I & ur sängen?

Gäst · Inlägg av **Gäst** » mån 13 mar 2006, 22:27

Pust, vilken tur att ni fattade

! Började känna mig som fängelsedirektör....

Kan du se det faktum att han slog sig = blev mottaglig för vidare information genom förändrat humör

{|= gjorde att underhållningen blev bruten? Det är just denna humörförändring som jag är ute efter när dörren får agera humörväxlare! Därefter använder man sig av samma gamla vertyg som vanligt.

Har själv tre likadana små barn som alltid trotsar och trixar med ett spjuveraktigt sätt

! Rätt härligt ändå men det gäller att kunna bryta även sådana finesser

!

Inlägg av **annawahlgren** » mån 13 mar 2006, 22:29

Ber ödmjukast om ursäkt

Det var den där dörren som inte skulle låta sig öppnas förrän i morgon, som fick mig att missförstå

Möjligen för att jag också har följande fråga/svar i lätt förfärat minne (från en TV4-serie om curlingföräldrar där jag deltog tillsammans med en psykolog - citerat från chatten efteråt som publicerades på TV4:s hemsida):

Hej! Har en son på snart 9 år. Han kommer till min säng och lägger sig - varje natt! Han somnar alltid i sin säng. Men från det att han själv kunde gå ur sin säng, så har han kommit till mig under natten. Om jag har vaknat, så har jag följt honom till sin säng och han har somnat om, men kommit tillbaka efter en stund. För det mesta märker jag inte när han kommer, utan när jag vaknar så ligger han där bara. - - Tycker att han börjar vara för stor för att sova hos mamma, men hur ska jag få honom att sluta??

Kerstin

Svar:

Hej Kerstin.
Det låter som att din son kommit in i en för honom bekväm vana - och som också blivit en vana för er; du märker knappt när han kommer. Det låter ju inte heller som att det är i några särskilda ”krislägen” (mardrömmar etc) som han kommer. Håller med dig om att han är för stor för att sova hos mamma. Du gör förstås helt rätt som leder honom tillbaka till sin säng, men så kommer han då med viss automatik till din säng igen.

Jag tycker du ska prata med honom om det här som en ovana och tydligt deklarera att han är för stor. Låt honom gärna själv komma med ett förslag till hur ni ska lösa det här. - - - Har han inga idéer (men det tror jag han har om han får chansen tänka efter ett tag, kanske inte på en gång) så kan du föreslå att du låser sovrumsdörren för att du ska få nattro och att du behöver sova. Då kommer han lomma tillbaka till sin säng. Han vet ju vad du sagt och att du finns bakom dörren. Och du beskriver honom ju inte på något sätt som otrygg, så det borde fungera.

Sov gott, båda två!
Bästa hälsningar
Bengt Grandelius

Gäst · Inlägg av **Gäst** » mån 13 mar 2006, 22:32

annawahlgren skrev:Det var den där dörren som inte skulle låta sig öppnas förrän i morgon, som fick mig att missförstå

Och var hittade du den dörren?! Ska vi samla ihop till nya glasögon

- är det DET du är ute efter?!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » mån 13 mar 2006, 22:46

Mammut Maria skrev: Jag tipsar om att låta honom hoppa ur (se till att det är mörkt och tråkigt i rummet) och låt honom "bryta samman" över att inte kunna komma ur rummet! Ha dörren stängd alltså och vänta ut reaktionen. Typ 2-3 minuter. När han blir arg/ledsen så kör du på med att gå in och lägga ner honom igen. Helt odramatiskt - tjoff och UT!

Så här skrev jag.....

J och Å · Inlägg av **J och Å** » tis 14 mar 2006, 10:46

Förstår precis kopplingen med humörssvängningen. Det var det jag själv menade då han ramlade ur dagen innan, efter det somnade han direkt.

Och i går då han antagligen slog sig i bröstet på väg ur var ju det roliga borta, han blev ju ledsen istället. Humöret fick sig en helvändning. Och det var ju det "vi var ute efter"(inte att han slog sig, men att det roliga var borta).

Han har aldrig hoppat ur på kvällen, bara dagen. Ska försöka göra det ännu mörkare i rummet. Så det är noll stimulans som kan locka.

Och dörren, ja det skulle vi få lov att låsa, han öppnar ju den galant. Men blir det en likadan kapplöpning idag, så tror jag att jag håller för tills han blir "förbannad" så att han kan ta emot ramsan. Vi har nog egentligen inte behövt använda ramsan sedan vid ett tillfälle iaugusti. Han somnar alltid så bra, vi ramsar när vi går ut och sedan fixar ju han resten själv. Han är ju knappt påverkad av sjukdom, han somnar ändå. Snacka om att det sitter.

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 14 mar 2006, 11:03

Precis - håll emot så att han betraktar den som "låst"! Då ändras humöret

!

Härligt att allt funkar så bra!

Inlägg av **annawahlgren** » tis 14 mar 2006, 13:39

Kära Mammuten

(Har fortfarande inte fattat hur man citerar så där tjusigt som man ska och alla andra kan...) Här var lilla roten till missförståndet från min sida:

"Ja, det är TYPISK men dörrar strejkar när man ska sova. Suck, vad gör man? Jo, jag tror du får sova istället så är dörren pigg och öppnar sig imorgon." .

