Pepp tack! Ny kur för 9 -månaders

[klockan]

Ps igen: vill tillägga att babbel på morgonen bemötte vi på samma sätt - oftast inte alls...ibland med husljud. Ibland har han fått komma upp inom marginalkvarten oxå, ifall det blivit för mkt ropande efter oss eller så .

[pipson]

"Lilla Anna kom och hjälp!...!!!;)

Jag håller på att förlora förståndet. Jag är trött. Så himla trött som jag aldrig tidigare har varit. Har inte sovit en hel natt, eller ens mer än 3- 4 timmar i sträck på över ett år nu…Och ju mer jag läser och ju mer jag funderar så skriker varenda cell i min kropp att det kan inte vara meningen att det ska vara så här…

Jag menar...vi har EN unge (ett älskebarn på snart 9 månader), vi är TVÅ föräldrar som hjälps åt, vi har en mormor som rycker in, vi har bil, dammsugare, disk- och tvättmaskin (bara en så´n sak!;)...och ändå känns det här helt oöverstigligt emellanåt!
Och precis som Camilla Läckberg har skrivit så svarar min mor, när mitt barns nattsömn kommer på tal, att: "Jag kan inte komma ihåg att sömnen var ett bekymmer när du var liten..." Och jag får bara lust att skrika...!

Jag har läst en del och fastnade för Annas holistiska metod och sätt att se på barn. Barnafadern och jag diskuterade fram och tillbaka. Jag läste ännu mer. Vände och vred. För och emot. Och vi bestämde oss för att köra. Sen kom boken...boken som Annas dotter hade författat....Jaha, tänkte jag.Typiskt! Där rök det sista halmstråt vi hade hittat. Men sedan funderade jag ett varv till. (Jag har inte läst boken kan jag tillägga, och tror inte att jag någonsin kommer göra det heller). Men som jag förstår det så handlar den bl.a. om att Anna har ett sjuhelsickes humör, att hon är glad i vin och att hon har ett aktivt sexliv. Jaha...tänkte jag. So what?! Hur många andra personer genom historien har inte haft problem men spriten utan att för den skull berövas all renomé inom "sitt" område? Oftast män förvisso men ändå. Humör? Ja, inte vet jag. Aktivt sexliv? Som jag förstår det så måste man genom historien ha gjort mer än hört sina föräldrar när alla förr bodde i samma lilla stuga. Och detta utan att ha traumatiserats i någon högre grad. (Jag kan tillägga att jag skulle göra vad som helst för att överhuvudtaget ha ett sexliv just nu. Men det är en annan historia.) Så summa sumarum så undrar jag hur denna förtalskampanj som börjar likna en modern häxprocess får fortsätta? Och jag undrar hur reaktionerna från barnläkarkåren, journalister och allmänhet hade varit om Anna hade varit man...Hmm.

Så med bakgrund av detta så har vi bestämt oss för att börja kura, och inför Kristi Himmelsfärdshelgen skulle vi vilja ha synpunkter på följande schema för vår "fining"...

Natt 19 - 7

7:00 amning
8:00 frukostgröt och smörgås
9:15 - 10:00 förmiddagslur (45 min)
11:00 lunch
12:30 - 14:00 eftermiddagslur (1,5 h)
14:30 mellanmål
17:30 middag/kvällsmat
18 - 19 nattritual, amning etc.

Måste han inta magläge? Sover på sidan sedan födseln. Jag vägrade lägga honom på rygg eftersom det kändes så fel. Och på sidan blev väl som en kompromiss antar jag. Går det ens att buffa på sidan?

Måste vi ha andningslarm när han är så stor? 9 månader och väger säkert närmare 12 kg vid det här laget.

Kommer han bli trött inför fm- och emvilan vad det lider? Idag går det nämligen ca 3, 5 timmar från det att han vaknar till det att han somnar igen under dagen.

Oj, det blev långt det här. Hade mycket ackumulerat känns det som... Men hursomhelst tacksam för stöd, svar och synpunkter! Tack på förhand!

[mumintrollet]

Hej Pipson!

