Behöver hjälp NU...

[MaxochAlex]

Hej på er!

Jag har det jättejobbigt med min lille sons sömnvanor, och nu är jag verkligen desperat!!

Han fyller fem månader nu i dagarna och han har aldrig sovit bra, men de senaste två månaderna har varit katastrof!! Han vaknar med en timmes mellanrum nätterna igenom, och han sover väldigt korta nätter....somnar runt kl 21 och jag är tvungen att gå upp med honom ca kl 05.30. Däremellan har han alltså också vaknat med ca en timmes mellanrum och jag kan inte på något sätt få honom att somna om mer än genom att amma honom. På dagtid sover han sammanlagt ca 3 timmar i två eller tre omgångar (dvs ca 1,5 timme per gång).

Jag har läst massor om att kura och jag är verkligen laddad till att göra det...jag TROR på detta och jag har förstått hur jag ska gå tillväga. MEN....

Jag är nu så slutkörd och nere att jag inte tror att jag fixar detta på egen hand! Tyvärr är jag ensam i kurandet då min man inte alls är inne på detta (han är ju heller inte den som är vaken nätterna igenom). Jag tror helt enkelt inte att jag har ork och kraft att genomföra en kurning, jag kommer inte att vara säker och risken är stor att jag ger upp av ren utmattning. Jag känner att jag behöver hjälp, och jag är i desperat behov av detta! Gör snart vad som helst för att få hjälp! Har mailat de kurare som finns i mitt område, men har ej ännu fått något svar.

Om knappt en månad börjar jag arbeta heltid och min man skall vara föräldraledig. Jag inser ju själv att jag redan nu går på knäna och hur ska det då bli, om jag måste upp och amma min lille pojke 5-6 ggr per natt?? Och det VIKTIGASTE av allt, hur mår egentligen min lille bebis av detta, han sover ju alldeles för lite!!

Tacksam för svar!!

[Anna09]

Hej och varmt välkommen hit!!!

Ja, ni måste styra upp sömnen - och du har kommit till helt rätt ställe!!!

Var finns du? Tänker på att du inte fått något svar från kurare... du kan PMa mig om du inte vill skriva din geografi i tråden.

Annars är forumet ett jättebra ställe för pepp och kärlek på vägen om man säger. Bra att du läser på.

Min första tanke är: hur är det med mat på dagtid? Vad äter han?

Det som händer nu är att när barnen närmar sig halvåret blir deras matbehov mycket större, dvs magen kräver mer riktig mat, ibland så mycket att man häpnar beroende på individ. Och för att man då skall klara hela nätters sömn krävs också att man blir rejält mätt på dagens mål. Frukost, ibland frukost nr2, lunch, mellis och middag, samt kvällsslurk.

Har du tänkt på ett schema?

Jag förstår dina känslor gällande din man, och jag har förstått hur frustrerande det kan vara när ens äkta hälft inte är med på noterna...

Du kan ju alltid säga just det att han går på pappaledighet om en månad och är välkommen att då ta över nätterna, eftersom du skall jobba - visst?!!! 8)

Sen kan du ju också fråga honom om HAN vet något annat alternativ som gör att er son, först och främst, får sova gott om nätterna och därmed också får chansen att utvecklas, frodas och njuta av livet - vem är inte värd det????

Hälsa honom att han skall skatta sig lycklig över en kvinna/mor till sin son som har förnuftet och skickligheten att finna detta sätt att leva, SHN, ditt initiativ kommer att skänka er ett helt annat familjeliv - det kan jag LOVA dig!!!

Vi finns här för DIG, all the way!!!



PS. SHN är ingen snabb-metod - det är ett sätt att leva och det är nästan, nästan, en förutsättning att ni båda är med på noterna, särskilt som pappan skall vara hemma och vårdnadshavare om en månad... tider och förhållningssätt måste upprätthållas under flera år framöver om man vill behålla sin goda sömn och sin njutning över tillvaron.

[LilloppansMamma]

Hej och välkommen som sagt!

