När berätta? Berätta överhuvudtaget?

[Simona]

Världen är inte alltid en trevlig plats att vara på.

När jag blev gravid med första barnet så vände min bror mig ryggen. Orsak?

Han kunde inte acceptera att fadern är mörkhyad.

När första barnet föddes visade min biologiske far inget/föga intresse för sitt enda barnbarn (mina barn är fortfarande de enda barnbarnen) och är fortfarande ointresserad.

De andra, typ 2 -3 släktingar vi har, har jag inte haft umgänge med utan träffat extremt sporadiskt-och de hälsade inte ens på barnen när vi råkade stråla samman på en sammankomst (!!!)

De enda mina barn har är förutom mig, deras far ,och mormor och hennes man (jag kallar dem för mina föräldrar, mammas man för morfar).

Det äldsta barnet har börjat undra varför biologiske morfar aldrig hälsar på (han hälsar på dem någon gång då och då då de är hos sin far) och varför morbror aldrig hörs av.

Vad ska jag säga? Jag kan inte berätta att morbror inte kan acceptera att deras far är mörkhyad (och därför inte kan acceptera dem, barnen) och att biologiska morfar bara är ointresserad (har frågat varför, men han vet inte själv säger han. Samma morfar som önskade sig ett barnbarn så hett när jag var ung och inte hade en tanke på barn).

[Ewa]

Usch, vad jag blir upprörd och beklämd å dina och dina barns vägnar

Men rent konkret skulle jag följa Annas råd och hålla världen god så länge jag kunde. Tids nog blir barnen varse att världen inte är vare sig så god eller så trevlig i alla lägen. Och det räcker så gott att få de insikterna vid en ålder när man fått lite på fötter och har erfarenhet och vishet nog att också förstå lite mer om vad som kan vara orsak bakom och att alla människor har sina svagheter. Men där tror jag inte ni är ännu. Du skriver inte hur gamla barnen är men jag tar det ändå som att de inte är så stora ännu.

Så jag skulle ange en mer lättbegriplig och konkret orsak, som hade föga med ointresset eller rena fördomarna att göra. Som inte hade med BARNEN att göra. Utan mer som hade praktiska orsaker. Anna tar som exempel vid en skilsmässa att föräldrarna inte längre kan bo tillsammans för att pappan hostar så väldigt så han behöver bo i ett hus där han inte får sådan hosta. Hur man än väljer att göra så kan man se till så att inte BARNEN skuldbeläggs för att andra närstående inte kan se förbi sina egna fördomar ens när det handlar om ens egna kött och blod. BARNEN är inte orsaken, den ligger hos de vuxna, och då ska inte barnen få höra att de själva är orsaken.

Kram