Så bra att ni tagit beslutet att kura er son Applåder redan på det! =D> =D>
Jag har på känn att ni kunde ha en egen tråd!
Lämnar över detta till administratörerna att fixa?

Liten kommentar på schemat:
Långa luren kommer ganska sent efter lunchen - kanske du kan tidigarelägga förmiddagsvilan en kvart och ha lunchen 11:30 istället och långa vilan redan kl 12. Beroende på hur länge lillen tar på sig att äta sin lunch.. För att få honom att sova hela luren ut brukar en riktigt mätt mage hjälpa till

Det går att kura på rygg eller sida. Då rekommenderas solfjädern som verktyg istället för buffning. Välj en strategi som ni kör med. Viktigaste är att ni har en klar linje och ger klara besked! Börja alltså inte variera en massa verktyg mitt i och ha en fajt över vilken ställning han ska sova i. Han börjar redan vara så stor att han antagligen rumlar runt i sömnen ändå

Andningslarmet kan jag inte säga något om direkt. Vissa rekommenderar att ha kvar larmet tills 1 år. Vissa finner det problematiskt att ha kvar larmet då barnet själv ställer sig upp i sängen, då kanske inte sensorplattorna hänger med. Personligen tycker jag inte att det är ett absolut måste för er att skaffa ett larm nu om ni inte har det från förut.

Ja - han kommer till en början att bli rejält trött, men det ger med sig! Du kommer säkert själv också att märka hur trött du blir då du äntligen får sova! Se bara till att hålla schemat benhårt även om lillen är trött och avig. Då sätter sig schemat snabbare i kroppen och kuren kommer att gå snabbare. Även om frestelsen kan vara stor att låta honom sova då han är trött är det viktigt att vara noggrann med tiderna till en början!

Lycka till med starten! Uppdatera gärna här hur det går för er så får ni stöd på vägen!

[Manfred10]

Välkommen Pipson!

Starta en egen tråd, klicka bara på "ny tråd" här inne på kurforum så är det lättare för oss att svara dig. Lägg gärna in födelsedatum och planerad kurstart för liten i kontrollpanelen, profil-signatur oxå!

jenny

[pipson]

Mitt inlägg och tillhörande svar flyttade till "Kurstart 9 månaders älskebarn..."

[Manfred10]

Ok!

[dinmorsa]

Hej igen! Long time no see Vi fick god hjälp av era råd sist och såväl dag- som nattsömn har flutit på finfint! Till nu...

Lilleman blir två år om en månad och är ett väldigt aktivt litet barn som springer och klättrar och kastar sig ut från allt som går. Däremellan gosig och rolig och med ett sjujäkla humör! Han verkar tillfreds med livet helt klart men morgnarna har börjat strula en hel del.

Hans schema är detsamma som sist.
07.00 Godmorgon + välling 200 ml
09.15 ca mellis: yoghurt + macka
11.30 ca lunch
12.00-13.30 vila
14.30 mellis (smörgås, lättare måltid)
17.30 kvällsmat (lagad mat)
18.50 välling 200 ml
19.00 Godnatt

Han är i nuläget hemma med mig en dag i veckan (plus helg). Jag börjar tidigt två dagar i veckan och då är det väckning 6.30. (Kan det ställa till det? Att vi frångår schemat lite då?

Dagsvilan varierar tydligen en del hos dagmamman, målet är ju 1,5 h men sover ibland bara dryga timmen (ute i vagnen). Men ibland två timmar! Mycket utelek och aktiviteter på dagarna.

Somnar på tre röda med ramsan kvällstid.

Men morgnarna har som sagt börjat strula. Vaknar vissa dagar så tidigt som 05.30 !! och skriker, gormar, härjar och är jäkligt förbannad! Inte något gnölande utan arg, arg, arg! Har testat att ramsa men han börjar ropa efter mamma och är låter helt panikslagen. Har vid såna situationer försökt vänta ut och ta upp vid kort tystnad men då långt innan marginalkvarten.

