Varför somnar inte lille S?

[younikawa]

Hej!

Jag har lite frågor till dig. Vi hade också mycket tidiga mornar och fick göra 2 justeringar för att komma på rätsida med det.

1) Mörkläggning, har ni det helt becksvart i sovrummet?
2) Justering av sömntimmarna dagtid. Hur mycket sover lille S ¨på dagarna?

Gällande hur göra för inflyttning till delat sovrum med syskon, har jag tyvärr ingen erfarenhet eftersom vi bara har ett litet liv i familjen.

**Youni**

[MammaNina]

Hej Younikawa och tack för dina frågor,

- vi har aluminiumfolie på fönstret=becksvart. Däremot har storasyster "bara" mörkläggningsgardin eftersom hon klarar det numera. Frågan är om vi måste "foliera" syskonrummet inför lillebrors inflyttning...

- S sover 45 min på fm, 2 tim efter lunch och 20 min efter mellanmålet.

Den sista luren minskade vi från 45 min så sent som i förrgår.

I morse sov han tills vi väckte honom 7.30 =D> . Idag har han varit utomhus massor, så jag hoppas på ytterligare en lång och fridfull natt [-o<

Susan D, jag räknar med att du har kloka svar på syskonrumsfrågorna i mitt förra inlägg ?

[Nimrah]

Eftersom storasyster är en SS så ska det inte vara några problem även om han vaknar tidigt. Hur ni gör med säng eller vagn är väl en smaksak egentligen. En storkurning tror jag inte du behöver göra men om ni bestämmer för att jobba in ramsan lite mer kommer det helt säkert gå smidigt och inte alls vara samma procedur som med storasyster. In i rummet med stor fest och högtidligt tal som SusanD föreslog , välj vagn eller säng.

Vagna känner ni er säkra på där på morgonkvisten eller hur? Om ni väljer säng skulle jag jobba mer med ramsning på en gång så att den sitter ordentligt. Jag skulle ju jobba in ramsan även om jag valde vagnen även om det känns lättast för stunden. Rätt som det är behövs den.

Foliera fönstret skulle jag absolut göra. Tvååriga SS klarar det utan men inte dessa småpluttar.

Jag ser fram emot festskvallret .

Nimrah

[SusanD]

Ja så fick du fina svar på dina frågor, jag kan bara instämma med föregående talare.

Och du, jag har visserligen fyra ganska små barn men här i mitt hem är vi inte så där otroligt genompedagogiska som man kanske skulle önska att man var. Här har vi blivit av med nattmål för att jag somnat på soffan och inte orkat mata när jag väl vaknat och det har funkat bra. Sen har vi flyttat in småttingar till syskonen genom att följa en bra plan som vi avbrutit för att det varit mer praktiskt att bara hysta in dem för att en av oss varit borta. Det är alltså jag då som varit hemma som tyckt att det varit mer praktiskt att lägga småttingarna med de andra barnen. Och det har funkat det med.

Läs Linus röda tråd så får du veta hur det gick med hans överflyttning till spjälsäng, en ganska rörig historia även om planen var spikrak.

Kram Susan

[MammaNina]

Hej!

Nimrah - tack för dina goda råd! Det här med ramsan är ett aber, jag känner inte att den funkar. Gör jag fel, tro ? Jag brukar lägga sonen i sängen (han har en liten säng bredvid vår), lägga tillrätta om det behövs, lägga på en filt och ramsa medan jag går ut. Ibland kör jag en liten solfjäder först men oftast tycker jag att det funkar bäst om jag bara går. So far so good, oftast tystnar S efter några minuter. Men sen - om han fortsätter skrika alt börjar skrika så funkar det inte alls att ramsa i dörren. Han verkar bli jättearg! Och de gånger jag har ramsat honom på morgonen verkar han också "tända till" på det ! Det är lustigt för lille S är en otroligt godmodig och solig liten gosse när han är uppe och vaken. Och så arg när han ska sova !!

Susan D, tack! Det är så skönt att höra att en erfaren mamma som du inte alltid har stenkoll heller . Jag har läst dina senaste inlägg i Linus röda tråd och det är välgörande läsning för ett kontrollfreak som mig. Hoppas jag kan bli lika avslappnad som du. Det är mitt mål !.

