Stockholm 13 september?

[Trebarn]

Hej!

Det här kan jag inte missa. Med barn eller utan, det är frågan... så jag vet inte riktigt om det blir vid 16-tiden, eller senare, efter 19.

Vad kul!!!!

Trebarn

[Luvisen]

Jag e suuuuk . Jag kommer inte kunna komma. Trist! Såg framemot att träffa dig Anna och introducera Bebis förstås! Men men, d får bli en annan gång...
Kram!

/Luvisen

[Anna09]

Önskar Anna och er andra med föståss - en superkväll ikväll!

Och stort Lycka Till Anna - njut av dina framgångar!

[miar70]

Jag är med er i anden

[Ewa]

Hoppas allt går strålande! Skvaller ser vi förstås fram emot!

[Jannika]

JA! Skvaller önskas!

[Luvisen]

Jag är sååå nyfiken! Berätta! Skvaller-PLEASE!

[Jannika]

Bibban har små-skvallrat lite på facebook så jag har förstått att uppläsningen av novellerna inte gick av för hackor. :thumbsup: Jag är fortfarande svagt ljusgrön av avund. Hoppas att resten av kvällen blev minst lika lyckad och att du fick välförtjänt uppmärksamhet och många glada skratt.

STOR kram! Jannika

[MamMalin]

Jag kan skvallra lite...för jag var där
Som den lantlolla jag är kom jag instapplandes med karta i handen, skapligt bortkommen men hittade ändå rätt adress. Vilsen kände jag mig - men AW kände jag ju igen från bild så jag visste jag var på rätt ställe. Snabbt blev jag omhändertagen av Sussi och Bibban (Tackar för gott sällskap ), sen kom AW och hälsade. Då stammade jag fram mitt forumnamn - och började stortjuta!!! Inte min stil vanligtvis...men det finns de i livet som betyder mycket helt enkelt och AW är definitivt en! Fantastiskt härligt att få träffa dig Anna, och få så fint signerade böcker! Tillbaka till landet har jag kunnat skryta med intressanta samtal med Camilla Läckberg och att Jan Malmsjö var där. Är inte ett dugg sugen på kokt potatis efter att ha upplevt det första novellframförandet. Supernöjd över att få ha varit med under kvällen - lyckosamt sammanträffande att vara i Sthlm just den dagen. Jag bär med mig en varm, öppen, hjärtlig och lättsam stämning från kvällen...

hon som storgrät...

[Trebarn]

Hej alla!
Jag smet in vid 8-tiden och missade tyvärr uppläsningen. Men jag köpte och fick min "Burk" och min novellantologi signerad av Anna. Och fina små hjärtan... och mina barns namn i olika färger... Tack för din fina dedikation Anna! Här kommer hjärtan tillbaka:



Och Nya mamman och Blomman. Det var andra gången jag träffade forumfolk, första gången var i Blecktornsparken förra hösten. Det är så...starkt att träffa er! Hoppas vi kan ses igen, flera!

Trebarn

[Fd Medlem]

Tack Anna, Tack Bibban, tack alla kära formvänner!
Det var en hejdundrande kväll! Jösses, vilket party!
Jag rumlade hem långt efter tio på kvällen, det är inte så ofta...
Och ja, håller med trebarn, det är alltid starkt att träffa vänner från forumet, där man "får", vill och kan ösa på med alla tankar, funderingar, bekännelser kring livet som förälder. Få sammanhang känns så tillåtande.

PUSS PÅ ER ALLA, nu ska jag krypa upp i soffan och läsa "Var inte rädd för att dö, min älskade. Var rädd för att inte leva".

Pilutta!

[annawahlgren]

TACK kära rara, Sussi MamMalin Trebarn Nya mamman

Tack Bibban, du omistliga, du bästaste redaktören, du älskade vän

Tack ALLA som jag i min omtumlade och febriga skalle inte minns att nämna Och tack alla ni kära som var med i andanom också

Tack Sussi, Jannika och Mia för den underbara Burken - med oslagbart innehåll som jag fick

Tack för alla lyckönskningar och kramar, för all värme och glädje, för all ljuvlig entusiasm :-({|= =D> \:D/

Ja milde herre Jag sitter här och snorar och snörvlar och hostar med en skalle som känns som ett betongblock, och ett barn sa till mig så klokt och förståndigt (stort barn, ja) att "Det är REAKTIONEN, förstår du." Hon trodde (i sin attityd av självklarhet) att jag säkert skulle bli bra igen... Det ska jag Bättre än någonsin, ha

