Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
Gabriella01
Inlägg: 107
Blev medlem: ons 30 jan 2013, 13:43

Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av Gabriella01 »

Hej,
Det var länge sedan jag hade behov av alla kloka tankar härinne men nu är det lite kris här hemma!

Vår stora fina tjej är redan 17 månader!
Sedan ett par veckor tillbaka har något hänt men vi förstår inte vad det beror på eller vad vi ska göra åt saken.

Ella blir utan förvarning helt hysterisk och otröstlig. Hon vill bli buren men tar man upp henne vill hon ner och sätter man ner henne blir hon förtvivlad och kastar sig på golvet. Hon kan dunka huvudet mot golvet, väggen, ryggstödet på bilbarnstolen eller annat vid dessa utbrott.Vi försöker avleda dessa psykbryt men det funkar inte. Vi kan inte heller trösta henne när hon blir sådan.

Utbrotten vara i ca 30 minuter och man kan inte på förhand avgöra vilken situation som utlöser dessa utbrott för det varierar. Ibland är hon sådan direkt när hon vaknar, ibland för att hon ska borsta tänderna. Ibland för att hon inte vill ha sin egen macka utan ska ha pappas. Ibland för att man ger henne frukost.. osv.
Jag har läst lite trådar om förtrots men hittar inget konkret tips som passar på våran situation.

Hon sover 11-11.5 timmar på natten utan avbrott. Hennes schema har egentligen 12 timmar men hon vaknar nästan alltid kl 6 istället för 7 och då vill hon upp. Ramsa hjälper inte utan då börjar hon vråla så hon nästan kräks. Hushållsljud har samma effekt. Försöker man gå in och lägga om henne klamrar hon sig fast vid en som om det gällde livet och hon blir helt utom sig.
Hon sover dock 1.5 timmar på dagen. Vi tog bort hennes första vila på 20 minuter i förrgår för hon verkar inte behöva den längre.

Läggningarna på kvällen och inför vila på dagen går jättebra och man märker att hon vill sova och tycker det är skönt att få lägga sig. Hon verkar pigg och utvilad.

Hon äter jättebra och är både längre och tyngre än genomsnittet enligt bvc. Väldigt frisk, har endast haft tredagarsfeber före jul.

Två faktorer som jag kan tänka mig spelar roll är att jag började jobba i december och hon numera är hemma med sin pappa. Vi flyttade dessutom i november men hon har verkat trivas från första sekund. Beteendet har inte börjat förrän nu i februari, men kan det vara en försenad reaktion på dessa förändringar?

Jag kan inte påverka så mkt vad som händer hemma eftersom det ju är hennes pappa som är hemma. Jag har frågat om de håller tider och rutiner och han säger att de gör det.
Jag funderar på om ökad social delaktighet kan hjälpa? Tips på sådant för en 1,5-åring?

Jag tror inte de är utomhus tillräckligt heller men det har ju varit en otroligt stormig vinter så ella bara blåser omkull när de är ute.
Man märker att dessa utbrott är så otroligt jobbiga för henne och det är så hemskt att se henne våndas så. Hon har alltid varit en sådan glad unge, även om hon har temperament som ett oväder.
Hur kan vi hjälpa henne? Är sådana här utbrott vanligt?
Är det förtrots?

Hon är på vippen att börja prata, kan det vara frustration över det som är jobbigt?

Hjälp mottages med stor tacksamhet!
Mvh
Gabriella
Mamma till Ella född 120913 och Max född 150915.
Kurstart Ella: 2013-03-28, skärtorsdagen
Kurstart Max: 2016-02-14
miniz
Inlägg: 2164
Blev medlem: sön 20 aug 2006, 17:07
Ort: Frankrike

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av miniz »

När hon vill komma upp, sà sätt dig ner i stället. Ge henne tid, làt henne krama, gosa, klättra och ha det lugnt i ditt knä. När hon är klar gàr hon vidare. Den tomma tiden som AW pratar om.

En annan sak är social delaktighet. Magiskt, för folk i alla àldrar.

Humor är ocksà ett verktyg. Man kan avleda med teater eller rent av kittla och busa. Ibland funkar det ibland INTE!

