16 mån tvillinga,, rproblem med bl.a. förskolan och vargtimm

[Michaela_Ö]

Hej!

Vi har läst boken och kurar just nu våra tvillingpojkar 16 månader. Det känns fantastiskt att det verkligen funkar och vi är så tacksamma. Vi har dem i samma rum och det är så vi vill ha det, det verkar dock inte vara ett problem. Tyvärr har vi vissa andra problem.

1. Efter 14 nätter så vaknar fortfarande en av killarna 2-4 gånger/natt (mellan 19-07). Han somnar om på ramsan. Kan det vara så att han inte blev riktigt trygg de första nätterna och hur ska vi göra honom trygg nu? Han har i och för sig varit sjuk, kan det påverka kurlängden mycket?

2. Vargtimmarna. Pojkarna vaknar upp (ofta olika tid) och då ramsar vi direkt, oavsätt om det är ett gny, prat eller gråt. Ibland räcker inte det och det övergår i gråt, ibland efter kanske 30min av prat för sig själv.
Vi är tacksamma för förslag på hur vi skall göra när ramsan inte räcker och det övergår i gråt. Hur mycket ska vi ramsa, när ska vi ramsa, förslag??

3. Förskolan. De går på förskola och där har de sovstund. Vi vill att de skall sova 1,5 timmar och det gör de hemma på helgerna. Tyvärr har vi svårt att få med alla fröknar och om våra barn vaknar och skriker eller har svårt att somna så störs de övriga barnen. Hur viktigt är det att middagsluren blir exakt 1,5 timmar och hur viktigt är det att fröknarna gör solfjäder och ramsar? Det har också hänt att de fått sova 10min på F.M. för att de är trötta. Kan det förstöra våra nattrutiner? Vi är oroliga att det kan bli problem och behöver förslag på hur vi kan lösa det i så fall. Vi hade dem hemma hela förra veckan för att rutinerna skulle sätta sig men vi kan ju inte ta ur dem ur förskolan helt.

Tack!

MVH
Michaela

[Elle]

Hej Michaela!

Varmt välkommen till Forumet .

Nu är det dags att backa från att ramsa vid första pip och låta juvelerna sköta uppvaken själva. De kan somna och somna om själva om de får chansen. Så ramsa bara om de blir ledsna och verkligen behöver en betryggande ramsa. Tänk förutsättningar till sömn!

Hur är det med mörkläggningen? Nu är det ganska ljust på morgonen och det behöver vara beckmörkt i rummet för att inte störa juvelerna på morgonkvisten.

Elle

[Michaela_Ö]

Hej igen!

Mörkläggningen är bra även om det var lite krångligt att få till.

Den här natten har gått bättre för K som haft det lite svårare. Han sov fram till vargtimmarna, vilket är rekord! Grät vid strax efter 05 då det slutade med ramsa som hjälpte. Sen tror ja han somnade om å vaknade av sin bror runt 06 men då låg han bara å pratade medan I istället var arg å ville upp. Han vaknade även vid 22 å då krävdes två ramsor + bekräftelse x2. ( tyckte jag). Sen ramsade ja några gånger till honom på morgonen men tillslut ignorerade jag honom bara å det kändes bättre. Han blev tyst ibland å ibland tog han nya tag. Var det fel??

Jag tycker att det kan vara svårt att veta när jag ska gå in med ramsan ibland fortfarande. Ibland är det så väldigt självklart å jag hör direkt vad som krävs, men så ibland blir ja så osäker. Det gäller både min man å mig. Jag drog ut på ramsan å väntade för att lyssna om I skulle somna om av sig själv igår vid 22 men så tyckte vi han lät ledsen å att det gick åt fel håll, kanske ja var för snabb endå. Eller så var jag för sen å det var därför som två ramsor krävdes...

Det har ju blivit såååå mycket bättre för oss men vi har siktet inställt på målet och vill nu inte nöja oss med mindre. Vill inte fastna i ramsan men inte heller missa att ge tryggheten å njutningen i att sova.

/ Michaela

[Michaela_Ö]

För att förtydliga menade jag inte "gå in med ramsan" som i att gå in i rummet utan att ta till ramsan.

[cissii]

Hej

Bra jobbat! Det är en liten bit kvar. Jag vet inte på vilken dag i kuren ni är? Ibland kan lite problem kvarstå en tid, men är man konsekvent och ger samma svar, så brukar även det lägga sig.
Oxå när man är lite äldre, nu är ju inte 16 mån en direkt HÖG ålder, men jämfört med en 4 mån bebis, så är det en del. Man har hunnit skaffa mer vanor och är mer medveteten.

Hursom så tycker jag ni jobbar på bra, det gäller att backa i en lagom takt. Och att låta barnen klara upp vad-det-nu-kan-vara på egen hand. Men börjar det bli väldigt ledsamt, så ska man självklart ramsa.
Det ÄR svårt att att avgöra ibland vad man ska göra, ingripa/eller inte ingripa. Kanske för att det är lite blandade reaktioner barnet ger utlopp för?
Men säg så här, man känner i magen när det är kris, och då ramsar man.

Så för att sammanfatta:
Backa med ingripande, men ramsa vid kris - lyssna på magen.
Att inte göra någonting (som på morgonen när du slutade ramsa) är inte fel och ett verktyg i sig. Du finns ju där och lyssnar och kommer hjälpa om det behövs. Men ibland behöver även små barn få vara i fred.

Hoppas du blev något klokare

[Michaela_Ö]

Ja vi blir klokare och klokare. Nu i natt gick det ytterligare lite bättre! Nån vaknade runt 01 å nån runt 04 å det var de enda gångerna som ramsa krävdes. Innan vi gick å la oss va nån vaken å somnade om själv å från strax efter 06 till 06.45 låg I å pratade med sig själv, inte ett gnäll! Men vi gjorde morgon en kvart tidigare idag då vi blev oroliga att det glada pratet skulle övergå i gråt. Vi har ju alltid fått stå å vänta på ett passande tillfälle då han inte gråtit för att gå in på morgonen, så detta var underbart!

Vi är inne på dag 18 (så en vecka efter kuravslut kan man säga).

Tack för att ni finns!! Nu fortsätter vi med sikte på målet. Hör säkerligen av oss igen framöver.
/ Michaela

[Susanne G]

Härligt! =D>