Det var en alldeles fantastisk kväll \:D/ Föregången av lite lätt rafflande dramatik. Burken fanns ju, men "Var inte rädd..." lyste med sin frånvaro. Tryckeriet hade klantat till det. I flera veckor hade de försummat att inhämta någon sorts måttuppgifter för ryggen på boken, för de som inkommit var inte riktigt på kvartsmilllimetern korrekta. Men det talade man inte om förrän VÄLDIGT sent. Så där gick jag och hade "annonserat" bokrelease på novellantologin och så kom den inte! Förrän den kom. På fredagen. I elfte timmen får man säga. Den fick budas ut till Stockholmstidningarna med ursäkt för hasten och alla landsortstidningar fick den i god tid (=motsatsen) EFTER releasefesten / utgivningsdagen... Som alltså är framflyttad nu till den 20. Men fest fick vi ju ha ändå

Och ryska SHN kom inte alls Det dröjer ytterligare två veckor :^o

Sedan skulle det ju vara fina affischer på väggarna. Det var ju ett galleri och någonting vackert måste finnas att titta på kring de inhyrda mingelborden. Stora posters på pappskivor. Tio stycken, som Christian hade tagit fram, märkvärdigt beställda. Någon boksida, ett par illustrationer ur Burken, omslaget på Burken, omslaget på *Var inte rädd...* och lite frestande textutdrag, så där. Skulle levereras på förmiddagen, alla tio. Kom inte. Skulle komma senare. Kom inte. Kom till slut - precis när lilla kalaset skulle börja, och Christian fick stå på stege och försöka få upp dem utan att det fanns någonting att hänga upp dem på Mitt i alltihop anländer första intressenten - självaste Amelia Adamo =D> Medan Bibban sprang omkring och ordnade med allt som skulle inmundigas, som hon och Pytte ordnat med, mest Bibban som bakat hela vägen från Karlskrona =D> Och stått natten innan och gjort (ännu fler) lyckokakor, med visdomsord som hon lagt i - bara en sådan sak, vilken succé Och gjort en miljon små smörgåssnittar dessutom. Och till allt mousserande vin skulle det finnas is att sätta i en balja för kylning men isen hade kommit bort i hanteringen och hyran var inte betald, vilket den var, liksom isen, som inte fanns. Halleluja Och där, med den ständigt lika förtjusande som effektiva Amelia, skulle sönderstressade jag också försöka vara förtjusande och effektiv Men strax kom Sussi och Bibban spred redan sitt lugn, och tillsammans var damerna balsam för den mest hispiga själ. Tack :-({|=

Och sedan kom folk. Många, många. Underbara forumister - kära MamMalin som bara brast i gråt! Vilket möte, vilken lycka Vilken glädje att se er alla Barn kom, ljuvliga små och stora barnbarn. Vänner. Camilla Läckberg, denna älskvärda levande reklam för Barnaboken, med assistent och lilla barnet Charlie, som jag haft äran att möta när han var tre veckor (finns på liten filmsnutt undert SHN-fliken). Gunnar kom med rosor, min gamla kärlek, som jag dedicerat novellantologin till - för att han var med på den tiden jag skrev så många av dem, och för att han är en av de få som mött lilla Aron, mitt barn som dog, barnet som rusade i hans famn när han kom. Vi har varit vänner i fyrtio år om än inte setts så ofta. Nu blev han djupt rörd. Jag också. Buhuu

Och Svensk Damtidning var där och kanske visar några skvallerbilder omsider. Expressen hade en liten blänkare igår, en kompis därifrån var där. Fler kom, barnfamiljer och unga föräldrar, vänner till familjen och till varandra. Och till mig. Och jag fick så mycket blommor. Och flera små barnbarn fick jag i knä och famn