Måste fråga några saker till (medan jag väntar på att bli mer avspänd... ). Säg att vi nu flyttar in lille S om några dagar (sängen levereras på fredag ). Vi har alltid dörren stängd in till storasyster, för att hon ska få det så mörkt som möjligt. Och det blir ju ännu viktigare när S flyttar in. Ska vi helt enkelt lita på att storasyster klarar S:s eventuella morgonpratande även om vi inte hör det (el använda baby-monitor?)? Och om vi hör pratet - när ska vi ramsa? Hans vanliga rutin är att han eskalerar från prat till skrik under ca en timmes tid . Ska vi ramsa utifrån eller gå in?

Kram på er goa människor !

[SusanD]

Hej igen, här studsar jag in med lite tankar om hur saker och ting ska vara.

Men sen - om han fortsätter skrika alt börjar skrika så funkar det inte alls att ramsa i dörren. Han verkar bli jättearg! Och de gånger jag har ramsat honom på morgonen verkar han också "tända till" på det ! Det är lustigt för lille S är en otroligt godmodig och solig liten gosse när han är uppe och vaken. Och så arg när han ska sova !!

Nu är han ju en stor kille eller åtminstone på god väg att bli en så det gäller att ha lite större förtroende för honom, han klarar av mycket mer än vad du tror.
Om han blir arg när du ramsar så undrar jag om du överhuvudtaget skulle behövt ramsa. Vad händer om du avvaktar på morgonkvisten, blir han ledsen, tystnar han av sig själv, somnar kanske om.... Ibland kan man ju råka lägga sig i i onödan och då har alla småttingar rätt att bli sura.

Susan D, tack! Det är så skönt att höra att en erfaren mamma som du inte alltid har stenkoll heller . Jag har läst dina senaste inlägg i Linus röda tråd och det är välgörande läsning för ett kontrollfreak som mig. Hoppas jag kan bli lika avslappnad som du. Det är mitt mål !

Stenkoll har jag verkligen inte men jag vet att jag fixar allt oavsett vad som händer. Och det är väl så att vet man att man kan det så är det lättare att vara cool. Dessutom så hjälper det otroligt mycket att vara lat.

Måste fråga några saker till (medan jag väntar på att bli mer avspänd... ). Säg att vi nu flyttar in lille S om några dagar (sängen levereras på fredag ). Vi har alltid dörren stängd in till storasyster, för att hon ska få det så mörkt som möjligt. Och det blir ju ännu viktigare när S flyttar in. Ska vi helt enkelt lita på att storasyster klarar S:s eventuella morgonpratande även om vi inte hör det (el använda baby-monitor?)? Och om vi hör pratet - när ska vi ramsa? Hans vanliga rutin är att han eskalerar från prat till skrik under ca en timmes tid . Ska vi ramsa utifrån eller gå in?

Ta det lugnt! Jag kan inte tänka mig att lillasyster skulle få någon form av panik för att lillebror håller låda, antagligen sover hon vidare helt lugnt. Här hemma sover alla syskonen hur gott som helst även om vår lillebror avhandlar olika ämnen i olika tonlägen. Han blir ju inte ledsen utan somnar om när ingen lyssnar på honom, det blir nog lite tråkigt att inte få någon respons på sina åsikter och tankar.
Men jag hade absolut skippat Baby-monitorn, ni kommer ändå att höra det ni behöver höra och det ni inte hör är inte till för era öron ändå utan tillhör de små barnens privatliv.
Ramsa är det som gäller, känn det du vill förmedla i magen och få ut det i ramsan. Det gäller att komma till kommunikation och då får man jobba lite.
Oroa dig inte för att ramsan stör storasyster för det kommer den inte göra, den är ju bara en bekräftelse på att ni har koll på situationen och att hon kan sova vidare.

Så oroa dig mindre, genomför och ta sedan ställning till eventuella åtgärder när du ser hur saker och ting utvecklar sig.

Kram Susan

[MammaNina]

Tack Susan!

Det var precis det jag behövde höra. Bort allt vad oro är. Här ska genomföras!

