Farmor och farfar har också lagt O här hemma hos oss någon kväll ibland då både jag och O:s pappa ibland jobbar på kvällarna. Så fick jag höra att det hade tagit sån tid för O att somna en kväll - över en halvtimme - jättekonstigt tycker jag då han oftast somnar direkt utan ett endaste pip. Men förra veckan en kväll var farmor och farfar här för att passa O, jag skulle egentligen på jobbet men började känna mig riktigt dålig så jag stannade hemma (visade sig senare att jag råkat ut för magsjuka...), men la mig på sovrummet och vilade och lät farmor och farfar lägga O (de tycker så mycket om honom att jag ville inte ta ifrån dem den glädjen att vara med honom, verkligen lyx att ha såna farföräldrar! Själv mådde jag inte bra så det var skönt att få vila). Så när O skulle läggas så märkte jag hur farmor går in på rummet med honom och liksom aldrig kommer ut... Jag loggade in på babykameran från mobilen, och fick se hur farmor står i rummet och försöker vagga denna 11 kilos koloss till sömns i famnen! Hur orkar hon, tänker jag och dessutom så somnar han ju inte! Efter en halvtimme hör jag hur farmor bär ut en trött och gråtandes O i köket, så jag går upp och kollar vad som är på gång. Då ska hon pröva att ge honom vatten, för att se om det hjälper. Safari de luxe, tänker jag, och säger att jag kan lägga honom. Så jag tar över lille O, går direkt in på sovrummet, lägger honom ner och säger ramsan medan jag går ut. Han protesterar medan jag säger ramsan, men så fort 4:e ramsan är färdig tystnar han och därefter hör vi inte ett pip...
Nästa gång som farmor och farfar skulle passa och lägga O så fick jag sedan återberättat detta från min man... Tydligen hade farmor återigen försökt med sin vaggning i famnen, men efter en halvtimme blivit aningens frustrerad och gett upp, lagt O ner med RAMSA (!!!) och han hade direkt tystnat och somnat!
Min man hade sen pratat med sin mamma igen och hon hade flera gånger uttryckt hur fantastiskt och konstigt det var att denna ramsa kunde funka så bra... #-o Jag tror egentligen att farmor varit rädd för minsta lilla skrik från O, som så många är. Och att det var nyttigt för henne att se mig lägga honom, trots lite skrik medan jag ramsade så tystnade han sedan tvärt och somnade. Dessutom, inte konstigt att det blir skrik och protester när han blir runtburen och vaggad som han aldrig blir annars.
Så tusen tack för ramsan och tusen tack för min duktiga son som är så bra på att somna helt själv.
