Hälsa på, ut med bilen, handla och så

[Låttis]

Började så smått med standardmodellen igår.
Har beställt boken så väntar bara på att den ska komma så jag får koll på detta .
Har nu bara läst i olika trådar och vad Anna skrivit här på sidan.

Har en pojk på 9 veckor. Med ett jäkla humör Skriker högt och länge och blir knallröd i ansiktet. Speciellt då han ligger på rygg, men jag förstår ju varför nu när jag läst. Så klart har jag inte haft hjärta att se denna panik så jag ha ju tagit upp honom ganska fort, räddat honom från vargen.. hmm
Han har sovit jätte bra på nätterna ända sen han kom till värden. sovit allt mellan 4-7 timmar sen ätit och somnat om direkt. Problemet har varit dagarna. Burit honom fram och tillbaka hela dagarna han har skrikit så fort jag lagt bort honom sen har han bara kunnat somna i min famn *pust* ont i ryggen, nu väger han över 6 kg och jag orkar inte bära honom något mer. Därför började jag titta runt på nätet och hamnade lyckligtvis här.

Började imorse med att väcka gossen kl 9 lek o mat fram till halv 11. La ner honom i vagnen på mage.... inget gallskrik, lite små gnäll men sen somnade han... Vaknade kanske 5 gånger under 2 timmar och då gungade jag vagnen i ca 1 minut per gång och han somnade om efter lite gnäll.
Väckte en glad och hungrig son. Han åt och kors i taket kunde han ligga på golvet på en filt under babygymmet och skratta *jippi*
Trugade i honom mer mjölk 45 minuter efter han ätit, lite åt han... Förut skrek han bara när jag gav bröstet om han inte va hungrig.
Vaken i 2 timmar, la en mycket trött gullunge som somnade direkt, nu har han snart sovit 45 minuter, har vaggat 1 gång och han somnade om direkt.

Jag hoppas verkligen att detta ska fungera... men det verkar lovande.
Han vaknade nu, vaggade 1 minut och då pruttade han och sen somnade han om

Nu till mina funderationer... Kanske finns i någon tråd men jag har inte kunnat hitta något.
Hur gör man när man ska åka och hälsa på någon? När är det bäst att åka, vid sovdags eller när han just vaknat eller mitt i allt?
Han brukar skrika en del i barnstolen men ibland sover han bra där...
Eller om man har en tid man måste passa, ska man då skjuta på läggning, vaknandet och så? Hur är bäst att göra?
Sen om någon ringer och vill bjuda på kaffe, ska man be att få komma en annan tid eller går det bra med spontana saker, hur fungerar det isf?

Kanske "dumma" frågor

Tusen tack för svar!

[SaraMilana]

Hej Låttis!

Varmt välkommen hit och grattis till lillkillen!

Så bra att Barnaboken är på väg! Jag köpte mitt exemplar av en slump och det är jag väldigt glad för idag.

Första dagen med standardmodellen verkar ju ha gått strålande!! =D> Fortsätt jobba så fint så kommer det här gå galant!

Hur man gör med utflykter och tider att passa är såklart jätteolika, men såhär tänker jag. Ska jag åka nånstans med bil så brukar jag försöka tajma in det så att vi åker precis när det är dags för en (kort) lur, det blir lugnast så. Men går inte det så ser jag åtminstone till att lilla magen är mätt innan.

Annars tycker jag det är väldigt smidigt att åka buss eller tåg eller promenera när vi ska någonstans, då har man hela tiden vagnen med sig och så kan liten sova var som helst. Jag tycker det är svårt att avbryta en lur mitt i för att sedan sova vidare i tex bilen, men alla är ju olika så prova dig fram!

Ska vi till bvc eller liknande där man bokar in tider så ser jag till att välja en tid som passar schemat. Ska vi hem till någon brukar jag be om att få komma lite tidigare/senare om det behövs. Jag brukar försöka hålla sovtiderna så långt det går, men ibland går det bara inte. Då får man göra det bästa möjliga av situationen den dagen och gå tillbaks till vanliga tider nästa dag.

[Låttis]

Tusen tack för det snabba svaret! Och det varma välkomnandet

Ja nu kom bakslaget, efter den sista 2 timmars sömnen var det 1,5 timmes skrik.
Herregud så jobbigt! Han skrek så han kräktes slem, gick inte att lugna ner honom.
Vet ju inte riktigt hur man tröstar på bästa sätt... Försökte lägga honom på sidan när han började skrika då jag hade honom på rygg och vädrade rumpan. Gick väl si och så.
Sen när jag erbjöd påtår med mjölken blev han helt hysterisk. Vid blöjbytet där han ändå brukar vara ganska lugn skrek han så han kräktes.
När jag nu la honom efter 1,5 timma så lät jag honom lugna ner sig i en kvart i vagnen och då pumpade jag ut och då åt han under liten protest ca 10ml sen så fick han kväljningar.
Kan det vara så att han får i sig nog direkt när jag ger honom från bröstet? Ska jag verkligen truga honom när han bara gallskriker??