Muta. En liten skorpa eller nàgot annat gott.

Ensamlek.

Eftersom dom inte kan gà ut sà mycket kanske de kan byta miljö, gà till garaget och greja med skruvar, till tvättstugan för att sortera klädnypor, till ert sovrum och städa nattbordslàdan, till badrummet för att rensa skàpen, ja du fattar. Social delaktighet och nytt miljö.

Här under vàra favoriter kan du läsa om förtrots.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =8&t=18665

Kram.
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
Gabriella01
Inlägg: 107
Blev medlem: ons 30 jan 2013, 13:43

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av Gabriella01 »

Hej!
Tack så hemskt mycket för ett snabbt svar!

Tyvärr fungerar det inte att sätta sig på hennes nivå heller. Hon kommer fram, skrikandes helt hysteriskt, när hon är framme och jag rör vid henne putter hon iväg mig. Sedan kastar hon sig mot golvet.
Hon blir en aning lugnare om jag bär henne (då gråter hon kraftigt ändå) och pekar på olika saker och byter sak hela tiden, men hon är väldigt tung och jag orkar inte bära henne speciellt länge. Försöker jag då sätta mig ner börjar brytet om igen. Då vill hon ner på golvet, men sätter jag ner henne blir hon ännu ledsnare. Hon blir nästan självdestruktiv då.

mutor i form av mat funkar inte heller, hon gråter ännu värre då.

Pappa och dotter brukar åka iväg på aktiviteter då och då. De har varit på universeum, hos farmor o farfar, på pappas jobb osv. Men utbrotten kommer ändå...

Vet ärligt talat inte hur vi ska lösa detta. Oftast är hon så här ledsen när hon har vaknat. Drömmer hon? Vad kan det vara?
Jag har ingen egen erfarenhet av detta då jag endast sett det med egna ögon själv en enda gång nu i helgen som var. Annars är detta nytt för mig men tydligen vardagsmat för pappa att hantera.

Är det ngn som har erfarenhet av ett ledset (?) barn som kom på hur man gör för att förebygga denna förtvivlan? Vi fattar ju inte vad det beror på!

/Gabriella
Mamma till Ella född 120913 och Max född 150915.
Kurstart Ella: 2013-03-28, skärtorsdagen
Kurstart Max: 2016-02-14
miniz
Inlägg: 2164
Blev medlem: sön 20 aug 2006, 17:07
Ort: Frankrike

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av miniz »

Vad gör pappan när det kommer ett utbrott? Hur hanterar han det?

Hjälper det om han sätter sig ner och erbjuder sin famn?

Ökad social delaktighet hjälper. Mot det mesta.
Här finns mànga tips
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5385

Förtrots tràd.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 97&start=0

Kram
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
Gabriella01
Inlägg: 107
Blev medlem: ons 30 jan 2013, 13:43

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av Gabriella01 »

Hej,
Pappan försöker allt möjligt men inget fungerar. Känns nästan som att utbrottet måste få ha sin gång tills hon är "klar" typ. Det svåraste för pappan är att behålla lugnt och inte bli frustrerad.

Tack för tipsen om social delaktighet och tråden om förtrots. Jag ska läsa på.
Antar att det annars inte finns så mkt mer man kan göra? Skydda henne från att skada sig själv men låta henne ha sitt utbrott? Erbjuda tröst om hon vill ha den? Önskar bara att jag visste vad jag kunde göra i förebyggande syfte så att hon inte blir så här utom sig.

Jag hoppas det hjälper med mer delaktighet. Om en månad ska hon börja på förskola och jag känner väl att om hon är så här ledsen, att det inte är en bra idé, samtidigt som jag inte har möjlighet att skjuta på detta.

Tack för dina tankar i a f.
Mvh
Gabriella
Mamma till Ella född 120913 och Max född 150915.
Kurstart Ella: 2013-03-28, skärtorsdagen
Kurstart Max: 2016-02-14
miniz
Inlägg: 2164
Blev medlem: sön 20 aug 2006, 17:07
Ort: Frankrike

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av miniz »

Har du läst tràden om förtrots? Och de fina svaren fràn AW? Om pannkaks-stekningen?

