Akut hjälp!

[Oliver09]

Hej alla kurare!
Idag var det dags för mig att kura min son på 2 år och 5 månader och det gick inte direkt som jag hade tänkt mig! Känner mig djupt olycklig över dess utgång.
Tänkte börja med att berätta om just mitt problem och varför jag beslöt för att kura honom. Fram till i mars har han somnar på 1 minut i sin säng, sänggåendet har aldrig varit något problem. Däremot har han ibland vaknat under vargtimmen och inte somnar om. Den 21 mars blev vi föräldrar igen och oliver fick sova hos farmor och farfar. Det blev katastrof, han somnade mellan 21 och 22. När vi kom hem ville han helt plötsligt inte sova utan började springa omkring, be efter vatten, hålla handen etc etc. Nu har det gott två månader och sänggåendet tar mellan 1-2 timmar! Då jag hade en kompis som kurat sin flicka och fått fantastiskt resultat bestämde jag mig att köra!

Idag kände jag mig så motiverad! Precis före sänggåendet lekte vi och han skrattade hysteriskt. Klockan 19.30 sprang vi upp för trappan och jag la snabbt ner honom på mage och rätade ut armar och ben. Han började gråta hysteriskt, kämpa som ett djur för att komma loss. Jag hade läst i boken om ett liknande fall där det tog 45 minuter innan polletten trillade ner. Min son grät och grät, kämpade och kämpade, tog tag med fötter och armar i spjälisen och vred sig runt. Han grät och skrek att jag gjorde honom illa. Jag gav mig ändå inte men han slutade inte. Han skrek efter vatten och efter 50 min gav jag efter och hämtade vatten. Han var ju helt blöt av svett! Jag la snabbt ner honom igen och han fortsatte att kämpa hysteriskt. Jag kände och känner mig fruktansvärd. Han grät efter vatten och efter 1.15 minuter gav jag upp. Jag hade ingen kraft kvar. Jag gav honom sin flaska och ramsade mig ut. Det blev tyst och han somnade av utmattning. Ska ett barn verkligen kämpa så?

Jag tänker inte hålla mina händer på hans rygg igen på det sättet? Han kämpade så och jag höll fast så mkt jag kunde och det gjorde säkert ont.

Vad ska jag göra? Ska jag bara ramsa när han stället frågor? Jag vill inte göra illa min son. Även om det tagit lång tid för honom att sova så har han alltid varit glad. Idag kändes behandlingen mycket värre än femminutersmetoden. Så ska det inte vara...

Snälla hjälp mig!

[Oliver09]

Idag har jag funderat lite på vad som egentligen hände igår och har kommit fram till att det troligen var trots, han skulle inte sova utan mata hunden, kissa, leka med bilarna etc samtidigt som han grät hysteriskt. Imorse vaknade han 05.50 och började prata och fråga efter saker: jag vill komma ut, jag vill ligga i stora sängen, jag vill kasta bollen till Gina etc och efter varje jag ville så körde jag en ramsa. Tillslut blev han arg och frustrerad men grät inte. Kl 06.50 gjorde jag morgon och det var stå och hej och massa roligt! Jag trodde han skulle vara sur på mig eller ledsen då jag hade gjort honom "illa". Men han var mer kärleksfull än någonsin, fick pussar och kramar! I vanliga fall är det bara pappa som gäller, speciellt efter systerns ankomst.

Jag skulle vilja ha feed-back från er! Men jag känner mig betydligt gladare idag än vad jag gjorde igår efter läggandet

[mumintrollet]