Och Amelia tänker göra reportage så småningom och vill skriva personligen. Hon måste snart gå (snabbt och effektivt) och missade därmed den fullständigt strålande "sketchen" (sa Jan Malmsjö), *Den kokta potatisen* som är skriven som en ren dialog och som dessa två eminenta skådespelare, han och Marie Göranzon, gifta med varandra dessutom, uppförde så vansinnigt roligt och bra att jublet aldrig ville ta slut. De var alldeles underbara, även och inte minst "privat" och stannade hur länge som helst. På eget bevåg ville de uppföra en till historia - *Med näsa för väsentligheter* - och det hade jag ingen aning om att de förberett sig för. Helt fantastiskt Den är ingen ren dialog utan Jan Malmsjö läste prosan och sina egna, makens repliker, medan Marie föll in med sina, hustruns. Och det var lysande. När han talade om kärleken, på slutet, gick änglar genom rummet: "Sa du det inte själv, bara en gång har man nya ögon? Är det inte en tragedi, Madeleine! Är det inte något att sörja över, att kärleken är ny bara en gång, upptäcktsfärden hisnande och okänd bara en gång och aldrig mer! Bara en gång är vi outforskade för varandra! Bara en gång får vi trevande gå in i varandras själar och söka och finna, le igenkännande eller undra frågande … Bara en gång får vi vila första gången hos varandra och känna närheten brinna, och det är svårt och osäkert men ljuvt! Bara en gång har vi nya ögon. Men man växer ihop. Madeleine! Man växer samman som slingrande växter, omöjliga att skilja från varandra. Tror du att du skulle kunna ta med dig hela fulla Madeleine och gå ut med henne härifrån? Du vet inte hur mycket av dig som är jag, och jag vet inte hur mycket av mig som är du. Hur mycket är vi och oupplösligt? Kanske är vi båda bara två skal kring en gemensam livsluft? " ... Och sedan fäller hon en enda kommenar som förlöste världens härligaste skratt. Å, vilken succé de gjorde, dessa underbara människor som framträdde helt för gammal vänskaps skull. Utan nota. Rörande och stort =D> =D>

Visst saknade vi många av er - allihop :thumbsup: - men det fick mig bara att bestämma att nästa år, så... Då gör vi om det Jodå. Det får bli en liten minibokmässa då med. Har mina planer :-$ Nenne, min halvbror som alltid månat om mig, skulle absolut komma - men kom inte och beklagade efteråt, skyllandes på sin "senilitet" (han är tio år äldre än jag, lika gammal som Jan Malmsjö 8) Han hade glömt och vaknade i natten och kom ihåg, för sent. Lilla stora Nenne. Det är han som bygger Sven-Harrys konstmuseum i Vasaparken. Det är min bror

Och flera av barnen kunde omöjligtvis komma. Men de som kom lyste för dem alla

Stort var det för mig, och jag glömmer aldrig den här kvällen så länge jag lever. Inte "bara" för själva lilla stora festen, som blev så lyckad, för alla som kom, för alla som ville men inte kunde, för stämningen och värmen och glädjen alla delade. Utan också förstås för böckerna det hela handlade om. Före mig var ju mina böcker som barn jag födde. Låter löjligt kanske men det finns - som ni alla möjligen vet - ingenting som kan liknas vid att hålla ett nyfött barn i sin famn för första gången O:) Det som kommer närmast är att hålla sin egen bok - BOK - i handen för första gången. Se den finnas. Se den vara född. Lukta på den, väga den i handen, lägga den mot kinden... Larva sig hur mycket som helst i tvättäkta lycka för att den faktiskt finns. Påtaglig, bevisbar, skriven och färdig och utgiven. I många år "födde" jag en bok lika ofta som jag födde ett barn O:) Och en efter en har mina böcker bara försvunnit. Det är som barn man aldrig mer hör av. Visst har jag ett ex av dem alla - tack vare Bibban först och främst - men hur levande har de fått förbli Bonniers skulle ju till och med slakta Barnaboken och skulle ha gjort det för länge sedan, om inte efterfrågan envist funnits där, år efter år, så att de fick trycka upp ett nytt gäng, som de sedan bara kastade ut på rea till skampris (för mig). Nu har jag ett eget förlag. Nu kan jag ta hem mina barn.

Tack, Bibban, som insisterade på att de bästa novellerna skulle samlas i en ny, alldeles egen och tidlös antologi

Tack, Christian, som gjorde den så vacker Och som gjort omslagen till alla mina EGNA böcker.

Tack, Adrian, som ritade och målade dessa färgsprakande och kärleksfulla illustrationer till Burken

Tack, ni alla kära, som vill läsa dem. Som vill ta emot mina "barn" och låta dem sprida sin glädje, värme och förhoppningsvis kännbara, i ordets sanna bemärkelse, kärlek

Nu ska skvallraren snyta sig och gå till sängs (igen), lycklig, tacksam, stolt och stark.

[helamig]

Så härligt Anna! Jag är så glad för din och er allas skull som kunde träffas. Önskar jag kunde kommit men det får bli en annan gång.

Massor av kärlek till er alla!

[Åse]

Åh Anna, jag får gåshud, det låter helt underbart och ingen kan beskriva det bättre än du (även om ni andra som var där gör det så väl ) Jag är så glad över all den kärlek du har omkring dig och att kvällen blev så lyckad - det är du väldigt mycket värd

Åse)

[Luvisen]

Wow vilken story! Vad härligt att allt blev så lcykat och att du fick vara i all denna värme! Kram! /Luvisen