Jag har två underbara tjejer, Hedvig storasyster är snart 3 år (född jan 2013) och lillasyster Rebecca är 7 veckor (född aug 2015). Med Hedvig hade vi en väldigt stökig start och det tog 5 månader innan vi insåg att vi var tvungna att ta styrningen över hennes sömn (på inrådan av pub-psykolog som vi remitterats till av BVC då jag var nära att bryta ihop totalt). Innan dess var det ett evigt trassel med amning, ersättning etc. etc. Jag var uppe säkert 7 ggr per natt och sov a l d r i g. Jag var trött bortom all sans och reson, full av morbida tankar och kände mig personlighetsförändrad. Det var i denna veva jag hittade in på detta forum och fick många bra tips, började schemalägga dagarna och nätterna blev hundra gånger bättre.
Sen lilla Rebecca kom har nätterna börjat strula lite för Hedvig igen, hon har vaknat på natten och ropat på mamma. Vissa nätter har jag och min man varit inne hos henne 4 ggr per natt för att rätta till, stoppa om och leta reda på snutte-kaninen som kommit bort. Hon har även kommit in till oss vid 5-6 på morgonen och ska komma upp i sängen. Häromkvällen sa jag därför till henne att "i natt tycker jag du sover hela natten själv och så kommer mamma i morgon bitti och säger god morgon. Så du kan sova så skönt hela natten, vi är här precis utanför". Och det har funkat! De två senaste nätterna har jag hör att hon har vaknat till och mumlat lite men sen somnat om helt själv. Jag har kommit in till henne vid 7 på morgonen med ett strålande glatt "God morgon älskling!" och hon har varit så glad och stolt.
Nu till problemet där jag gärna vill ha tips och råd:
Jag har börjat "styra upp" dagarna för Rebecca nu för att få mer ordning på rutinerna. Ungefär såhär har det sett ut de senaste dagarna:
ca. 7:30 - god morgon, 120 ml mat (hon äter bara ersättning)
9 - mindre slurk mat, ca. 50 ml
9:15 sova
10:45 vakna, 140 ml mat
12:30 somna
14:30 vakna, 120 ml mat
14:45 somna
16:30 vakna, 80 ml, 40 ml och 60 ml mat i olika omgångar
Mellan 19-19:30 somna en liten stund för att sen vakna och äta ca 120 ml mat
Somna natt mellan 21-22:30 beroende på hur lång sista tuppluren var
Sen vaknar hon vid 02 och vid 05 och äter mellan 90-120 cl vid respektive tillfälle.
Detta funkar okej tycker jag, det som strular är kvällarna. Dagspasset blir för långt med för lite vakentid emellan men ibland är det nästan omöjligt att väcka henne efter att jag väckt henne första gången och gett mat. Jag hämtar och lämnar Hedvig på förskola kl. 9 och 15 också så jag kan inte lägga allt fokus på att hålla Rebecca vaken utan måste lägga henne i vagnen för att gå till förskolan. Igår gick jag och höll Rebecca upprätt i famnen, pratade och pussade i ansiktet etc. för att hon skulle vara vaken men hon sov rakt igenom det. Detta gör att hon är svårsövd för den sista eftermiddagsvilan. Jag är också ofta ensam med tjejerna på kvällen då min man jobbar kväll några dagar i veckan och då måste jag få maten på bordet till Hedvig och sköta hennes kvälls- och läggningsrutiner. Ofta är Rebecca övertrött då och jag försöker vagna henne till söms. Men jag kan inte stå där i säg 20 minuter för att vagna utan har känt mig tvungen att ge upp och ta henne i famnen medan jag får klart middagen, hjälper Hedvig till toaletten etc. etc. Detta gör såklart att det kan bli rena skrik- och gnällfesten på kvällen vilket gör att jag inte kan läsa godnattsaga som vanligt med Hedvig utan får lägga henne lite hastigt och lustigt vilket inte känns bra. Jag är noga med att få min kvalitetstid med Hedvig då jag bara fokuserar på henne men när kvällarna blir såhär så är det omöjligt.
Sen vill jag också gärna ha tips på hur man löser dagen när man måste bryta schemat, tex. vid BVC-besök. Sist inföll min tid hos BVC mitt i hennes sovning (kl. 10) och då blev allt tokigt då jag var tvungen att väcka för tidigt vilket gjorde att hon ville ha en kvätt mat och sen bara sov korta pass resten av dagen. Ett evigt duttande med skvättar mat och kortare sovpass med andra ord och det måste man väl kunna undvika trots att schemat måste brytas vissa dagar (eller?).
Hoppas jag beskrivit så att det framgår hur jag menar. Tack på förhand för alla kloka råd!
Vänliga hälsningar,
Ulrika