Hej!
Det verkar ju vara trotstankarna som spökar

Läggningarna skall absolut inte kännas som du beskrev, jag förstår att du kände dig uppriven och ledsen! Eftersom din lille son redan är en lite större herre har han ju kraft och knep att streta emot. Då är det viktigt att det som var menat som ett verktyg att lugna inte blir till en maktkamp mellan er.
Eftersom han tidigare har klarat av att somna själv skulle jag inte sätta så mycket krut på solfjäder för att lugna, snarare få bukt på trotstankarna i samband med läggning. Detta sker bäst med ramsan.
Mitt heta tips är Attityden, attityden! TÄNK Lugn! Och konsekventa svar! Utstråla en självklar nästan nonchalant förhållning till läggning och eventuella problem. Nu skall det sovas och det skall bli skönt!
Inför nästa läggning, var 170% säker på att han varit på toa, druckit vatten och har det han ska ha i sin säng. Lägg till rätta, solfjädra lätt som markering och ramsa dig ut glatt och bestämt. På varje fråga ska han få ramsan som svar. Bestämt och vänligt!
Det är ganska klart att nätterna spårade ur med lite omställnignar i lillens liv. Då är det EXTRA noga att ge klara besked åt lille man.
Han kommer inte att vara sur på dig för att han kanske bryter samman mellan sina frågor - tvärtom MÅSTE han få svar på att du har koll och vet hur saker och ting går till.
Hoppas det känns bättre efter ikväll!

[Oliver09]

Hej,
Jag körde läggandet innan jag läste ditt inlägg. Det positiva är att jag körde i stort sett på samma sätt som du beskrivit ! När jag burit honom till sängen började han direkt gråta och ha armarna upp så att jag skulle bära upp honom. Gjorde ett försök att lägga men jag har inte kraft och ork, som du säger vill jag inte starta en maktkamp. Det känns inte rätt utan jag ramsade mig ut och satte mig på golvet utanför hans rum och ramsade. Efter ca 5 min upphörde gråtet och han började be om saker: mamma jag vill ha bilarna och jag svarade med "god natt god natt sov så gott", mamma jag vill komma ut, återigen ramsa. Jag la honom ca 07.15 och kl 07.40 sjöng han i sängen och då var jag tyst för han låg ner, samma när han pratade med sin nalle, då var jag också tyst men så fort meddelandet var riktat till mig och pappa ramsade jag. Han blev lugn av ramsan, tillslut hörde jag hur trött han var även om han då och då sökte efter bekräftelse. Det fick han med samma lugna stämma som hans via en ramsa. Kl 19.45 var det helt tyst men jag hörde att han rörde sig lite. Klockan 20 snarkade han så det är ett steg i rätt riktning!!

Jag är nöjd med kvällens kurande. Igår sov jag inte mycket, kunde inte sluta tänka på vår maktkamp och att han grät i över en timme...kände mig hemsk! Förut innan lillan kom till världen log han, kramade oss båda och somnade på en gång! Det är dit jag vill komma igen....

[mumintrollet]

Hej!
Bra att det kändes bättre andra kvällen!
Och snyggt jobbat med konsekvent ramsa till svar på alla 1001 frågor !
=D> =D> =D> =D> =D>

Hur har ni det annars dagtid? Har du läst barnaboken? Om inte, så finns där en massa heta tips till att hantera situationen kring nykomna syskon. Och i allmänhet förstå sig på en liten två-årig person Social delaktighet i massor så att lillen känner sig verkligen behövd dagtid kan också underlätta läggningarna!

Kramar!

[Oliver09]

Hej mumintrollet!

Tack för inlägget!!

Nej jag har inte läst barnaboken, ska köpa den så fort jag kommer till Sverige i juli.
Ska sammanfatta dagarna som gått och vilka problem jag stött på och vad som har varit positivt.

Det jag inte är nöjd med är att så fort jag närmar mig sängen så börjar han krama sig fast i mig och säga att han inte vill och sen kommer krokodiltårarna. Då jag inte kan ta till solfjädern får jag lämna honom gråtandes och ramsa mig ut. Hur kan man lösa det? Som jag skrev i mitt tidigare inlägg gick ändå natt två bättre då han tillslut blev tyst när han fick höra mina svar på hans frågor. Morgonen efter vaknade han 06.45 och jag avvaktade och sa inget utan gjorde glad morgon kl 06.57.