Jag vet att tidgare svar sagt att schemat nog kan hålla till 3 års ålder men jag tycker det känns som schemajustering på G?? Vad tror ni? Korta ner lunchvilan? Lägga senare? Eller bara en "period" (och hur ska jag i så fall hantera den? den liknar inte alls tidigare perioder av tidigt uppvak utan är mest hysteriska vilket inte alls känns som en bra start på dagen)

Äter för det mesta redigt kvällstid men orkar sällan all välling.

Tacksam för hjälp!

[Anna09]

Hej och välkommen tillbaka!

Ibland får man fnurror - eller frågor som behöver ställas på nytt om man säger. Om det är schemaändring på G märker man ofta ifall ett "mönster" hållit i sig 10-14 dagar i rad om man säger.

Det är inte alltid det är för mycket sömn som cirkulerar i det lilla huvudet.

Vi har haft frågor kring det mesta i omgångar, dock har jag sällan ändrat något förrän jag VETAT att det handlat om just för mycket sömn. Så kör på som vanligt, eftersom han ibland sover mer än han "ska" på dagvilan behöver han ha kvar sina sovtider. Vänta ut det en tid med samma förhållningssätt ni hade när allt "flöt" på, så ger det sig. :thumbsup:

Han är nog lite för liten för att dra ner på sömnen redan tänker jag, och tvååringen är ibland lite frågvis av naturen, på sitt eget lilla vis.

Jag tror att jag flyttar din tråd till Säkra sovare med fnurra på tråden och så fortsätter vi där.

[dinmorsa]

Ja, okej! Då fortsätter vi som förut men ska prata med dagmamman om att inte låta honom sova längre än 1,5 h (ju mer jag tänker på det känns det som det kan vara en bidragande orsak till strulet... )

Tusen tack för hjälpen!

(känns stort att gå under kategorin "säker sovare" även om det finns en fnurra nu )

[Tin]

Hej och välkomna till oss på Säkra sovare.

Vet du, förutom allt bra som Anna09 just sagt burkar jag rekommendera en liten inventering om det börjas fnurra med sovet. Det är ofta så att det fungerat så bra att man blivit lite slapp och ringrostig som förälder med rutinerna.
Även de allra inbitnaste säkra sovarna reagerar tillslut med en massa frågor då.

Och även om man inte slappat av kan det vara bra med en liten genomgång ibland så att attitydmössan som hamnat på sniskan kommer på rätt köl igen.
Så vi kör:
- lilleman behöver 13,5 h och det har ni ju på schemat (skadar inte att säga till dagmamman att väcka efter 1.5 om det känns bättre)
- är det bäckmörkt i rummet, inte en glipa
- väcker väckarklockan om morgonen
- husljud funkar bättre än ramsa på morgonkvisten (ramsan gör en säker sovare endast arg - "jag kan sova ditt pucko" säger han som du märker)
- är det skidbacketrött som gäller varje dag

Sen blir de små liven lite piggare efter förtrotsen vid 2års strecket, det betyder inte att man ska dra ner på sömnen utan istället vara tydliga med vad som gäller. Ja det är natt, nu sover vi. Ja vi sover tills väckarklockan ringer. Ja mamma vaktar utanför (husljud). Tröttheten kommer tillbaka när stora trotsen gör sitt antågande.

Jag tror inte ett par tidigare dagar i veckan gör någon skillnad.

Så stärk attityden med checklistan ovan, ge liten förutsättningar för sömn och avvakta ett tag till. Det viktigaste är att vara konsekvent i ditt besked till liten.

kram Tin

[dinmorsa]

Hej igen och tack för era svar!

Det hela blev mycket bättre med stärkt attityd och skärpning med schematiderna!

Men... nu har det börjat balla ur igen...

Lilleman vaknar tidigare och tidigare. Står och ropar "mamma" och blir tillslut hysterisk. Vi har inväntat "tyst sekund" och tagit upp för att övriga familjemedlemmar ska kunna få någon ro... Vilket han givetvis lärt sig nu... "Ju högre jag skriker desto större sannolikhet att någon tar upp mig"...

