Min äldsta dotter, ensamlekens moder

[annawahlgren]

... sommarpratar i radion i dag. Och spelar underbar musik!

[mari]

Underbart program. Kunde bara lyssna på halva och det var med vånda jag slet mig. Ska höra reprisen i kväll.

[TorsMamma]

Måste hitta och lyssna på i bilen i morgon på väg till Varberg och Legoland! Bra lyssnar tips!

KRAM!

[Hege]

Här kan man lyssna när man vill:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/22 ... ramid=2071

[annawahlgren]

=D> O:)

[annawahlgren]

I Gästboken / Bloggen i dag:

Sommar 8/8 med Sara Danius - Skrivet av annawahlgren 2013-08-10 13:12

Kära Anita, kära Marianne, kära Lilian Röhlander, kära Eva Nylén - och kära alla ni andra som njutit min äldsta dotters sommarprat i radion i torsdags och som mailat och ringt och förstått hur stolt och glad jag måste vara och är - tack för era varma hälsningar!

Hos mig var intet öga torrt. En passus:

"Min första krets, det var mamma, pappa och min lillasyster Nina. Kretsen blev snabbt större. Jag fick fler syskon -- Felicia, Maja och Linus. Det var tätt mellan dem. Det var lite grann av en löpande bandet-känsla, som på 1960-talets Scaniaindustrier. Jag har fortfarande synminnen av hur jag står där vid skötbordet och byter blöjor på mina yngsta syskon. Det var i Rosengård, när området var alldeles nytt. Vi hade flyttat från rucklet på Hallandsåsen till en modern lägenhet på von Rosens väg. Vi hade studerat arkitektens ritningar. Vi flyttade eftersom allt skulle bli mycket bättre. Det var som om de här niovåningshusen marscherade in i framtiden.

Och när jag stod där hemma med blöjsnibbarna framför Linus som var någon månad gammal och hade den där löpande bandet-upplevelsen, kom en känsla över mig, en känsla av förundran. Det hade kommit tre syskon på mindre än två år. Vi var nu fem barn. En till, minns jag att jag tänkte, en till människa. Jag tittade på Linus. Vem är du? Vem kommer du att bli? Det var väl en förundran inför själva människolivet, även om jag inte skulle uttryckt det med hjälp av en så pretentiös formel.

Och så gick det lite tid, och så kom en bror till, Aron, som skulle dö innan han hunnit fylla fyra, fast det visste vi ju inte då, och så blev det en paus, och så kom de tre yngsta syskonen, sladdbarnen -- Aurora, Eleonora och Isadora -- partyprinsessorna som numera är vuxna damer med egna barn."

Intet öga torrt. Alla syskonen namngivna. Alla syskonen tillsammans i ett och samma vackra sammanhang. Tillsammans, sammansvetsade, unika i sin nära syskonsammanhållning ända upp i medelåldern var de – tills för knappt två år sedan.

Cecilia Hagen skrev i Expressen igår (hon som enligt uppgift "var irriterad på Anna Wahlgren redan innan vi möttes", se 'Sanning eller konsekvens'): "Sara Danius talade hänsynsfullt om sin mamma, inte alls med sin yngre halvsyster Felicias såriga bitterhet." I Aftonbladet var det Daniel Swedin som tyckte till, som det heter: "Sara Danius fick en rad nya syskon, inte minst Felicia Feldt som förra året offentligt avrättade sin mors uppfostran med boken 'Felicia försvann'. Anna Wahlgrens försvarstal, boken 'Sanning eller konsekvens', var minst lika dräpande. Sara Danius har här sin chans att nyansera bråket. Försöka få slut på alla rykten. Hon tar den inte. Antagligen ett klokt beslut."

Det var denna min Sara som en gång avfyrade startskottet till Barnaboken. Hennes far hade då bedrivit militär ordergivning i många år: "Du ska skriva en bok om barn!" Sjutton år gammal kom vårt första gemensamma barn till sin mamma och sa: "När jag får barn, vill jag att de ska bli som jag! Hur gör man?" (Se månadens krönika, augusti 2013.)

Tack, Sara! Tack, Nina! Tack alla mina barn, Felicia, Maja, Linus, Aurora, Eleonora, Isadora, för att ni valde att ta storken till just mig! Tack för att jag fick bli mamma till just er, ni alla älskade! Och tack, lilla Aron, sörjd och saknad livet ut av Saras och Ninas pappa, som döpte honom till Lille Prins.

Antoine de Saint-Exupéry i Le Petit Prince, Lille prinsen: ”Och här är nu min hemlighet, en mycket enkel hemlighet: det är bara med hjärtat man kan se ordentligt – det som är viktigt är osynligt för ögat.”


O:) O:) O:) O:) O:) O:) O:) O:) O:)

[TorsMamma]

Det var strålande vackert

[inger]

Ett av de bästa sommarprogrammen denna sommar.

Hon kan gestalta och hon har integritet.

[mari]

En bild som fastnar i mig så här några dagar efteråt är hur Sara och Nina niger i uppförsbacken för den där handlaren.

Jag tyckte också att cykelsemestern med pappa Lars var rasande roligt skildrad.
- Håll avstånden flickor, håll avstånden.
Nästan som en titel på en bok.

[annawahlgren]

- Håll avstånden flickor, håll avstånden.
Nästan som en titel på en bok.

Eller hur =D>

[mari]

Och jag hoppas verkligen inte att det är hennes sista sommarprogram.
Jag hörde henne i ett annat radioprogam.
Där pratade hon om något som inte alls debatteras så flitigt som det borde.
Det är nämligen så att nittonåringar som börjar universitetet efter tolv års studier inte har de mest elementära kunskaper i svenska språket.
Det är mycket allvarligt och det bör vi debattera och givetvis ändra på med akut hastighet.
Det är så pinsamt att det är så här i ett rikt land där alla får gå i skolan i tolv år.

[annawahlgren]

Det är nämligen så att nittonåringar som börjar universitetet efter tolv års studier inte har de mest elementära kunskaper i svenska språket.

Ja, det är minst sagt pinsamt.

En mycket talangfull, skärpt sambo till ett av mina barnbarn sökte till och kom in på Lärarhögskolan, till sin stora glädje. Och hoppade av efter tre veckor Därför att undervisningen var så undermålig.

#-o

[mari]

Borde inte den här tråden låsas? Sådan här läsning är väl relevant och konstruktiv för alla!

[annawahlgren]

Låser man den kan ingen mer skriva...