Jag bor 2 km utanför själva samhället så någon buss eller tåg är det inte frågan om här Mitt i den norrländska urskogen... haha
Går ju att ta vagnen men hur bäddar man ner med en massa kläder och åkpåse utan att lillen ska kvävas? Känns oroande
Hur kallt är det kallaste dom klarar av, dom små lungorna?

Hur tröstar man en panikslagen, gallskrikande, toksvettandes bebis på bästa sätt?
Gruvar lite nu för nästa vakna tid... Vill verkligen inte att han ska vara så olycklig!

Tusen, tusen jätte tack för svar

[aso]

Hej Låttis , varmt välkommen till forumet och stooort grattis till lille underverket!

Går ju att ta vagnen men hur bäddar man ner med en massa kläder och åkpåse utan att lillen ska kvävas?

Hur sover den lille? På rygg? På mage med andningslarm?
För oss blev sömnen mycket bättre så fort vi erbjöd magläge (vi använde larm både i vagn och i sängen), då fick han en helt annan ro när det var sovdags, på rygg låg han och fäktade med armar och ben.
Så vi valde att vara utan åkpåse och använde ullunderkläder (helt oslagbart håller värmen utan att bli svettigt och kallt) och så en tjockare ulloverall utanpå och vid kallt väder en fodrad overall ytterst. Ingen kudde och så ullfilt och ett täcke överst. Viktigt med en bra mössa, gärna en sån "huva" man drar över huvudet som skyddar vid öron och hals och så en mössa över. De små blir gärna kalla på fötterna/händerna så ullsockar/vantar och typ tofflor/hela vantar (som en påse) om man inte har en overall som går att vika över.
När det blev kallare ute sov vår lille i gången (ouppvärmt rum utanför hallen), är säkert en smaksak men jag föredrar att inte låta det bli alltför kyligt.

Kan det vara så att han får i sig nog direkt när jag ger honom från bröstet?

Ja

Ska jag verkligen truga honom när han bara gallskriker??

Nej

Det du kan göra är att erbjuda påfyll , vill unge herrn inte ha är det helt ok men viktigt att han får möjlighet att ta en extra slurk.

Du jobbar på så fint och detta kommer att gå bra , ta tiden till hjälp och kom ihåg att det tar tid att jobba in nya rutiner...

aso

[Låttis]

Tack, tack och åter tack!
Vilka kloka svar, logiska men man behöver "höra" det från någon annan!

Han sover sen i natt på mage, utan andningslarm.
Vart kan man få tag i ett andningslarm, ett begagnat kanske, kan ju tänka mig att dom är väldigt dyra!

Nu ska jag väcka den lille och hoppas på en glad liten kille!

Men vad gör jag när han gallskriker och svetten sprutar när han är vaken? Hur ska man trösta? Eller hur gör man riktigt? Han har riktig panik ibland.

Tack, tack!

[SaraMilana]

Hej igen!

Begagnade andningslarm finns ibland här på forumet under Barnasaker, men finns säkert på både Blocket och Tradera också. Har för mig att man kan hyra också, kika på andningslarm.se!

Varför tror du att han gallskrek? Det gäller ju att hitta anledningen för att veta hur man ska åtgärda. Beror det på hunger eller trötthet är ju svaret lätt. Har han ont i magen tro, kanske han behöver rapa ordentligt? Här finns lite raptips! Jag tänker att så där små personer inte har så mycket att vara ledsna för, så förmodligen är det inte tröst de vill ha, utan de försöker tala om att de har ett behov av något. Men det är ju inte alltid så lätt att veta vad....

[Låttis]

Tack ska titta om jag hittar.

Ja du, varför jag tror att han gallskriker.
Han skriker ju så han spyr slem, blir knallröd i ansiktet, spänner hela kroppen, går inte att få kontakt med honom... Det är väl gallskrik tror jag, eller man ska kanske kalla det något annat?
Väckte honom nu klockan 20.00 gav honom bröstet direkt, han åt men inte så mycket utan avslutade med att gallskrika...
Fick till slut stop på skriket genom att använda nappen och hyscha honom. Bytte blöja och la honom att leka med babygymet, gick bra i 5 minuter sen blev det gallskrik igen.
Fick tyst på det åxå genom att använda nappen och hyscha.
Sen efter detta dög absolut ingenting, fick hyscha och stoppa in nappen hela tiden och så fort jag visar bröstet så blir det ett högt skrik!
Har nu lagt honom att sova, tänkte att han skulle vara hungrig nu eftersom han åt så lite tidigare men det blev åter igen bara gallskrik när jag visade bröstet.