Jag ville skicka lite pepp till er Nu är ni så trötta så trötta men jag lovar snart får ni alla sova. Jag vet att ni fixar en kurning. Vad är annars alternativet? En familj som går på knäna

Så nu tar vi fram våra djävla anamma och får ordning på detta. Hur gör vi det?
läs ni i SHN ett par gånger. Ta varje chans ni får. Ha den liggandes på köksbänken och läs när ni kommer åt.
fråga här om något känns oklart. Här finns massor av hjälp!
bestäm kurstart

Pepp och kram
LilloppansMamma

[MaxochAlex]

Vad underbart att få så härliga och peppande svar!! TACK!! Jag tycker verkligen det är härlig stämning här på forumet! Just nu känns det ganska nattsvart, så att få stöttning här känns underbart.

Nä, jag vet ju att jag inte har annat alternativ än att genomföra kuren...MEN...mitt problem är att jag inte riktigt har med mig min man i detta. På ett sätt förstår jag ju varför...det är inte han som vaknar många gånger varje natt och ammar. Han störs nog ibland, men för det mesta verkar han sova gott, (vilket ju såklart är bra då han har ett arbete att sköta.) Min man har kunnat fortsätta med sitt "vanliga" liv även efter att vår lille son kom till världen. Han har sina intressen, han arbetar, han kan slappna av om kvällarna med ett bad eller en film. Något jag alltså inte riktigt kan. Vi har två äldre barn och det är klart att det vore skönt att umgås en stund efter att de har somnat, men så snart lillen somnar på kvällen MÅSTE jag direkt försöka sova, eftersom jag vet att natten blir strulig, att umgås med min man varken orkar eller kan jag. Något sexliv existerar överhuvudtaget inte, och jag kan ibland nästan bli irriterad på min man om han säger att han skall titta på något på TV på kvällen, irriterad över att han kan och har ork!

Jag tror en sak som har blivit lite tokigt redan från början är detta med amningen. Min äldre son kunde jag inte amma utan var tvungen att sluta när han var tre månader. Med den här lilla pojken har allt funkat jättebra med amningen vilket har gjort att jag har ammat på utan att direkt skaffa några rutiner kring maten. Han har fått bröstet så snart han har varit gnällig. Min man är också alltid väldigt snabb med att lämna över lillpojken till mig vid minsta gnäll, med orden "han är nog hungrig". Detta har gjort att jag knappt aldrig ens har kunnat ta ett bad, en promenad eller något sådant på egen hand...trots att jag ammat det sista jag gör innan jag tex. går på en promenad så ringer min man hem mig efter en kvart för att han anser att lillen är hungrig. Min man ger alltså upp fort när lillen kinkar. Nu har jag försökt att införa fastare mattider, och det funkar och känns jätteskönt! Och amningen nattetid tror jag enbart är en dum vana som min son kan vänjas av vid. Men min man tycker att pojken gott kan få mat på natten också...men jag känner ju att det inte fungerar. Dels tror jag inte han behöver det, han får mat så det räcker på dagtid, dels så handlar de flesta av nattamningarna mer om att snutta än att äta. Och eftersom det bara är jag som kan amma så är ju nattätningarna inga problem för min man, förstår ni? Men när jag börjar arbeta om knappt en månad går det ju INTE, då rasar jag samman!

Min man är säkerligen med på att följa ett schema och är nog nöjd om lillen sover hela natten, men han är knappast beredd att vara den som genomför en kur (han har ju inte så mycket att vinna på det som jag har). Och jag känner själv att risken är stor att jag kommer att bryta igenom och inte lyckas genomföra en kur, och då "förstör" jag ju liksom det hela och gör det ännu svårare att lyckas sen. Jag är redan nu så slutkörd att ett par, tre nätter blir svåra att klara, speciellt om jag under dagtid ska vara på "topp". Eftersom min lille vaknar så ofta så innebär antagligen dessa nätter ingen sömn alls för mig, och det fixar jag nog inte
Därför känner jag verkligen att jag skulle behöva få mer stöd än det jag kan få här på forumet, dvs jag behöver hjälp med att genomföra en kur, men jag vet inte om det är möjligt att få?! Jag är som sagt beredd att göra vad som helst, men jag är så rädd att inte orka genomföra en kur själv.

För att svara på frågan om mat...min son äter (enligt min mening) så mycket som han behöver om dagarna, och nu har vi som sagt fått lite mer rutin kring ätandet. Jag ammar inte titt som tätt som jag gjorde förut utan nu låter jag det gå ca tre timmar mellan målen, men då äter han ordentligt de målen istället. Några av amningarna på dagtid är dessutom utbytta nu mot annan mat (gröt, potatis).

