SM med Kalle född 100314

[blivandemamma]

Hej!

Kul att det går bra att sleva på med maten! potatis har inte mina barn gillat heller däremot morot men då i köpta burkar de blir väldigt mycket bättre konsistens än de man gör själv. Tycker jag. Sen vet jag att det fanns en maträtt med broccoli i som jag tyckte luktade apa 8) men som båda barnen ÄLSKAT! Skall kolla nästa gång jag är i affären, minns iaf att det var bland de första maträtter de fick.

Välling kan man med fördel ge från 4 månader, och det gör också de flesta här på forumet. Hur mycket man ger och hur snabbt man byter ut, beror på hur känslig mage den lille har. Du får känna dig för. Mina har aldrig varit speciellt känsliga och jag har därför öst på bra, de har inte tagit nån skada av det

Ja! Ge gröten på kvällen istället! Helt klart. Låter jättebra. Sen hade jag nog också tidigarelagt målet lite isf, det är väl snart dags att ta bort det va? När du kommit upp i portioner med mat och när det kanske inte är såhär varmt längre. Man sover ju själv inte så bra när det är så varmt... Så kanske att han behöver en slurk en stund till så att säga. Så avvakta kanske nån vecka eller så



Anna

[LiMa]

Hej och tack för snabbt svar...

En grej jag inte riktigt förstod bara.

Ja! Ge gröten på kvällen istället! Helt klart. Låter jättebra. Sen hade jag nog också tidigarelagt målet lite isf, det är väl snart dags att ta bort det va?

Det är nattmålet (vid 04) du menar att vi ska tidigarelägga och snart t.o.m ta bort va? Har dragit mig lite för att ta bort det eftersom det blev sånt kaos när vi tog bort 01-målet och för att jag vill att vi kommer igång med maten lite. Kanske läge under sambons semester i augusti. Då kan han gå upp och vagna "miss i nassen"... Heheh...

Kram

[blivandemamma]

Ja, jag menade precis så! Passar det bättre för er och honom så är det klart man kan tidigarelägga NATTMÅLET lite

Han är ju exakt 4 månader så jag hade nog också väntat lite och se om han kanske löser det själv när maten är tillräcklig. Annars kan sambon få en uppgift, det låter bra

Anna

[LiMa]

Hej igen!

Här rullar det mesta på bra. Kalle äter numera mat på förmiddagen och gröt till kvällen. Funderar på att lägga in ett mål mat eller frukt mitt på dan också. Han verkar ibland inte nöjd med att bara få ersättnng då. Nätterna funkar bättre. Vi har fasat ut nattmålet och här om natten sov Kalle mellan 20 och 06:30! Så vi är på rätt väg.

Nu till min fundering. Våra sövningar har börjat "balla ur" lite. Till kvällen går det oftast bra. Han tjorvar lite men klarar oftast att komma till ro själv. Ev. behövs en buff-omgång, men som sagt - oftast funkar det bra.

På dagarna, och om han vaknar på nätterna, går det däremot sämre... I samband med att vi fasade ut nattmålet så funkade det bra att ge honom nappen då han vaknade på natten. Han blev då nöjd av att få snutta lite och kunde somna om sen, även om han tappade nappen. Det KAN funka nu också men är något jag bara vill använda i nödfall och i så fall BARA vid nattuppvak. Vill inte att han ska behöva nappen för att kunna somna.

Att lägga honom vid dagslurarna innebär i princip alltid mycket gråt och tandagnisslan redan från start och ramsan funkar inte alls. Känns som att Kalle fått dåliga associationer till ramsan (typ att ramsan innebär att han blir lämnad ensam eller nåt). Jag brukar försöka avvakta in i det längsta, men när han låter alltför olycklig går jag in och buffar (om det funkar) annars vagnar jag. Han går då att få lugn och mjuk, men så fort jag slutar och ger bekräftelseramsan så blir han superledsen på en gång. Och då menar jag SUPER-ledsen, inte lite missnöjd över att buffandet slutade utan helt förtvivlad. Jag försöker att sluta buffa och gå ut så fort han blir lugn, men han klarar sällan att komma till ro själv efter besvikelsen över att jag slutat buffa. Oftast slutar läggningen med att han tillslut kommer till ro efter en buffomgång och somnar. Hur ska jag göra för att komma bort från buffandet och vagnandet och få in ramsan igen. Idag funkar den inte alls. Har funderat på att backa med ramsandet och bara ge bekräftelseramsa när jag verkligen är säker på att han kommit till ro, inte direkt efter jag buffat.

