Tittar ni på TV4 nu?

[Sagomamma]

Ett program om föräldrar och barn som hamnat lite "ur led" minst sagt... Som får hjälp utifrån med uppfostran...

Kom precis in i programmet, och det dessa föräldrar gjorde mot sin 2-åring (tror jag det var) var så man ville gråta... Ungen bokstavligen skrek efter lite "Barnabokstänk" men fick bara en massa konstiga signaler, inga gränser, massa hot utan uppföljning, krav och "fy", "vad du är elka" osv...

Kollar ni inte redan så gör det nu... Bara ett tips

[father of sons]

Vidrigt program
Den stackars pojken förvisas gång på gång...

Barnmisshandel direkt i TV...som nöje...

[Sagomamma]

Eller hur "Vågade" inte säga det förut, men så kände jag också -att det var en form av misshandel...

Kom man in i programmet när jag skrev detta så var det nog dock försent för att se helheten, tror jag... Var lite sent ute

[liw]

Vad var det där för program som jag missade (tittade på underbara fab 5 ) Är det ngn serie eller kommer programmet att sändas i repris

[Mamma Tesked]

Ett tänkvärt program tycker jag! Där får man tydligt se var inga gränser, regler och "fritt spelrum" får för konsekvenser... Sedan HUR man går tillväga må väl vara lite diskutabelt, att få en varning och sedan får lugn för att tänka ett varv extra och komma på vad man egentligen blev tillsagd tycker inte jag är helt fel, men så är jag ingen renodlad "barnboks"människa heller....

[Kristin]

Jag trodde jag skulle hinna först att skriva om detta, men någon var snabbare .

En kommentar: FRUKTANSVÄRT ATT TITTA PÅ OCH JA - BARNMISSHANDEL = INGEN UPPFOSTRAN ÖVER HUVUDTAGET. STACKARS, STACKARS BARN!!!!!!!!!


Det som var så kul att se var att Nannyns åtgärder var ju precis som Madame Anna Ws filosofi. Klockrent eller hur?

Jag har sett ett sådant här barn i verkligen. Det var ett par mycket goda vänner till oss som kom på besök en helg. Deras flicka är 2 år och jag har aldrig sett maken till sådan obefintlig gränssättning. De hade inga sov eller matrutiner, ställde 100 frågor till dottern, det tog minst 1 h att natta flickan. Usch det var verkligen hemskt att se. Flickan blev inte lika hysterisk som pojken i programmet, men några utbrott fick hon allt. Föräldrarna visste inte alls hur de skulle hantera henne. Det slutade med att jag och min sambo och vår son stod uppe i ett av våra rum och hängde tvätt.....

Det var på ett sätt härligt att se programmet för vi fick en bekräftelse på att det vi gör med vår son (a la Anna W OCH VÅR EGEN filosofi) gör att vår son mår så bra så bra . Han är en fröjd att ha !

Familjen i programmet hade ju skapat ett monster. Killen skrek ju efter hjälp. Usch vad jag led med honom.

Kram
Kristin en stolt mamma till plutten

[father of sons]

liw,
programmet är en serie.

Det var tungt att se...

[Gäst]

Häpnadsväckande program! Verkligen...

Tyckte att programets vinkling där barnet var den "onda" var förfärlig . Det är ju föräldrarna som ska ta ledning helt enkelt - med den gamla hederliga attityden av självklarhet !

Nannyn däremot var det ju bättre ställt med ! Vad hon "missade" var dock att förvisningen ska ske utan att skuldbelägga och att man inte lämnar sin plats vid "dörren" (i detta fallet bakom hörnet ). Det för att hela tiden fråga "Är du färdig nu?" Då ger man barnet en chans. Man visar att det är beteendet det är fel på - inte själva barnet. Så när barnet inte svarar med skrik på frågan så deklarerar man direkt "Så bra! =D> För då kan du vara med igen, härligt \:D/ ! Kom, kan du fixa det och det? Toppen! " Sedan är saken ur världen! Att det sedan kan gå några vändor på samma tema innan barnet nöjt fått svar på sin fråga - det är en annan femma ! Attityden och förfarandet är det samma!

[heartworn]

Jag såg programmet med en obehaglig känsla i magtrakten. Det är inte konstigt att världen ibland är en omöjlig plats att leva på när vi fostrar våra barn på det sättet. Sorgligt nog så är inte den här familjen så ovanlig. Vissa av oss skapar ju blivande monster. Sträckläsning av Barnaboken borde utdelas som "straff" till slöa, arroganta och korkade föräldrar.

Upp till kamp. Pracka på alla bekanta med barn ett exemplar av Barnaboken. Jag garanterar att världen blir bättre om våra barn är lyckliga, orädda, hänsynsfulla och ansvarstagande.