Så här ser en dag ut (ungefär):
Ca kl 5.30-6.00 vi kliver upp, lillen ammas.
Ca kl 7.30 går på promenad, lillen somnar i vagnen, sover ca 1,5 timme.
Ca kl 9.00 Lillen äter ca en portion gröt
Ca kl 11.30 lillen får potatis/majspure (ca 1/2 liten burk eller en normalstor potatis) och ammas efteråt.
Ca kl 12.30 sover 45 min
Ca kl 14.30 Amning
Ca kl 16.00 sover 1 timme
Ca kl 18.00 En portion gröt
Ca kl 20.30 amning
Ca kl 21-21.30 somnar vid bröstet.

Sen vaknar han som sagt med ca en timmes mellanrum och måste ammas (snuttas) till sömns, ca kl 5.30-6,00 går det inte mer att få honom att somna utan då får jag kliva upp med honom.

Oj, blev långt och rörigt detta, men hoppas ni förstod allt

Jag bor i Uppsala förresten, och jag är beredd att åka (långt!) om så vore för att få hjälp med en kurning!

Och än en gång...tack för er stöttning!!

[LilloppansMamma]

Hej igen!

Ja, visst är det fantastiskt att man kan få stöttning här!

Du, ta gärna en kik här:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 40&t=21416

Exempel på schema för fem månaders
(sovtid 15 tim 5 min) 12 timmar natt, 45 minlur, 2 tim lur, 20 min lur
07.00 Mat, umgänge, mat, passiv social delaktighet
08.45 Sova 45 min
09.30 Mat (kl 11), Social delaktighet, umgänge
11.30 Sova 2 tim
13.30 Mat, Social delaktighet, umgänge
15.30 Sova 20 min
15.50 Mat, umgänge (Nattslurk 18.30)
19.00 Godnatt!

Fyra rejäla mål med mat+ nattslurk. Måltiderna får gärna spridas ut med 3,5- 4 timmars mellanrum. Nattslurken (välling eller gröt) är undantaget, den kan ligga så tätt som en timma efter middagen.

Om du vill ha hjälp med kurning så ta kontakt med en diplomerad kurare. Finns kontaktlista här:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewforum.php?f=27

Men jag vill verkligen påpeka att det SHN är verkligen inte så svårt som det kan tyckas Jag har klarat av att kura och då kan vem som helst. Tråkigt såklart att stöttningen kanske är sisådär från sambon. Men vi har ett ypperligt exempel från en annan forumist "Luvisen" som har en underbar tråd (kackelforum) om hennes kurning och liv med "saboterande partner" väl värd att läsa!

Har du SHN-boken? (och för all del BB-boken- en god vän i all barnavård) I väntan på SHN-boken kan du läsa om SHN under fliken sova- hela- natten på första sidan.

I dagsläget har du en liten kille som inte har kläm på det där med att somna själv- därför kan han inte heller somna om själv på natten. Du har i all välvilja gjort dig själv till mänsklig napp. Han kräver dig för att kunna somna om på natten. Det är alltså inte bara du som får upphackad sömn utan även din son.

Maten är A och O för lyckad kurning. Man behöver en mätt mage för att sova gott på natten. Väl värt att tänka på! Min erfarenhet är att man ganska snabbt kan gå från smakisar till hyfsade portioner. Då sover de som grisar sen.

LilloppansMamma

[MaxochAlex]

Hej igen

Ha,ha...ja det känns ju betryggande att "vem som helst" kan genomföra en kur....
Fast som sagt, eftersom jag är så tveksam till att jag faktiskt fixar det så tar jag hellre hjälp i kurandet än försöker själv, annars så kommer jag nog inte att ha den säkerhet som krävs. Är så nervös att inte lyckas då det är så viktigt för mig att det lyckas! Denna nervositet kommer jag nog tyvärr att utstråla

Jag tycker nog som sagt att min pojke får i sig rejält med mat...de två grötportionerna han får är "vanliga" portioner, och potatispurén är en halv burk (eller ca en potatis). Sen ammas han ju som sagt en hel del också. Kanske ska jag utöka måltiderna med ytterliggare fast mat?