För mig är förtrotsen den svàraste smàbarnsperioden. Men det blir lättare för varje barn, tycker jag. :wink: Man blir inte sà chockad av sànt mer.

Jag minns det första utbrottet som kom i vàr barnaflock. Det var en missuppfattning mellan henne och mig om en stövel, hon blev vansinnig. Ostoppbar kris. Jag minns inte mitt fjärde barns första kris...

Med sà smà barn ar kommunikationen inte lätt. Man misförstàr fort.

Och de kan sà mycket mycket mer än vi tror... De kan äta själva, hjälpa att duka pà. Bara för att de har blöja och inte kan prata tar man de för bebisar. :lol: Men de är ju barn, bebistiden är slut.

Ofta hjälper vi dem för mycket. Vi kan utmana dem att göra saker själva. De kan och njutar av att kunna. Min flicka som är 1àr och 3mnd har börjat torka sig själv efter hon har kissat i pottan. Sà söt när hon river av mikroskopiska pappersbitar och torkar NOGA. Att man sen fàr torka efteràt spelar ingenroll, sà länge hon ocksà fàr och kan!

Kram.
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
Gabriella01
Inlägg: 107
Blev medlem: ons 30 jan 2013, 13:43

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av Gabriella01 »

Hej Miniz,
Tack för superfint svar. Du har rätt i allt du säger. Vi ska verkligen jobba på att låta Ella göra saker själv. Jag vet att hon kan. Häromdagen när pappa inte såg sprang hon ut i hallen och efter en stund kom hon tillbaka med ett triumferande leende med en sko på ena foten! Hon hade tagit på sig den helt själv!
Ett av de största problemen just nu i förtrotsen är faktiskt sömnen. Hon ska sova 19-07 och sedan 12-13.30. Vi tog bort den första dagvilan på 20 minuter för ca en-två veckor sedan.
Hon sover ca 1-1.20 minuter på dagen och när hon vaknat är hon urförbannad och ramsan gör henne så arg att hon skriker så hon nästan kräks...
På morgonen vaknar hon oftast runt 06.10 men ibland så tidigt som kl 5. Vaknar hon kl 5 kan hon småprata nöjt i ca 45 minuter men sedan vill hon upp. Vaknar hon efter kl 6 vill hon upp direkt.
Jag har ramsat med samma resultat som på dagen.
Jag har provat att inte göra något och det funkar inte heller.
Jag hör att hon är arg, hon är inte ett dugg ledsen. Man hör hur hon tar i och sedan tystnar och lyssnar om vi är på väg. Problemet är att vare sig vi ramsar eller inte gör ngt så börjar hon gasta och är urförbannad. Jag känner att jag egentligen vet vad vi BORDE göra men det känns som hon väcker hela huset och då är det svårt att ha is i magen och göra rätt saker.
Jag funderar på att minikura på morgonen.
Hur går man bäst tillväga?
Jag känner att vi nu har låtit henne ta makten över sömnen och det känns inte bra. Får flashbacks över hur det var innan vi kurade och jag är rädd att vi låtit denna dåliga vana få ett fäste genom slarv.
Om du/ni har något bra tips på hur vi ska ta tillbaka kontrollen vore jag jätte tacksam!

Mvh
Gabriella
Mamma till Ella född 120913 och Max född 150915.
Kurstart Ella: 2013-03-28, skärtorsdagen
Kurstart Max: 2016-02-14
Gabriella01
Inlägg: 107
Blev medlem: ons 30 jan 2013, 13:43

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av Gabriella01 »

Kom på en sak till jag undrar över;

Inga "fysiska" verktyg hjälper numera. Jag kan inte lägga Ella tillrätta ens vid uppvaken. Hon kämpar emot med hela sitt väsen och om jag envisas och försöker trycka ner henne och buffa eller gud förbjude - solfjädra - så blir hon helt utom sig. Jag vågar inte hålla emot för jag är rädd att ta i för hårt. Hon är stor och stark och kämpar emot vilt. Får hon tag i mig suger hon sig fast så jag kan liksom inte lägga henne ner. Samtidigt skriker hon sig helt hysterisk och efteråt är hon tröstlös i upp till 40 minuter. Inget jag gör funkar bra för att lugna henne då och jag känner att jag verkligen hanterat situationen fel.