Men nu är vi alla rörande överens, eller hur

I alla fall jag

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 14 mar 2006, 13:54

Om du är överens så är jag överens!

Kit · Inlägg av **Kit** » tis 14 mar 2006, 18:47

Rolig läsning, det här!
Anna, nu ska jag lära dig hur du citerar tjusigt. Det är lätt som en plätt!

Du finner ett inlägg med en eller två meningar, som du absolut vill citera och ha med i ditt svarsinlägg, ja? Då klickar du i den lilla rutan uppe till höger, som säger "quote", i det inlägg som du vill citera, ja?

Nu har du framför dig den där lilla begränsade rutan som du alltid har framför dig närhelst du ska skriva ett inlägg, ja?
Du vet ju hur man raderar text, ja? Alltså raderar du allt, som du INTE vill citera och blottlägger just den där meningen, MEEEEN, var noga med att lämna kvar det som står SIST i texten, nämligen

[/quote]

samt det som står ALLRA FÖRST i texten, nämligen

[quote="mammut maria"]

Nu skriver du ditt svarsinlägg antingen EFTER eller om du så vill FÖRE det quotade och klickar på Submit! Volia!

J och Å · Inlägg av **J och Å** » tis 14 mar 2006, 22:42

Tack Kit, jag kan inte heller. Ska öva tror jag.

Idag så var det pappas tur att lägga. Och vad hände jo, vips ur sängen. Pappa la i igen. Och sedan direkt efter var han ur igen. Pappa höll för dörren, Karl röck i handtaget och ville ha upp dörren, det tog inte lång stund sedan hade vi en ledsen Karl. Pappa in fort och la, såg till att han var lugn och sa även ngt om att "dörren behöver också sova en stund" "rackarns dörr och fastna".

Han var ur sängen en gång till och samma sak hände, sedan sov han. Men vaknade innan 1½ tim och var ur och sprang och kollade dörren, han brukar i vanliga fall dra sig i sängen länge efter sina 1½tim.

Så, slutsatsen. Jag och pappan diskuterade och tyckte båda att det inte kändes bra. Så vi måste nog komma på ngt annat. Vi vill ju inte att Karl ska tro att han är instängd. Och med tanke på att han var ur innan han "sovit klart" tolkade vi som att han ville kolla.
Pappa var saklig och konsekvent, så jag tror inte vi släppte in några vargar. Men detta kändes inte bra. Han är ju aldrig ledsen, så vad tror ni.

Mammut, gjorde vi fel på ngt sätt? Han grät ju max en minut eller så, men ändå.

hjälp oss reda ut

Gäst · Inlägg av **Gäst** » ons 15 mar 2006, 08:30

Jag vet inte

- det låter som att ni gjorde så som jag brukar göra. Effekten kom ju men jag har aldrig varit med om att de funderat vidare på det hela

. Var han orolig/ledsen när han kollade dörren? För om han bara ville kolla dörren så tycker jag att det kan passera. Kolla läget måste man ju få utan att det behöver tolkas som "orolig" över dörren! Dessutom så kan ni ju lämna dörrenpå glänt som vanligt då lugnet har lagt sig

! Möt upp med bus bakom dören när han prövar dörren nästa gång!

Känn efter själva och handla där efter

!

J och Å · Inlägg av **J och Å** » ons 15 mar 2006, 11:35

[quote="Mammut Maria Möt upp med bus bakom dören när han prövar dörren nästa gång!

Känn efter själva och handla där efter

![/quote]

Om vi möter med bus i dörren, ja då är jag rädd för att vi förmedlar att "bus i dörren om man klättrar ur". Vi vill ju att han ska tröttna, inte uppmuntras till mer bus.

I morse kom han ur sängen kvart i sju och stod och kikade bakom dörren. Det har aldrig hänt förrut. Vi har alltid fått lov att väcka honom, och aldrig tidigare än sju. Och han har heller aldrig klättrat ur på morgonen, det är bara på middagsluren.

Så vi får helt enkelt fortsätta leda honom tillbaka och stoppa i sängen.

Vill egentligen inte rucka på hans schema, men kan det vara så att han inte är tillräckligt trött 12.30? På kvällen klättrar han aldrig ur, och då är han tröttare.

J och Å · Inlägg av **J och Å** » ons 15 mar 2006, 11:57

Men herregud, jag måste vara helt puckad. Jag får det verkligen inte att fungera med att quota.

Hoppas det framgår ändå vad jag citerat.

Inlägg av **annawahlgren** » ons 15 mar 2006, 12:08

J och Å skrev:Men herregud, jag måste vara helt puckad. Jag får det verkligen inte att fungera med att quota.

Hoppas det framgår ändå vad jag citerat.

Nu ska vi se om det fungerar för mig, haha

Tvivlar - Sagomamma har försökt lära mig så många gånger...

Undrar om inte lite stolsittande (med draperiet undan) utanför (den öppna) dörren plus promenad därifrån med ramsa skulle kunna lösa problemet. Läs gärna Patriks tråd på SS med fnurra-tråden

Kan han ta sig tillbaka i sängen själv

Annars ska han nog övas i den konsten, om du förstår vad jag menar

Inlägg av **annawahlgren** » ons 15 mar 2006, 12:09

VA

Kors i Göta kanal

Det funkade

Nu ramlade jag av stolen. (Vem ramsar

)