[Electrifying]

JAg tittade och blev precis lika förskräckta som ni alla blev. Det som var possitivt här med de hela var att även sambon såg större delen av programmet och nu kan vi (utan att jag styr och ställer) använda samma sätt för Anton när han inte riktigt lyssnar.

Har läst barnboken men inte riktigt satt mig in i de och om ni nu säger att det var samma principer som Annas då böjer jag mig..

Vi blev iaf lite klokare båda två..

[Kit]

Kände mig gråtfärdig genom hela programmet. Tanken med förvisningen fanns ju med, men uppföljningen var förfärlig, d v s uteblev....och skuldbeläggelse är bara så vidrigt....

Det var dock gripande, att notera den lille gossens villighet att sätta sig på trappen, fint och stilla med stora undrande ögon - en lättnadens blick! - under den första veckan, då Nanny fick lite struktur på tillvaron.

Jag vet att det är kontroversiellt att ställa frågan, men....hur kan det vara svårt att ge barn gränser, att inte ställa frågor (till en 2-åring) utan istället att tala om vad som ska göras och hur man gör det? Så som det så klockrent beskrivs i Barnaboken.

Kit

[Fido]

STOPP STOPP STOPP STOPP
Supernannyns enda likheter med AWs filosofi var rutinerna och att gå ned på knä.
Annars ser jag inte en enda likhet!!!
Hon använder sig endast av auktoritär fostran.
Pojken får bara veta hur han inte ska göra bara att han straffas om han är "dum" Han får aldrig några alternativ(man slår inte ,man klappar ex.)
Nannyn talar för mkt. stället för att visa i handling vad hon vill.
Pojken får diffusa uppmaningar att vara "snäll"
Hon använder förvisning som straff (AW förespråkar förvisning ENDAST som konsekvens, med direkt EFTERGIFT då barnet vill göra rätt)
Mamman beter sig som en tonåring mot sin tonårsdotter utan att nannyn kommentera det... det gör ont att se, det också.

Alla som tyckte att supernannyn var bra- SNÄLLA läs barnaboken HELA.
Se särskilt "hur man gör- om man så vill" nånstans i slutet av boken.


Glöm inte!! kärleken, skrattet , förtroendet

Kom ihåg att trots är, liksom skrik frågor får man göra så här?

Kom ihåg att vi ska vägleda och visa våra barn hur man ska leva-INTE straffa dem till lydnad!!!

Efter att ha sett programmet var jag gråtfärdig med tanke på hur bra "pli" de fick på pojken så kommer många föräldrar i landet sannolikt använda sig av denna hitleruppfostran!
Vad ska vi göra åt det? TVn är ett stort medie.
Håller med dej som skrev pracka på alla föräldrar ni känner barnaboken.

Skulle inte AW. kunna få en egen programserie i tv4?
Kanske några duktiga barnaboksföräldrar och barn kan medverka om inte Anna själv har tid och ork?
Hur får man igång nåt sånt? Någon som har kontakter som jobbar med tv?

[heartworn]

Håller med dig till fullo Fido. Bombardera omgivningen med Barnaboken. Dräm den i huvudet på slappa föräldrar.
Någonting säger mig att TV4 inte är intresserade av en AW följetong, fast vem vet? Kanske någon därute har Scherman-känningar.

[Katarina-Mamma duracell]

Vi såg oxå programmet, och min man och jag som alltid tyckt att folk kanske upplever vår son som ett litet nitropaket kunde andas ut, vi är ju åtminstone inne på att inte låta honom styra vårt liv, och vi har kontroll över vår son i den bemärkelsen att vi ser på honom när han behöver oss extra mycket, och vi kan ledsaga honom i situationer där han gör fel.

Det jag tyckte var intressant var föräldrarnas reaktioner på schemat och rutiner, det fungerade när Nannyn var där, men blev arga när det spårade ur när hon lämnat husen. Men det var inte deras fel ????
Det vi kanske ska tänka på i sammanhanget är ju att storbrittanien faktiskt har en liten annan samhällsstruktur än vi här i sverige. Där är det mesta auktoritet, från nanny ända upp i arnbetslivet, så för en engelsman är detta mer naturligt, än för oss.

Men jag håller med, lite AW till svenska föräldrar här och ute i världen och den blir bättre än vad den är nu.

[father of sons]

Grejen var att "Nannyn" coachade föräldrarna över huvudet på barnet.
Ungen förstod hela tiden att det var Nannyn som styrde i huset.

Nåja, jag tänker inte se serien igen.

Sedan tror inte jag att vi ska försöka "korståga" ut ett
kärleksbudskap (Barnaboken). Människor måste själv ta till sig filosofin.