Kram
Nina

[MammaNina]

Lilleman vaknade 5.50 igen. Med ett skrik idag. Jag väntade för att se om han skulle somna om, men efter ca 10 min ramsade jag. Sedan har han skrikit/böka/stånkat i en timme och 10 min. Jag har aktat mig för att verktyga för mycket, har bara kontrollerat temperaturen och lagt på filten samt ramsat. Både min man och jag lämnade till slut sovrummet och sitter nu i varsitt rum och avreagerar oss på datorn ... Storasyster sover dock ostört att döma av tystnaden från hennes rum =D>
Nu är han faktiskt tyst sedan flera minuter. Då får han en halvtimmes sömn till - nej då ger jag honom 45 förstås. Lilla älskling, jag undrar vad som rör sig i hans lilla kropp när han inte kan komma till ro. Bökandet och stånkandet låter så arbetsamt!
Ikväll ska han i alla fall ut ur vårt rum - det är helt klart. Mestadels av egoistiska skäl den här gången - jag orkar inte vakna före 6 varje morgon och inte få somna om. Det får bli vagnen tills vi har fått nya sängen.

Kram
Nina

[LindaVega]

Spring inte och kolla en massa, det stör.

Jag har haft tidiga morgnar med mina äldsta i omgångar och det är störigt som bara den. Min yngsta är av en annan sort, och får väckas varje morgon. Underbart (och ovanligt) Tacksamt är det i vilket fall som helst.

Omsomnande är nyckeln. Får man bara till det, om än ett kort, och så väckning på det så har man kommit långt med morgontrasslet. Spelar mindre roll om det är 20 el 45 min. Se till och väck. Håller tidiga morgnar på i all evighet (eller i veckor ) och man är konskekvent med den strategi man valt så kan man bryta det genom att solfjädra till sömns (- eller nästan) en morgon. Ramsa inte då utan bara lämna rummet. Det är omsomnandet man vill åt och förhoppningsvis går det lättare att somna om morgonen därpå. Så gjorde jag med min mellan när det trasslades i en period. Han bökade och stökade inte- han vrålade på morgonen, och hade fastnat.

Har inte läst hela tråden, så det här tipset kanske redan har kommit, men väckarklocka är bra. Kanske därför min yngsta sover så bra, han blir väckt varje morgon av klockan tillsammans med sina äldre syskon.

Kram
Linda

[MammaNina]

Tack Linda!

Ikväll har vi lagt lilleman i vagnen och han får sova i gästrummet. Förhoppningsvis vaknar jag inte av hans ljud imorgon utan han somnar om utan störningar från min sida. Det gjorde han ju faktiskt i morse när han äntligen blev ensam i rummet.

På fredag blir det inflyttningsfest, då ska han in i syrrans rum. Hon har haft väckarklocka länge och det funkar ju hur bra som helst. Hoppas lillen kan hänga med på det.

Rapporterar vidare, nu ska jag njuta av att kunna ligga och läsa i vårt sovrum utan att vara rädd att väcka S!

Kram
Nina

[SusanD]

Ja jag undrar ju också vad ni höll på med där på morgonkvisten , låt lilla barnet vara ifred.

Jag lovar att Linus kan ligga och prata väldans högt, han gråter dock inte, utan håller någon form av föredrag och jag gör inte ett jota mer än ligger och lyssnar på underhållningen. Men om jag också skulle bjuda på underhållning iform av buffning, täckspåläggning och liknande så skulle han absolut inte somna om utan bli väldans störd.
När han pratat klart och inte fått någon att nappa på kroken så somnar han om och sover tills vi väcker dem. Nu har han sovit flera nätter utan morgonsnack, det har ju inte lönat sig och då kan man lika bra sova.

Det är faktiskt så att ni stör honom i er iver att han ska sova, han sover det han behöver och pratar när han behöver.

Är han däremot ledsen då ska det ramsas. RAMSAS och ingenting annat. Har du på honom en hel pyjamas och något på fötterna och svalt i rummet så sover han gott även om filten halkat av lilla kroppen.

Ska bli spännande att höra mer om inflyttningskalaset.

Kram Susan

[MammaNina]

Okej, okej... message received. Men det är inte så lätt när hans säng står en halv meter från mitt öra .