Såhär har vi gjort de senaste två veckorna:

19.00 Godnatt (innan läggdags så pratar vi om att vi ska sova tills klockan ringer vilket han glatt nickar åt )

Godmorgon är numera 06.30 (I våra drömmar alltså... )

Lilleman vaknar mellan 04.45-05.15. Jag säger då "Nu sover vi tills klockan ringer, godnatti med sig sov så gott" Detta funkar så till vida att han tystnar i max tio min, sedan börjar han babbla lite alt. skrika upp sig. Jag har ställt klockan på först 05.00 och går in för att "väcka honom" och han får stänga av den. (Han sover inte men är tyst och nöjd alt. skriker) Jag ser inget tydligt mönster när han är nöjd eller inte utan att variera från dag till dag. Tanken med att ställa klockan kl. 05 är för att vänja honom vid klockan och när han väl fattat grejen flytta fram tiden. Men... han verkar inte fatta grejen... Ska jag ställa klockan så tidigt som 04.30 bara för att garanterat få väcka honom med klockan? Kanske är det så att det är jag som inte fattat grejen? Hur ska jag eg. gå tillväga med klockan?

Dagsluren är 12.00 - 13.30 men han sover vanligtvis 60-75 min. Han är förhållandevis pigg under fm trots tidigt uppvak.

Kan ni hjälpa mig igen?

[Tin]

Hej igen,
och vad skönt att det redde ut sig så fint förra fnurran.

Denna har gång har du slagit huvudet på spiken själv:

"Ju högre jag skriker desto större sannolikhet att någon tar upp mig"...

Precis detta har liten räknat ut, eftersom det är så ni har agerat..... Så istället för att somna om när han vaknar till så ropar han lite åsså kommer någon att hämta honom tillslut.

Det finns bara ett sätt att rå bot på detta i min mening och det är att låta han hojta och uppmana till omsov med pangramsa eller musik eller hur ni nu gör i eran familj. Om det så betyder att någon annan vaknar, då får det li så. Så bit i det sura äpplet några nätter och låt resten av gänget vakna (om dom nu gör det), det blir som en familjeaffär. Alla vill sova hela natten då får alla står ut lite tills denna fnurra är utredd. Men för att du ska kunna ha stark attityd genom det behöver du sluta oroa dig för att andra ska vakna. Ditt fokus ska ju ligga på att hjälpa liten till en hel natts sömn nu när han ifrågasätter världen.

Visst kan man vrida framväckarklockan en aning för att hjälpa liten på traven men till klockan 4 är ju galet. Liten måste först och främst förstå att på natten händer ingenting, då sover man, ingen kommer och plockar upp, ingen kommer ens in i rummet. Utan på natten är allt svart, då sover man. Seeeen är det ju sant att klockan bestämmer när dagen börjar men det får bli steg 2.

Så samla dig, varna resten av familjen och sätt igång. Trygga lugna besked till liten, vill du ha tipps på hur man gör i vargtimmen finns massor att läsa om du söker på tidiga mornar på forumet. Heja heja! Allt tar 3 dagar (eller nätter) och en uppföljningsvecka.

kram Tin

[dinmorsa]

Hej igen och tusen tack för senaste hjälpen!

Jag satte hårt mot hårt med gott resultat Sov till slut tills klockan ringde 06.30

MEN... nu katastrofstrul igen...

Lilleman har precis haft feber och varit dålig de senaste nätterna. Vaknade tidigt och gnydde och var ledsen länge, eftersom jag hörde att han inte var som han brukar (sjuk) så ställde jag tillbaka klockan och gjorde godmorgon tidigare (drygt 05). Hade hög feber.

På natten vaknade han vid 04 och var ledsen. Gick in i becksvart rum, helt tyst, tog upp och gav en Alvedon-supp. La tillbaka, ramsade och gick ut. Protesterna började redan vid nedläggandet. Ramsan var bestämd men gav inget resultat. Gjorde husljud (TV/musik mm.) till klockan 05. En timme av ren hysteri. Ställde tillbaka klockan och gjorde godmorgon med den.

Nästa natt var jag bortrest med jobbet. Maken var inne och gav flytande Alvedon tidigare på kvällen utan att sonen vaknat själv. Somnade om direkt och vaknade ca 05. Babblade och var på gott humör. Maken ställde tillbaka klockan och gjorde godmorgon 05.45 när han hörde att det började övergå i gnäll...