Jag har "sova hela natten" boken och Barnaboken och jag har läst på rejält om detta, så jag känner mig inte speciellt osäker på hur det hela skall genomföras. Jag har även skissat på ett schema, men som sagt, jag är tveksam till om jag "står pall" och lyckas med genomförandet. Har kontaktat flera på listan över kurare och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag får napp så att någon kan stötta mig "irl".

[Anna09]

Hej igen,

oj, vilken börda du bär... alldeles ensam...

På ett sätt förstår jag ju varför...det är inte han som vaknar många gånger varje natt och ammar. Han störs nog ibland, men för det mesta verkar han sova gott, (vilket ju såklart är bra då han har ett arbete att sköta.) Min man har kunnat fortsätta med sitt "vanliga" liv även efter att vår lille son kom till världen. Han har sina intressen, han arbetar, han kan slappna av om kvällarna med ett bad eller en film. Något jag alltså inte riktigt kan.

Om man inte har upplevt sömnlösheten är det svårt att sätta sig in i den hopplöshet man kan känna. Jag känner MED DIG!

så snart lillen somnar på kvällen MÅSTE jag direkt försöka sova, eftersom jag vet att natten blir strulig, att umgås med min man varken orkar eller kan jag. Något sexliv existerar överhuvudtaget inte, och jag kan ibland nästan bli irriterad på min man om han säger att han skall titta på något på TV på kvällen, irriterad över att han kan och har ork!

Så klart! Det är som att vifta med choklad framför en bantande kvinna... Men din man måste SE hur DU påverkas och av detta kunna förstå vad ni behöver - SHN... eller???

Min man är också alltid väldigt snabb med att lämna över lillpojken till mig vid minsta gnäll, med orden "han är nog hungrig". Detta har gjort att jag knappt aldrig ens har kunnat ta ett bad, en promenad eller något sådant på egen hand...trots att jag ammat det sista jag gör innan jag tex. går på en promenad så ringer min man hem mig efter en kvart för att han anser att lillen är hungrig. Min man ger alltså upp fort när lillen kinkar.

Detta gör mig lite Skall du beläggas med fotboja för att han inte vet hur han skall hanskas med frågor i tillvaron? Hur skall detta fungera när du jobbat? Ge honom Barnaboken och be honom plugga järnet nu.

Men min man tycker att pojken gott kan få mat på natten också...men jag känner ju att det inte fungerar.

Så klart, det är ju inte han som ställer upp som natt-tutte och får hela dygnet upp och ner vänt... Men som du säger och bevisar så längtar ju lilla killen efter vanor, han tar emot dem tacksamt! Bra jobbat! :thumbsup:

han får mat så det räcker på dagtid, dels så handlar de flesta av nattamningarna mer om att snutta än att äta. Och eftersom det bara är jag som kan amma så är ju nattätningarna inga problem för min man, förstår ni? Men när jag börjar arbeta om knappt en månad går det ju INTE, då rasar jag samman!

Det är här jag känner den börda som finns på dina axlar, självpåtagen eller ditlagd, det vet jag inte - men en sak är säker. Ni är TVÅ om detta!!! Om en månad, som du skriver är det ombytta roller. Då skall din man ta hand om allt som du gör. Då är det du som tar bad efter jobbet, ser på TV om kvällarna och slappnar av!!! Hoppas jag...

För att kunna göra detta måste sonen få mer mat, även om du tror att han är mätt så kan jag garantera att mer fast mat måste till nu. Lunchen och middagen bör bestå av riktig mat i puréform, gröt till mellis på eftermiddagen och rejäl kvällslurk innan läggdags.

Att hålla tider är väl en sak, att upprätthålla attityden av självklarhet, skratta inför varje lur, introducera till social delaktighet, träna magläge/ålning och annat som krävs för att livet skall vara njutbart för en liten herre på G är en annan. Då måste man vara inläst på både SHN och Barnaboken - för han kan ju inte ringa dig stup i kvarten och du måste kunna slappna av i detta!!!

Jag förstår din känsla av att du behöver hjälp och jag hoppas du får det för din egen känslas skull.

Åh, vad jag önskar att jag kunde lätta din börda.... den väger tungt ända hit till Göteborg... och den hjälper dig inte i ditt/ert arbete med SHN. Även om du får hjälp med själva kuren, måste man kunna fortsätta det goda arbetet själv på hemmaplan sedan.