![Heart Beating :heart:](./images/smilies/romance/heartbeating.gif)
Vi har dagen till ära till viss del förflyttat oss från sömnforum till barnafostran vilket känns mäktigt! Hurra! Vilket betyder...trumvirvel...att B & H, snart 1 år, sover som klippor. YES OH YES. (Jajajajajaja. Jag vet att de vaknar ibland på morgonen men det ska vi inte prata om här..
![Mr. Green :mrgreen:](./images/smilies/icon/mrgreen.gif)
Så, alltså, här i denna tråd kommer jag fundera högt och alla som vill får gärna flika in! Ös på bara, som sagt.
Så till månadens och säkert månadernas fundering: Saker som slits emellan.
OK Äppelvisan..."dela med sig...eller snåååla..." Den är vårt motto. Jag har läst i barnaboken om syskonbråk och hur man kan lösa detta slitande syssla men jag finner det trots allt lite klurigt med två små i samma ålder. Här hemma finns ju inget förståndigt äldre syskon som sådär snällt lämnar tillbaka den stackars bortslita kaninen utan här är det vild bebidjungel. Så hur göra när en sak slits emellan? Mina tvillingmammevänner säger att de blandade sig i för mycket för nu förväntar sig deras barn att föräldrarna ska lösa varenda knuta...men jag tycker ju att det är oschyst att låta den som sliter mest få allt. Det här är svårt. Hur gör man då? Är det ok att bli utan fast med tårar?
KRAM!