Igår kväll var jag bortrest. Nattningen var total katastrof (funkar alltid annars med ngt undantag av max 5 min gnäll) Skrek i hysteri i en timme, enligt maken. (Som tydligen även varit inne och tittat till honom )

Vaknade vid 01.50, jag gav ramsa vilket resulterade i panik och hysteri och totalt kaos i spjälsängen. Jag gav in i total tystnad och mörker och ger flytande Alvedon i spruta medan han står i sin spjälsäng. När jag ska lägga ner honom märker jag att han är helt naken Han har tagit av sig både pyjamas OCH blöja (har aldrig hänt tidigare!) Torrt i sängen.

Jag meddelar att jag bara ska hämta en blöja och att han ska vänta i sängen. Han lägger sig genast tyst ner. När jag kommer tillbaka har han somnat (Utmattad?) Jag tar på honom blöja och pyjamas i sovande tillstånd och smyger ut.

Gnyr till vi 3-snåret men tystnar direkt av ramsa.

Vaknar vid 05.40 och ställer till ett jäkla liv. Jag ger en pangramsa och när inte den biter så blir det husljud så det står härliga till. Vi hade gjort upp kvällen innan att nu ska vi INTE ställa tillbaka klockan - det får bli några jobbiga morgnar men sen ska vi få SOVA! ...

Runt 06-snåret så informerar vår dotter om att lillebror nu är ute ur sitt rum . Han har alltså tagit sig ur spjälsängen (som har urtagen botten och liggande brädor monterade vid kanten för att vara utrymningssäker :^o ), tänt lampan, öppnat dörren och traskat ut ca 30 min före godmorgon.

Jag förstår att v i strulat till det med att gå in och ge Alvedon men hur ska vi lösa rymningar!!! Känns ju inte så pepp att bygga en bur... Är det dags att överge spjälsäng?

Snälla hjälp! Vi som trodde vi var i fas igen har nu hamnat helt ur spår.

Nu jäklar ska här sovas. Men hur?

[Tin]

Hej igen,
vad skönt att den stärkta attityden ställde allt till rätta, det brukar göra det.

Jag kunde inte låta bli att skratta lite när jag läste om sonens nakeneskapader. Fniss!

Men nåväl, jag brukar tänka såhär när det är sjukdom - en metafor: nu packar vi väskan och drar till Pluto, på Pluto är alls bananas, man får medicin på natten kanske ett glas vatten att dricka, man får sova dagtid så mycket man behöver, får titta på film, äta vindruvor till lunch. Ja du hajjar - de flesta regler kan tummas på, för man är ju på Pluto!
Sen när liten är frisk igen drar man tillbaka till jorden igen och de vanliga härliga rutinerna som liten älskar.
Givetvis får detta ofta konsekvensen att det frågas en del, både vid läggning och i morgontimman. Se det som en jetlag, tänker jag. Pluto ligger ju långt bort.
Boten på det är ju att vara extra noga med tider, rutiner, väckarklockan och verktyg. Precis som du själv säger. Liten frågar för allt var tokigt ett tag, och får han bara raka besked av er så lugnar han sig snart.

Vad gäller spjälsängen skulle jag rekommendera att ha kvar den tills trotsen har dragit förbi, vid runt 4a år. Det är trots allt deras trygga hamn, och har så varit så länge de kan minnas. Om det inte går att göra spjälsängen mer rymningssäker, så får ni helt enkelt börja leda tillbaka honom när han rymmer. Första gången säger ni, det är fortfarande natt, sov vidare älskling, klockan ringer när det är dags att gå upp och leder tillbaka till sängen. Låt han klättra i själv, det ska vara lite jobbigt att krångla sig ur sängen. Andra gången det händer, säg inget led bara tillbaka, och låt han klättra i.
Tillslut kommer poletten trilla ner att om morgonen väntar man i sängen tills klockan ringer, även om man vaknar. Det kan ta sin lilla tid, men konsekvens ger resultat.

kram Tin