Igår natt la jag honom 19.20. Tyvärr fick han tag på en bil och dum som jag var lät jag honom hålla i den för han grät redan när jag var på väg att lägga ner honom. Det var dumt för det ställde till problem senare. Efter några minuter tappade han den och kunde inte få tag på den. Jag vill ha min bil, jag vill leka med min bil och som svar fick han ramsan. Det gick tillslut vägen och kl 19.35 var det tyst och kl 20 hörde jag hur han snarkade. Men kl 21.45 vaknade han och gallskrek och grät hysteriskt. Då gick jag in och försökte få honom att lägga sig ner men han är för stark och jag vill inte ha en kamp med honom efter vad som hände första natten. Jag blev ställd för han brukar inte vakna när han väl somnat! Han skrek efter bilen och dum som jag var gav jag den för att få honom tyst. Glömde säga att han hade klättrat ur spjälisen. Trodde att om han skulle få bilen så skulle han bli lugn och tyst, det var ett misstag. Då kom pappa upp, som inte har läst boken!! Vi måste få honom lugn. Jag sa till honom att inte lyfta upp honom. Tillslut hade han honom i famnen....när han la ner honom började han gråta igen och säga gå inte pappa, gå inte! När jag hämtat nya krafter sa jag till min man: du kan inte sitta inne hos honom, det går inte. Då gick han lite surt ner och sa: lös det du! Jag gick in, sa åt honom att sätta sig ner och gav honom vatten för att bryta hysterin. Han drack och blev lugn. Jag ramsade och sa åt honom att mamma satt utanför dörren! Det fungerade och hans "frågor" blev mer och mer lugna. Tillslut somnade han och kl 07.10 gjorde jag glad morgon!!! Kan ju tillägga att han ALLTID vaknar under vargtimmen så att jag fick väcka var en stor framgång!

Så nu till mina frågor:
Hur får jag honom att vara fortsatt glad när han läggs ner i spjälisen?

Hur bryter man ett beteende när han klättrar ut? Anna skriver att man ska låta de klättra in själva igen. Min son är väldigt verbal, pratar två språk och får han inte napp på det ena frågar han snabbt på det andra!

Alla bilar och leksaker ska vara borta när det är dags för sänggående. Man lär sig av sina misstag.

Fler tips fås gärna!!

[Oliver09]

Natt 4: läggning kl 19.10 med skratt. Ville själv hoppa in i sängen och sjunga pippi Långstrump. När jag gick började han gråta och försökte klättra ut. Snabbt tillbaka och försökte 3 ggr till. Frågorna började och han fick konsekvent remsa som svar. Sen började han sjunga, räkna på engelska, sjunga happy birthday too you, lilla snigel etc etc och prata med sig själv. Nu är kl 20.30 och han sover inte. Han snackar för fullt fast med sig själv och sjunger. Vad gör man? Natt 2 och 3 tog bara 30 minuter....

[mumintrollet]

Hej!

Jag åberopar även lite experthjälp från erfarna med flera äldre barn!

Men av egen erfarenhet och på magkänsla skulle jag starkt rekommendera att du och din man båda är pålästa på boken - eller att han i så fall är mottaglig för direktiv från dig
Det är MYCKET viktigt att ni är konsekventa med era läggningsritualer och svar till lilleman på natten. Han måste få känna tryggheten från er båda och så komma in i att lugnt sova och njuta av det!

Att din son ligger och snackar och sjunger för sig själv skall du inte bry dig i. Viktiga är inte om han sover, han skall ha förutsättningarna! Du kan eventuellt påminna honom med EN ramsa - men lägg dig inte i för mycket. Då blir det snabbt underhållning av rang!
SHN är ingen trollteknik som får barnet att somna på två röda sekunder. Det handlar om att få ett barn som känner sig tryggt och KAN sova lugnt.
Hur ser hans schema ut dagtid? Är rummet han sover i totalt mörklagt?
Läser du här på forumet? Här finns massor med visdom och erfarenhet att hämta. I de flesta trådar nämns vikten av ett kolsvart sovrum! Man skall inte ha möjigheten att titta omkring på en massa roligheter då det skall sovas. Av yttersta vikt är även tiderna dagtid, mattider och vila på exakt samma tid varje dag.