I natt sov han åter i gästrummet, jag var ensam hemma över natten och hörde inte ett knyst. Fick väcka båda barnen halv 8 =D> . Själv vaknade jag dock 06.11 och kunde inte somna om . Trots att ingen buffade mig

Tack för tydliga instruktioner ang verktygen. Jag laddar och peppar mig själv inför morgondagens kväll. Vi har t o m extra gäster till festen - min kusin med dotter kommer och firar med oss

Kram
Nina

[SusanD]

Det är det som är kruxet när man har de små i samma rum där man själv sover, man hör liksom för mycket. För alla har en massa underliga ljud för sig när de sover, både stora och små. Det pratas i sömnen, skriks i sömnen, vänds och vrids på sig i sömnen o.s.v och lägger man sig då i och buffar eller ramsar då vaknar ju det lilla barnet och begriper absolut ingenting.

Jag minns en gång när Emil var 1,5 år gammal och vi sov en natt på ett vandrarhem i Sundsvall. Vi hade hängt för någon filt så han var lite avskärmad där han sov i sin resesäng. Mitt i natten drömmer jag att han gråter, kastar mig upp i stående position och RAMSAR rejält, bestämt och väldigt punktsättande. Det är ungefär då jag vaknar och jag lovar att både Pappan och Emil vaknade i samma sekund som jag började RAMSA! Heltokigt var det för sen tog det ju en stund innan alla kom till ro och somnade om. Men så kan det bli när man är en drömmare som jag är.

Men det var ju jätteskönt att barnen sov så gott, det kommer du också göra, så småningom.

Kram Susan

[MammaNina]

Hallå!

Rapport från helgen:

I fredags firade vi med buller och bång, det blev ballonger, inflyttningspresenter (skallra till S och ny tandborste till N), små glas med fruktsmoothie och salta pinnar som tilltugg. Två gäster som extra guldkant. S lades lite före storasyster och somnade på 10 minuter med enbart ramsa. Storasyster var så ivrig att få sov i sin nya säng (hon fick den nya, S fick hennes gamla) att hon bokstavligen smet ifrån mig mitt i en mening "du kan få vara uppe lite till.....vad hände??" N stack in i barnens rum och ville lägga sig mitt i lillebrors frågestund . Det vara bara att hänga på. Sen sov de gott hela natten, jag ramsade nån gång på morgonkvisten om jag minns rätt. Andra natten gick ännu bättre - tja läggningen var väl lite skrikigare men de sov som stockar 7.30 när jag väckte dem. Jag var ensam hemma på kvällen och när maken frågade storasyster hur det hade gått med S sade hon " S skrikte mycke men då mamma sa Natti natti" ....Tredje natten, dvs inatt, var lite knasig. allt gick fint med läggningen men vid sextiden gick andningslarmet loss på full volym och jag kastade mig upp ur sängen (maken hörde inget ) och in i barnens rum. Då hade S kravlat runt i sin säng och hamnat utanför plattan såklart. Och bajsat . Jag bytte och lade tillbaka lilleman. Och fem minuter senare ljöd larmet igen. Nu var det maken som störtade upp. Sen var ju båda barnen tämligen klarvakna, om man säger så! Men skam den som ger sig, jag buffade och solfjädrade lilleman tills han somnade om. Det gick ganska fort. N låg och sjöng under tiden . Sen var det väckning 10 min senare , fick bli så för att pricka in ett ögonblick då S sov och N var tyst Då tittade lille S ut genom spjälorna glad som en liten sol!!

Sen har dagen gått bra, även om S varit lite extratrött. Inget som inte kunnat avhjälpas med marginalkvartarna!

Sammanfattning: jag tycker sammanflyttningen har gått jättebra! Tack för allt gott stöd. Det har varit guld värt =D> !!

Hur länge bör man förresten ha andningslarmet? Vi körde ca 8 månader på storasyster men hon låg ju stilla i sängen, inte som vår lille kravlande son

Kram Nina

[LindaVega]

Vad härligt =D> :thumbsup:

Jag har tagit bort larmet runt 8 månader för alla mina, vet att en del behåller längre.


Linda