Alla läggningar, kväll som dag, funkar dock utmärkt!

Det bästa sättet att hantera det på tror jag är att inte gå in i hennes rum alls vid uppvak men samtidigt reagerar hon bara med ilska på ramsan.

Jag läste om väckarklocka och tycker det verkar vara en bra idé men hur gör man för att få henne att acceptera att ligga kvar tills klockan ringer? Alltså hur gör man för att introducera klockan? Om hon vaknar kl 6 kan jag inte begära att hon ska fatta att hon ska ligga kvar tills klockan ringer kl 7. Börjar man då med att ställa klockan kl 6 och sedan skjuta på tiden till kl 7 eller hur gör man?
/gabriella
Mamma till Ella född 120913 och Max född 150915.
Kurstart Ella: 2013-03-28, skärtorsdagen
Kurstart Max: 2016-02-14
miniz
Inlägg: 2164
Blev medlem: sön 20 aug 2006, 17:07
Ort: Frankrike

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av miniz »

Hur har det gàtt?

Man kan nog göra olika med väckarklockan, antingen sätta den pà morgontid och ramsa till det ringer och göra GODMORGON d0. Eller som du säger, sätta klockan pà 6 och gÖra tidig morgon och sedan ställa klockan mot önskad tid en kvart om gàngen. Du kan làta den ringa samma tid nàgra dagar och sedan ändra. Sà hade jag nog gjort det.

Klockan 6 är supertidigt (iallafall för mig :wink: ), MEN om du har motivationen att stiga upp klockan 6 nàgra dagar och làta dagen börja, med planen att ställa fram klockan, kan det vara ett lugnt sätt att fà koll pà morgonen.

Minkur för morgonen.
Här kör vi pà en pangramsa direkt och sedan inget mer. Dà fàr hon besked om att jo det är natt, sov!

Kram.
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
Gabriella01
Inlägg: 107
Blev medlem: ons 30 jan 2013, 13:43

Re: Hur hantera förtvivlad 1,5 åring?

Inlägg av Gabriella01 »

Hej Miniz,
Stort tack för ditt svar! Jag tror att klockan kan fungera, måste bara hinna komma iväg någon dag och köpa en!

Ja kl 6 är tidigt, men så länge det funkar så kan jag offra mig haha. Jag är ju ändå vaken eftersom hon är det!

Hon har hat två dagar med uppvak redan 05.20. Den första natten gick det inget vidare utan jag fick nog av skriket när inget funkade på en halvtimme så vi gjorde morgon 05.55... Det var inte roligt.

Nästa morgon vaknade hon samma tid men då gav jag henne en ramsa och när hon började sura satte jag på klassisk musik vilket hjälpte lite grann. Hon var inte alls hysterisk men lite sur och frågande. Jag tog dock inte upp henne förrän 06.30 så det var ändå positivt.
Jag tror dock att jag väntade för länge innan jag gav ramsan. Hon var nämligen inte sur när hon vaknade utan låg och sjöng och pratade. Jag borde nog ha givit henne ramsan direkt när hon vaknade, även fast hon var glad istället för att vänta tills hon blev sur, eller..?

Natten till igår vaknade hon prick kl 6 och låg kvar till 06.30 utan protester och natten till idag vaknade hon 06.10 och låg kvar till 06.40 utan protester.
Tror att väckarklockan kommer fungera den sista lilla biten så att hon sover/somnar om/håller ut till kl 7 som är hennes morgon.
Eftersom hon vaknar för tidigt sover hon mellan 1-2 timmar för lite per dygn och jag tror att det är därför hennes utbrott är så kraftiga. Hon hade säkert haft små kriser i a f men jag tror att tröttheten gör att de snabbt spårar ur.

Tack igen för all hjälp, jag återkommer med rapport så fort vi infört väckarklockan!
Mvh
Gabriella
Mamma till Ella född 120913 och Max född 150915.
Kurstart Ella: 2013-03-28, skärtorsdagen
Kurstart Max: 2016-02-14
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"