Det kommer att ta sin tid förrän det nya sitter - ramsan är något nytt för honom. Tålamod! Är du otålig och irriterad på gossens frågor känner han av det och kuren kommer att ta ännu längre. Själva SHN kuren tar ju några dagar plus uppföljningsveckan. Efter det borde man börja se resultat. Vi kämpade själva på i en dryg månad - men då var vår knodd fyra månader och hade en massa nytt att lära sig - som typ att inte äta på natten
Ni kommer ur detta galant bara ni har attityden på plats och förmedlar ett lugn åt er son.

EN kommentar till läggningen

När jag gick började han gråta och försökte klättra ut. Snabbt tillbaka och försökte 3 ggr till.

Jag skulle bara ha gått första gången. Läggningen skall gå i ett svish! In med barnet i sovrummet som redan är mörkt. Tjoff i säng på med täcke och ut med ramsan. ALL diskussion skall sedan ske med dörr emellan. Klättrar han ur och - lär han sig så småningom att det inte lönar sig då hjälpen inte infinner sig direkt! Snart vill han ju tillbaka i sin säng igen då inget roligt händer. Då måste du avvakta och märka när han faktiskt ber om hjälp för det! Gå in tillbaka hjälp lillen i säng och ut igen!
Efter några kvällar av tydligt backande från din sida - lägg dig alltså inte i hans påhitt för ivrigt märker han att det inte genererar någon acton och tröttnar på de tankarna.
Oj vad det blev lång svammel från min sida
Ha en bra dag!

[miar70]

Jag åberopar även lite experthjälp från erfarna med flera äldre barn!

Tycker inte det behövs nån "experthjälp", du har gett Oliver09 jättefin hjälp mumintrollet!

Hur går det Oliver?

Kram!

[Oliver09]

Hej allihopa!
Det har gått bra med Olivers kurande. Han protesterar sällan när han ska sova och jag försöker uppfylla alla behov och frågor han har innan han ska sova, dvs han får vatten, han går på toa, snyter sig etc innan det är dags. Han klättrar inte längre ur spjälsängen, det slutade han med efter bara 2 nätter. Jag får ramsa ibland men oftast går det utan ramsa. Dagsvilan går kanon och han somnar på en gång i spjälsängen. Om vi är ute får han sova i vagnen men det blir aldrig några problem när han ska sova i sängen sen. Dock tar det ganska lång tid för honom att somna, han kan sjunga och prata och vrider sig ganska länge. Jag vet inte hur jag ska få bukt på det? Under dagsvilan somnar han på 10 min så min fråga är kanske om jag ska dra ner dagsvilan till 45 istället för 1,5. Han är kanske inte tillräckligt trött när kvällen kommer?

Nu är det lilltjejen som ska kuras. Började men insåg att jag själv förstört för mig så nu ska jag öppna en tråd och fråga om experthjälp .

[miar70]

Hej och förlåt att du fått vänta så länge på svar

Jag tycker absolut att du kan och bör minska luren till 45 minuter, men det har du säkert redan gjort 8)

Berätta gärna hur det går!

/Mia

[Oliver09]

Hej,

Nej jag har faktiskt inte dragit ner på vilan ännu, måste göra det. Däremot har jag tagit bort honom från spjälsägen, inte så klokt kanske. Vi har precis flyttat in i svärföräldrarnas sommarhus och det fanns redan en stor säng i rummet. Han klättrade ut och somnade i sängen.... . Jag gick in på rummet för att skruva ner fläkten och hittade honom sovandes i den stora sängen :^o :^o .

