har beställt boken... och så läst hela lathu

[Paddington]

Jag har ju gjort denna metod på Emil när han var 6 månader, men jag kollapsade av trötthet, så det gick inte att fortsätta...

Hur som helst... Då kunde han inte somna själv och vaknade på natten och då var buffning o så så självklart... Ska jag buffa honom när han vaknar på natten nu?? När jag börjar kura honom? Jag tycker det är skitsvårt (ursäkta ordvalet), för alla uppvaknanden är ju inte likadana. Vissa är lugna och hanterbara och vissa nätter är det gallskrik... Gå in och buffa honom när han är lugn och bara behöver bäddas om känns konstigt också?

Jag kommer ju inte buffa honom när han somnar tex (för han somnar ju själv), och inte ramsa heller eller? (jo, det kan man väl göra, fast insomnandet fungerar)? Är det meninen att man alltid ska säga sin ramsa FYRA gånger? Räcker det inte med att säga den en gång på kvällen och så är det bra med det?

Sen tycker jag det är svårt det här med att låt säga: Han vaknar på natten och jag ramsar.....(han gnäller vidare under hela ramsan) och fortsätter gnälla när jag tystnar... ska jag vänta en stund och ramsa igen (fast han gnäller konstant både när jag ramsar och inte, om det inte är nån skillnad) och hålla på så i en timme om det behövs eller? Eller ska jag ramsa konstant så länge han låter eller? Nej...så har jag inte uppfattat det..

Hm..... ju mer jag tänker på allt desto snurrigare blir det...

Om jag gör så här är det fel då?

Säger godnatt som vanligt ikväll, fast använder ramsan också x 4 + bekräftelseramsan? (Han kommer tycka jag är knäpp!)

Och om han sover hela natten. Fine... inget mer med det...

Och om han vaknar en gång och inte börjar gnälla, så låter jag honom vara (för inte sjutton ska jag störa honom då)...Nej..

Och om han gnäller lite då... Ibland tystnar ju gnället av sig själv (och andra gånger inte)... Ska jag ramsa direkt då eller? Då om något (om han planerat att bli tyst av sig själv) är det hus i helvete väl? Samtidigt ska dom ju bekräftas direkt.. men ibland är det ju drömgnäll så att säga...

Och om han kommer upp.... ska jag ramsa ner honom i säng bara? Inte mer? Trycka på honom? Buffa...? Ramsa och gå ut? och han gallskriker vidare (då behöver man inte ens vänta för att höra reaktion, efs den pågår hela tiden).... ska jag ramsa igen då i kaoset, och igen, och igen och igen?? och springa tillbaka med honom hela natten?

Första nätterna...mot de andra nätterna på ett sånt här stort barn, skiljer de sig något?

(Gör man samma sak på dagsömnen, buffar o håller på, fast med yngre barn)?

Jag blir inte klok på mig själv helt enkelt...

Är ramsan: "Nu ska Emil sova, för nu är det natt" för lång? Det blir ju en naturlig paus i slutet eftersom det är 7 stavelser typ...

[br]

För att barnen inte ska tycka att du är galen måste du själv tro på att dett afunkar och veta vad du gör. Om du ramsar med inställningen att "han kommer att tycka du är galen" då kommer han att tycka det. Sätt dig ner och fundera över vad det är du vill åstadkomma. läs igenom allt som Anna skriver som kan vara en utmärk hjälp att komam fram till välbehövlig nattsömn och enn tillvaro som alla mår bra av. Men jag tror at tdu måste hitta detta själv, du måset själv komma fram till hur du/ni ska lösa er situatioen. Tyvärr så är det inte så enklet att man kan läsa Annas bok och sedan fungerar allt som i en dröm. Man måste veta vad man gör och varför och inse att det är en process som kan ta tid.

[miar70]

Precis br! Att bara läsa löser inga problem, det är som att läsa en bok om bilkörning och tro att man kan allt sen ute på vägarna! Läsa och praktisera! Och tro på det man gör!
Kramis Mia

[mariell]

Hej Paddington,
jag har precis kurat vår 3,5-åring. Och precis som du är inne på så tyckte min dotter att jag var helt galen!
En sån "gammal" tjej insåg ju att morsan hade fått en "knäpp" som helt plötsligt bara sa sov goooott, vi ses imorgon, som svar på precis allt. Och min sambo höll med henne. 8-[

Jag buffade aldrig, istället höll jag båda mina händer mjuk men bestämt mot hennes kropp när hon låg ner i 10 sekunder innan jag gick ut med en ramsa. När hon pratade hög, ramsade jag högt. När hon tystnade sa jag ramsan så mjukt och fint jag kunde.
Det blev ungefär 40 ramsor den första kvällen! Sedan försökte hon komma till vår säng 3-4 ggr den första natten, men jag ledde henne tillbaka och ramsade efter jag lagt henne, först bestämt och sen mjukt när hon hörde mig. Anpassade ramsan efter henne på nåt sätt, men såg till att det var jag som fick sista ordet och att det var på ett mjukt sätt.

Det tog två kvällar, sen började hon själv säga till sin mjuka tygdocka "sov gott, vi ses imorgon" med den allra gulligaste barnrösten. O:)

Ikväll har jag bara lagt ner henne, sagt ramsan EN gång och sedan gått ner (sovrum på övervåningen) och kollat på tv. Jag började med kuren bara för en vecka sedan. Då ska du veta att vi har haft stora problem med både nattning och nattvandring i hela hennes liv! Jag kan knappt tro att det är sant och jag är så lättad! Och nästan chockad över att det var så lätt att vända på den hysteriska kvälls- och nattiden.

Min dotter är nöjd, trygg och en helt annan tjej. Och det gäller inte bara kvällstid med nattningen. Jag har också börjat ta med henne i ALLT jag gör på eftermiddagen när jag kommer hem. Hon har gjort en paj, bakat en sockerkaka och skurit upp sallad med (halv)vass kniv, torkar bordet efter middagen mm! Sånt som jag trodde hon var för liten för...

Och sen avslutar vi alltid dagen med skratt. Trodde också förrut att det skulle vara lugnt och skönt innan det var dags för sängen. Men hon verkar slappna av när det är skojigt precis innan, ända fram till sängen faktiskt. På nåt vis känns det som om hon ligger där och ler åt allt bus istället för att ligga och tänka på att det är "hemskt" att sova själv. Nu försöker hon dra sina egna vitsar och locka mig till skratt när vi sitter i soffan och har vår nattningssession!

Jag var helt desperat innan jag provade den här kuren, hade provat allt innan (utom droger) utan resultat. Vår unge var ibland helt hysterisk tidigare, hon har skrikit tills hon spytt och varit helt okontaktbar, bråkat, slagits och varit uppkäftig som bara den. Så jag gick in för det helhjärtat eftersom jag inte hade något att förlora.

Hoppas att du provar att genomföra kuren helhjärtat!
Lycka till! \:D/

[Gäst]

Tack Marielle! Precis så "enkelt" och så "svårt" är det ! Härligt för familjen - lite galenskap kan förändra det mesta ! Tack för att du ville berätta!

[annawahlgren]

Underbart, Mariell! Tar mig friheten att lägga denna din underbara rapport på uppmuntrans-tråden Får jag det Tro inte att du kan hindra mig KRAM och TACK