och somna om blir kort. Däremot blir han riktigt irriterad om vi sen kommer med bekräftelseramsa, ungefär som om han skulle vilja säga att "tyst, jag vet! Sluta tjata! Jag gör ju så gott jag kan för att somna om!" Kan man/ska man hoppa över bekräftelsen efter ett tag? Han ligger alltid och stönar innan han somnar. Så det där med att få sista ordet känns som en tolkningsfråga just nu.
Det känns också som att avrje gång vi haft en sämre natt och sen bestämt oss för att gå in för att ramsa direkt, har följande natt blivit bättre. När ska vi våga börja avvakta mer? Tacksam för synpunkter!

Strumpan, mamma till två gosisar på 6 mån och 3 år

[ellab1]

likadant är det för oss så jag följer din tråd...

Gallskriker han när han vaknar?? Oliver gör det oavsett om vi väntar lite med att ramsa för att han ska få reda ut saker själv el om vi säger den direkt...
Hur länge låter ni det gå innan ni går in till rmmet och lägger til rätta/buffar?

MVH/ Gabriella

[strumpan]

Nej, Plutten gallskriker nästan aldrig när han vaknar, utan arbetar upp sig och om vi avvaktar för länge har vi svårt att nå fram med ramsan. Då har det ibland slutat med att vi gått in och lagt tillrätta. Det är därför vi ramsat direkt nu ett tag och då har han nöjt sig med en enda ramsomgång. Annars har det kunnat bli en process på 20-40 min och det är ju inte så kul för någon. Så jag tycker nog att vi väntat rätt länge innan vi gått in och försökt med ramsan några gånger först. Men som sagt, problemet har inte uppstått nu när vi ramsat och gett betryggande besked direkt. Svårt att göra rätt avvägning mellan att ge trygghet kontra förtroende för barnet. Man vill ju inte fastna i ramsandet heller. Hur gör ni med bekräftelseramsan?

Strumpan, mamma till två gosisar på 6 mån och 3 år

[annawahlgren]

Bra, bra, Stumpan

Svarade förut i dag på just detta: man avvaktar inte innan utan efteråt Om det nu alls ska gå att formulera en generell regel.

När barnet alltså har sovit, och vaknar, ger man sitt betryggande besked om att det är natt, vargen hålls stången, allt är lugnt = ramsa x4.

Naturligtvis ramsar man inte om man bara hör barnet mumla i sömnen eller röra sig i sängen eller knarra lite eller grymta eller t o m gnälla till - då börjar man med att lyssna. Man bör veta rätt bra vart det barkar på bara några sekunder eller en halv minut. Det är vad jag menar med att lyssna av. Och sätta in ramsan i lämpligt tonfall direkt, om och när det alltså "hörs" - känns - att barnet är vaket eller halvvaket.

Med att avvakta menas att man håller sig i styr EFTER beskedet. Ger plats, gott om plats, för reaktion. Respekterar den Inser att en ilsken liten unge inte låter sig tystas - och SKA inte tystas. Hon eller han är inte mottaglig för hjälp (i form av ramsa) förrän hon/han ber om den.

I likhet med oss vuxna...

[strumpan]

Hej!

Tack Anna för ditt svar. Skönt att få frågorna tydligt besvarade. Nu har ett annat problem uppstått. Plutten vaknar på natten och har svårt att somna om. Han är helilsken. Jag antar att det har med att göra hur vi hanterar saken. Så här har de senaste fyra nätterna sett ut:

Natt 1: Plutten vaknade och var vaken i 1,5h. Han var arg och vi kände oss efter ett tag villrådiga. Vi ramsade båda två och var in och la till rätta en eller två gånger. Tror nästan jag buffade också. Minns inte riktigt. Vi skapade förvirring helt enkelt. Dumt!

Natt 2: Plutten vaknade och var arg och otålig i sina omsomningsförsök, men denna natt tog det "bara" 30 min.

Natt 3: Plutten vaknade vid 3-tiden. Pappa ramsade. Plutten försökte om vart annat att somna och om vart annat protesterade han högljutt och kraftfullt. Så höll det på och vi blev villrådiga igen och nästan osams för jag tyckte han ramsade för mycket och ville inte att pappa skulle gå in. Tillslut visste jag knappt inte om Plutten var arg, ledsen, uppgiven eller hur jag skulle tolka honom. Det höll på i 1,5h och när han inte orkade protestera mer ramsade jag honom supermjukt och han somnade tillslut om.

Natt 4: Plutten vaknade kl 01.00. Jag ramsade och trodde jag skulle ha bättre koll på läget än pappa natten innan. Plutten var arg och "svor" och levde om, men jag tänkte att visst han får yttra sig. Så höll det på så upp och ner som förra natten. Pappa tyckte jag skulle bekräfta med supermjuk ramsa.Jag blev osäker och gjorde så, men det bara fortsatte. Tillslut sa jag till min man att nu låter vi honom vara. Vi har talat om för honom åtskilliga gånger vad som gäller. Han ligger och är arg och otålig för att det tar lite tid att somna om och tycker synd om sig själv. Men det är ju faktiskt inte synd om honom alls. Han lugnade sig så småningom och somnade om efter 1,5h.

Slutsats: Vi stör honom och måste backa.

Frågor: Hur ska vi bryta mönstret? Känns som att Plutten har fastnat i detta beteende med "god" hjälp från oss. Ska vi ramsa när vi hör honom och sen låta honom vara och det får ta sin tid även om det tar lååång tid? Kan det vara ett sätt att bryta mönstret? Hur gör vi med bekräftelsen? Verkar mest som han går igång på den, alltså som att vi stör. Skulle vilja veta om jag tänker rätt och vilken åtgärd vi ska ta till! (eller inte ta till?) Vi längtar efter lugna fina nätter! Vill också tillägga att han har börjat gnälla och yttra en miniprotest vid läggdags. Antar att vi måste bli bättre på skrattet till gonattet
och har bestämt oss för att vara med bägge två ett tag igen för att inspirera varandra och gå in i rummet och lägga honom direkt. Inte stå och jamsa inne i sovrummet. Kan det vara rätt?

Strumpan, mamma till två gosisar på 6,5 mån och 3 år

[annawahlgren]

För mycket trafik. Jag säger bara det. Det kallas överkoncentration.

"De senaste nätterna har vi gått in för att ramsa direkt", skriver du. Men ni ska inte gå in för att ramsa. Ni ska ramsa i förbigående utanför dörren.

Tänk nu på de andra sjutton bebisarna i rummet bredvid! Och de VRÅLAR! De är sjutton (17) stycken Vad tänker du/ni göra åt dem