*suck* Vad gör jag för fel?
Förstår inte vad det är som felar honom?? Hjälp!

[Låttis]

Just ja... Jo jag försöker rapa honom så gott det går, han sväljer ganska mycket luft så rapning behövs!!
Nu när han ligger på magen hör jag att han rapar mer då så de e ju bra

Väckte honom nu ca 5 minuter efter han somnat och då tog han bröstet och åt som tusan.
Måste ju vara något med amningen han inte gillar alltså...
Det är då inte det att det inte kommer mjölk nog fort men det kommer kanske för mycket...
Ska jag kanske pumpa ut (hur mycket?) och ge från flaska det första så kanske han vill ha bröstet sen... hmm...

Tips om det mesta mottages väldigt gära!
Gallskrik, amning, napp,...

Har han kanske mer "dödsångest" än vanligt?

Ja frågorna är flera tusen...

[SaraMilana]

Ja, det verkar ju som att han var rejält hungrig och skrek just därför. Dessutom blir han rädd av ditt eget skrikande. Och han kommer inte lugna sig förrän hungern är stillad.

Anna skriver med de vackraste orden, så jag klipper in några stycken från Barnaboken. Så fort du får hem boken så läs bums hela kapitlet om mat i andra delen!

Res dig och ta barnet hårt i famnen. Håll om den lilla kroppen så mycket du kan, så att den ligger tätt, tätt intill dig. Huvudet och kinden ska ligga mot din kind och fixeras där. Sätt nu igång att gå, medan du talar högt. Gå med stadiga steg, som om du vore på väg någonstans (mot maten). Promenera runt kan man göra också i små rum. Rejäla kliv som mot ett mål. Du tar över nu och bestämmer vart ni ska, så att säga, och barnet hänger med. Gå i en tveklös attityd av säkerhet. Håll hårt.

Så fort det hysteriska skrikandet övergått i utmattad gråt, sätter du dig (som om du kommit fram till målet) och lägger barnet till bröstet snabbt och stadigt, med få och säkra handgrepp (”ömma järngreppet”). Prata som förut, oförtrutet. Prata övertygande och med eftertryck och se allmänt optimistisk ut, när du ser på barnet. Allt är i sin ordning, är vad du ska förmedla. prata ända tills barnet kommit igång med att äta. Tystna då, och låt den lilla äta i fred.

Om nu den lilla äter lugnt, och allt är frid och fröjd, är det enda du behöver tänka på att ta upp henne innan hon vaknar nästa gång, till nästa mål. Då är den onda cirkeln bruten. Om barnet däremot släpper vårtan och börjar skrika igen, sätter du ögonblickligen igång pratmaskinen som förut, medan du smågungar barnet i din famn – ändra inte ställning; låt den lilla ligga kvar vid bröstet. Prata, smågunga och stimulera samtidigt sugreflexen genom att röra vid barnets kind (närmast dig) med bröstvårtan, eller genom att dra vårtan över lilla munnen, tills barnet – förhoppningsvis – börjar suga igen. Tystna då och var stilla.

Men om barnet fortfarande sätter sig på tvären och jagar upp sig på nytt till panik, bryt som om du ansåg att barnet absolut måste rapas nu, oavsett hur lite den lilla lyckats få i sig, res dig och upprepa promenaden och lugnandet enligt ovan. Så lägger du barnet till bröstet så fort sig göra låter – och lugnar igen – och lägger till igen – och lugnar igen, och så vidare. Håll ut och genomdriv detta ett helt och fullt mål igenom.

Har man dessutom blivit uppåt två månader så har man precis börjat upptäcka allt annat spännande som finns att titta på och då är det svårt att koncentrera sig på att äta. Sitt avskilt med så få synintryck som möjligt. För en del går det bättre att liggamma.

[Låttis]

Oj tusen tack!
Ska absolut prova detta imorgon! På natten har det alltid gått bra *peppar, peppar*
Liggammar helst eftersom jag tycker det är så svårt när man har lite större bröst, får som inte riktigt till de där... men när jag ligger fungerar det bra så länge han vill äta

Ser nu fram emot morgondagen och hoppas verkligen att det ska fungera!

Sov gott ni snälla människor som hjälper en vilsen själ

tack, tack, tack! Är sååå tacksam!

[SaraMilana]

Plocka fram ATTITYDEN av självklarhet, så kommer det gå galant, den är nyckeln till allt!

Förresten, skulle du kunna gå in i kontrollpanelen och lägga till lillkillens födelsedatum i din signatur? Det underlättar för oss som svarar här inne! Tack!

