Hej igen!
Jag skriver återigen inte som kurningsexpert utan som mamma med samma erfarenheter som du.
Det sägs här på forumet och i boken att det är vanligt att dagslurarna krånglar när nätterna börjar funka. Det har varit precis så för oss också, i omgångar. Vår kille sov som en klocka på dagarna innan kuren och därför kändes helt misslyckat att dagarna föll samman (som jag upplevde det) efter kurstart.
Det SKÄR i hjärtat när ens lille klimp måste skrika sig till sömns! Jag vet precis hur det känns!
Men jag upprepar lite visdomar som jag själv fått via forumet, och hoppas att det tröstar dig lite.
För det första så känns det ju som femminutersmetoden när de skriker sådär. Men skillnaden är ju att du inte har övergett ditt barn. Du har lagt det med din nya rutin och säkerhet och bekräftat med ramsa. Om man följer metoden och verktygen visar man ju sig därinne eller via rösten från dörren och barnet överges inte. Man är tydlig och konsekvent. Det viktigaste är att man ger sitt barn förutsättningen att sova, men själva somnandet och sovandet måste hon/han sköta på egen hand. Precis som med mat kan man bara truga, inte tvinga.
Ditt barn undrar just nu om det verkligen ska vara såhär och du får försöka svara honom så konsekvent som möjligt.
Varje gång vi har haft dagslurskrångel har det ordnat sig genom att vi varit etthundra procent konsekventa och tydliga och putsat av attityden och säkerheten. Vår kille frågar i perioder om allt verkligen är som det ska, och svarar vi då på exakt samma, tydliga sätt, nöjer han sig faktiskt. Anledningen till krånglet har varit olika, ibland har det varit beroende på vem som lagt, ibland har det säkert varit tänder, inkonsekventa föräldrar, förkylning, konstig känsla i kroppen, vem vet? Huvudsaken är att man svarar på samma, tydliga sätt.
Såhär skrev en av hjärtebarnskontrollanterna till mig när vi fastnat i vagningsträsk, eller nåt annat som krånglade till dagslurarna:
Acnaib skrev:
Lägg älsklingen, vagna lung och sen lämna med ramsa! Titta på klockan! Vänta säg 100s (1min 40 sek). Lyssna! Har han trappat ned, vänta en stund till. Inte? Bestäm dig! Tillbaka igen? ja då vagnar du kort, kort och lämna igen med ramsan. Fast kanske är det läge för att "bara" ramsa. Gör det då. Ramsa x? tills älsklingen är lung. Lämna igen. Titta på klockan. Håll på så! Jag kan nästan lova att om ni gör så så kommer älsklingen snart sova som han ska.
Nu vill jag ju inte rekomendera att man ska göra så här jämt, titta på klockan och vänta x antal minuter. Det är ju inte så det är tänkt att kuren ska fungera. Men nu sitter ni i ett träsk, och därifrån vill ni ta er ur, eller hur?!
Så mitt råd är att du bestämmer dig för vad du ska göra nästa ingripande, vänta och LYSSNA ordentligt på skriket. Och peppa upp dig med att du försöker ge din kille förmågan att sova och på så sätt orka upptäcka hela den här härliga världen som finns.
Du grejar det här! Det är säkert!
Lillsumo kom mitt i augusti 2010, kurad och minikurad vid 4 resp 5 månaders ålder.
Det går för lång tid från hans gröt tills att han ammas på kvällen... Det optimala är middag, och sedan kvällslurken 1 timma efter det. 
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Så jag gick omkring med honom på armen hela dagarna.. så jag tror att han är ovan att vara själv på golvet. Försöker öva med honom nu dock 
hur kom det sig att du lät honom vara kl 22.29 men inte kl 02.04?
Jätteviktigt att komma ihåg så man inte stressar upp sig och tror att man har misslyckats el ngt.
Jag försöker se dem som undantag, snarare än att det skulle vara helheten det är "fel" på.