Första natten, behöver stöd!

[Nikta]

Tack för allt stöd ni ger. Det behövs verkligen när man ska vara säker både på sin egen förmåga, inför barnen och alla släktingar som är högst tveksamma och "låter mig hållas" bara för att alternativet är att jag bryter helt ihop. Men snart har min älskade pojke lärt sig att sova!
Nu tar det 40 minuter för sötnosen att somna lungt. Hur lång tid, tror ni det tar innan han förstår att han inte måste protestera och ställa frågor utan somna lite fortare? När storasyster börjar dela rum med honom, räcker det med en skärm mellan sängarna? När kan man låta henne sova i samma rum igen? När Alexander börjar sova hela nätterna eller tidigare?

[Nikta]

Lite rapport:
Tredje natten tog nattnngen fortfarande 40 minuter men sedan vaknade han bara en gån och var vaken bara 10 minuter på hela natten! Jag själv däremot vaknade hela tiden för jag drömde att han grät men vaknade till tystnad istället.

Ikväll verkade han vara på sin vakt och var extra svårroad och blev arg så fort vi kom in i barnrummet och jag skulle släcka lampan. Han grät tills han blev lagd ner. Jag gick ut med ramsan och ikväll tog det 30 minuter att somna. Han har börjat att gråta efter bekräftelseramsan igen efter att ha accepterat den igår... Det är som om han vill testa allt en gång till.

[cissii]

Hej!

Det går jättebra, tänk att det bara är tredje natten på en helt ny rutin! Han är ju ganska "gammal" i sammanhanget. Har haft andra vanor ett bra tag.

Det är som om han vill testa allt en gång till.

Ja, det vill han säkert! Helt nya rutiner, klart han måste kolla upp om det ska vara så. 8)

Du är jätteduktig, tänk att han sov i princip hela natten! Heja er.

[miar70]

Vad roligt att läsa att det går så bra för er

[Nikta]

Inatt kom det bakslaget. Och nu kan han inte sova på dagen trotts att det bukade inte vara några större problem med det tidigare... Men vi kämpar på och hoppas att min lilla sötnos förstår till slut hur mysigt det är att sova.

[miar70]

Hej!

Om jag inte är fel ute har ni kurat i en vecka nu, och det ÄR inte alls ovanligt att bakslaget kommer då! Se det som att lillen kollar att du står fast vid detta nya, lägg krut på skrattet till gonattet och var översvallande glad när du ramsar dig ut Efter bakslag som får tydliga, raka besked kommer han att sova om möjligt ännu bättre.

[Nikta]

En liten uppdatering. Nu har det gått en månad sedan vi började kuren och lilla gullpojken sover oerhört mycket bättre men inte helt problemfritt. Vi har två problem. Dels vargtimmarna som han kan vakna till och från nästan varje natt men där jobbar vi på. Andra och det största problemet är att somna på kvällen. Vi har samma rutiner och håller tiderna. Medan vi håller på och byter om pojken och leker så skrattar han och vi har det väldigt roligt men när vi kommer fram till barnrummet blir han omöjlig att få glad. Han ser moloken och lite ledsen ut och ingenting får honom att skratta. Jag tar honom till sängen lugn och med glad min, lägger honom och går ut med ramsan. Så fort jag stänger dörren början han gråta. Jag ramsar och det funkar men han frågar upprepade gånger i minst en kvart innan han lugnar ner sig. Sedan går det ca 10 minuter till innan han är helt tyst och inte pratar eller bökar runt.

Igår kväll kom ett bakslag. Det kom ett litet hack i rutinen, bara några sekunder fördröjning innan lampan släcktes men det räckte för att han blev orolig. Jag lyckades bryta gråten innan den kom och han lade sig hyffsat glad men när jag gick ut protesterade han ännu mer än vanligt. Sedan grät han och grät och grät medan ramsan gjorde knappt någon effekt alls. När jag hjälpte hans storasyster kom pappa in i barnrummet och plockade upp gullungen. Då var han varm, ansiktet vått av tårar, hela kroppen skakade och han hyperventilerade. Sedan pappa tröstade lade han honom tillrätta och gjorde om proceduren och då gick det bättre.
Idag var Alexander ledsen vid läggningen på dagen trotts att det brukar gå bra och har vaknat flera gånger.
Vad ska vi göra nu? Vi vill ju inte ha en förtvivlad pojke varje kväll. Varför "tar" det inte och han inte sover hela nätterna fortfarande? Jag tar läggningar och är glad och trygg men han blir besviken i alla fall så fort vi närmar oss sängen.

[Susanne G]

Hej!

Jag tycker ni jobbar på bra. Vargtimmen kan ta sin tid att få bukt med speciellt när barnet är lite äldre. Oftast brukar det vara bäst att göra så lite som möjligt.

Angående ledsna läggningar så kan även det ta sin tid. Vissa små människor kan också vara lite mer allvarligt lagda och gapskrattar inte lika lätt som andra. Se till att skratta en stund innan kvällsrutinerna börjar så han redan är glad i kroppen när ni börjar. Det kommer ge sig med tiden, ha tålamod bara. Ni fixar detta.