[Låttis]

Uppdatering...:

Natten gick som vanligt, somnade kl 10.00 efter att jag väckt honom och gett bröstet, han åt som en tok. Sen vaknade han kl 03.00 fick mat somnade om direkt, vaknade 5.30 och fick mat igen, kändes som att jag inte riktigt visste om han fått i sig nog med mat under dagen så jag va r"tvungen" att låta honom äta. Sen vaknade han kl 8.00 men då buffade jag, han somnade om och sen väckte jag kl 9.00.
Inte perfekt men på god väg

Men nu till det stora problemet... Han är verkligen inte nöjd under vaken tiden... Kan vara nöjd någon minut men sen gnäller han eller skriker.
Jag måste gå runt och bära honom hela tiden då är han lite nöjdare men klagar och skriker ändå efter en stund. Försöker gå runt och titta på saker, sjunga, skumpa, prata och tjollra. Har även provat att vara mer stillsam så det inte blir för mycket intryck men det är inte heller bra.
Vill bara att han ska vara tillfreds... suck! Dålig nybörjar mamma!

Amningen gick bättre idag, när jag väckte honom la jag mig direkt i sängen med lampan släkt och då åt han uta tusan
Försökte sen efter ca 45 min att erbjuda bröstet men det var inte populärt! Pumpade då ut lite, gick runt med honom kind mot kond, macherande och pratande mot mlet maten satt mig ner med flaskan men så fort jag bara satt mig ner blev det bara skrik, försökte om och om igen. Till slut tog han flaskan och drack fort ca 10ml och var sedan lika arg igen.. pust! suck! Vad gjorde jag för fel?

Säger då bara det, stackars unge! Ha en mor som inget förstår... buhu!

[TorsMamma]

Hej,

Det kan vara så enkelt att han väntar på DIN ledning. När livet blir lika självklart för dig som du vill det skall vara för honom, DÅ brukar man förmedla detta. Jag anser nog att en 2 mån gott skall ligga på mage den vakentid man har. På matbordet när du äter frukost, på diskbänken när du diskar och lagar mat. Alltid en hand på ryggen. Lite missnöje kan man få yttra utan att det blir fel. Men man skall inte ligga några längre stunder på samma plats. Typ 5-10 min/10 ggr/dag är en bra början. På mage i tvätthögen och sen lite bärsele eller sjal framåtvänd innomhus.

Glöm inte att man kan gå ut en sväng också med suffletten nere och titta på träd och himmelen en stund vaken varje dag. Gör det gärna direkt efter matning en bra stund innan sovning. Då är man pigg och nöjd.

När min son var just runt 2 mån var jag nästan tvungen att ha ett schema som jag följde på min, typ där allt stog hela tiden. Detta gav mitt liv mening och mål.

Man skall alltid ha något i händerna, sitta lite LITE babysitter går också bra. MEN magläget är det som gäller, gärna på höjd brukar vara toppen. En hand på, den andra handen jobbar, eller så får man ställa kroppen så de inte kan kravla eller rulla ner.

När han märker att han är i centrum utan att VARA centrum, då kommer du märka grejer.

läs om social delaktighet i barnaboken och om beduinlägret. Såååå nyttigt.

[Låttis]

Tack!

Ja de e så sant!
Men hur gör jag nu i början när han bara gallskriker då? Hur tröstar jag på bästa sätt?

[Låttis]

Ursäkta "Torsmamma"
Var tvungen springa iväg en sväng och han inte skriva Tusen jätte tack för ditt långa innehållsrika svar! Väldigt uppskattat!!
Har beställt boken så nu väntar jag bara på att den ska komma...Så ska jag lusläsa!

Men ärligt talat så har jag verkligen känt mig usel idag!
Det går ändå ganska bra att lägga honom, behövs inte så många vagningar innan han tystnar. Dock så har han kanske max sovit 35 minuter på raken under dagen sen har det gått allt mellan 5-15 minuter mellan skriken.
Fy, fy, fy såååå jobbigt när han bara är missnöjd!
Tidigare så har jag stoppat in nappen och lagt honom på sida i min famn och han har somnat till när det har varit för mycket skrik... Visst har det åxå varit jobbigt men det har ju känts bättre att han blivit tyst och ?nöjdare?

Nä gud ändå! Jag ber att jag får råd och tips om hur jag ska få honom glad. Och att boken hjälper. Och att jag kan vara så klok och stark att jag fixar det hela!

Jobbigt är åxå att läsa om dom som fått barn här i krokarna... Alla verkar ha glada lyckliga barn och mammorna hinner baka och stöka och vara såå glada...
Buhu! Men jag är ju lycklig över dom lyckliga barnen men olycklig att jag inte lyckas få min guldklimp att vara lycklig!