Då han är väldigt verbal har jag förklarat för honom att om han trotsar eller kliver ner från sängen så får han flytta tillbaka till spjälsängen. Han somnade på 30 min idag i den stora sängen efter att ha ropat på mig ett antal ggr. Pappa gick in och sa att om han inte slutade så skulle han få flytta tillbaka till spjälisen, då blev det tyst.

Jag har märkt att det fungerar att prata "allvar" med honom. Han förstår och tar till sig.

Jag försöker uppfylla alla hans behov innan han ska sova men trots det ber han alltid om något som han redan fått som tex vatten. Han låtsas ofta gråta när vi går ut, han är bra på att spela teater .

Han ska få en chans att visa att han är stor men kommer han ut ur rummet så får han tillbaka spjälsängen samma dag. [-X .

Det är lite svårt att veta exakt när han somnar....45 minuter låter bra men jag har svårt att veta exakt tid....

[miar70]

Däremot har jag tagit bort honom från spjälsägen, inte så klokt kanske.
://:
Pappa gick in och sa att om han inte slutade så skulle han få flytta tillbaka till spjälisen, då blev det tyst.

Ja, en del tar bort spjälisen innan trotsen men jag har väntat till den är över - för allas skull . Om jag får tycka (och det får jag ju 8) ) så tycker jag inte att ni ska "hota" med att han får spjälsängen tillbaka om han inte somnar på kvällen. Skulle det vara så att ni märker att spjälisen måste in igen så konstaterar ni bara att "jaha, vet du vad Oliver - vi tar in spjälsängen igen så att du kan somna bättre, det blir väl finemang - TÄNK vad glad spjälis ska bli att du ska sova i den igen och TÄNK vad skönt det blir att få tillbaka spjälsängen igen" och så har ni ett litet inflyttningskalas då Oliver får bädda och göra mys i sin fina, goa säng . Ingen skuld på lillemans axlar, var han inte redo att sova i storsäng ska han inte lastas för det heller, eller hur Ibland fattar vi vuxna lite tokiga beslut, och då får man helt enkelt backa bandet och göra det till något positivt.

Räkna 45 minuter från att det är tyst. Så har jag gjort.

Kram!

[Oliver09]

Hej,

Det har faktiskt gått över all förväntan med den stora härliga sängen. Vi har gått tillbaka till skrattet till gonatt som hade blivit lite lidande under semestern. Nu skrattar vi tillsammans framför spegeln och sen bär det in till sängen där vi säger god natt. Han protesterar inte, pratar inte utan är helt tyst. Jag vet inte om han somnar på en gång men han är i alla fall tyst och vilar. .

Däremot kan han ibland vakna på natten av att han behöver kissa men somnar om när han gjort det. Jag har märkt att han ibland vaknar 06.30 för att han behöver kissa och då är det svårt för honom att somna om. Han vill gärna inte lägga sig då...är det ngt man kan få bukt på?

Han slutar skolan klockan 13 under september månad och har inte ätit lunch så vilan blir inte så himla lång nu då jag inte vill att han ska sova efter 15. Jag får se om jag har kvar 1,5 eller drar ner till 45 under oktober månad när han slutar 12.30. Jag tänkte på 1,5 då han vaknar tidigt av att han behöver kissa. Då får han ju i alla fall sina timmar....Är det när de är tre som man bör dra ner? Jag har hört att hela andra levnadsåret behöver de 13,5h per dygn...

Kram

[miar70]

Vad härligt att det går bra med sängen, bra jobbat med attityden där

Det är lite olika när man drar ner lurarna, mina har varit mellan 2½-inte fullt tre år. Det man kan göra är att lägga en halvtimme tidigare på kvällen om man tar bort eller minskar lurar. Brukar oftast funka klockrent.

Jag antar att gossen har morgon 7,00? Isåfall kan det bli knepigt att få till ett omsomnande 6,30 men tänk förutsättningar - han har möjligheten att sova och det är DET som är det viktiga. Har han väckarklocka? Annars är det ett toppenverktyg som brukar hjälpa många små morgonpiggisar. På mina har det funkat jättebra!

Kram Mia