Några tips någon?

Tack! / Linda

[chokladkaninen]

Hej LiMa!

Jag tror
1) att det ska till MER MAT. Det kan gå i helt absurda mängder i en 5-månaders så vräk på! Jag skulle satsa på vällingfrukost, moslunch, frukt/gröt-mellanmål, mosmiddag och vällingnattslurk. Och om det är trassligt med långluren skulle jag dessutom satsa på lite mosad banan eller nån annan extramat precis före den. O:) Jag håller en slant på att insomningsfnurran bottnar i hunger.

2) att du behöver frikoppla ramsan från dina skuldkänslor - det är svårt att ramsa med Attityd om man känner sig taskig medan man ramsar! Du hjälper honom att sova för att han behöver sova, ju, så känn att du är stolt över det och kan stå för det. Och använd husljud om du behöver verktyga, musik och dammsugning ska inte föraktas.

3) att du skulle vinna på att backa med buffandet. Det är ju inte riktigt ändamålsenligt om han tror att du måste finnas hos honom fysiskt (=buffande) för att han ska kunna somna gott.

Har du läst de här?
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?p=91777
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12068

Och sedan tycker jag att man antingen har napp eller inte. 8) Efter 4 mån oftast inte, den brukar börja störa mer än den hjälper då. Så att ta bort den är ett annat tips. http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... highlight=

[LiMa]

Wow vilket snabbt svar! Och bra svar!

Ok, vi tankar på med mer käk. Märker att det går ner en del.
Bra länkar också. Verkligen inspirerande. Nu ger vi järnet med förnyad attityd!

TACK!

[LiMa]

Hej!

Ville bara berätta att vi hade värsta dröm-läggningen nyss. Andra sovpasset ever i spjälsängen (Kalle har sovit i vagn fram till nu). Lägger en mätt och belåten pojke i sin nya fina säng. Ramsar och går därifrån. Hör hur han ligger och snackar lite för sig själv, men inom sisådär fem minuter är det tyst. Jag kikar in och där ligger en alldeles underbar liten gosse och sussar sött... SÅ ska ju läggningarna vara! Mysiga och härliga!

Inatt sov han förresten till 06. Vi har ändrat schemat nu, med 30 min mindre sömn på dagen. Verkade hjälpa till vid daglurarna också. Misstänker att han varken var riktigt mätt eller riktigt trött innan.

Tack för pepp och hjälp!

[chokladkaninen]

:thumbsup:

[LiMa]

Hej hej!

Jag har en liten fundering kring en vana som vi har lyckats (?!) etablera som jag inte vet riktigt hur jag ska förhålla mig till.

Kalle sover ju numera i säng istället för i vagn som innan. Ramsan som verktyg funkar okej men buffningen funkar bara om han är trött och behöver hjälp att komma till ro. När han är alltför upprörd krummar han och ålar som en mask på kroken och blir bara jättearg då vi buffar. För att inte tala om när jag försökt solfjädra!

Nu till vår nya lilla "nattvana"... Nattmålet är borta sedan en tid tillbaks, men Kalle har fortfarande en tendens att vakna nångång mellan 04 och 06 (oftare 06) och inte kunna somna om för egen maskin. I samband med att det var så varmt här i sommar så erbjöd jag honom vatten vid dessa uppvak. Nu har vattenflaskan blivit det enda sättet att få honom att somna om. Jag har fösökt ramsa, buffa, solfjädra men tillslut fått ge efter för det enda som funkar - vattenflaskan. Det känns lite som att den blivit som en napp, men eftersom inget annat funkar så vet jag inte hur jag ska göra? Fast å andra sidan så "okynnes-snuttar" han ju inte utan gulpar verkligen i sig vattnet som en törstande i öknen. Det känns som att vi har fått tillbaks nattmålet men att det består av vatten istället för käk. Hur ska vi tänka? Kan man räkna med att detta vattensörplande försvinner av sig självt? Ska vi försöka ersätta det med napp, eller ska vi helt enkelt ge honom vatten eftersom han ju faktiskt verkar törstig? Känner mig lite bakbunden när vi inte kan vagna längre och buffen inte funkar i detta läge.

Förvirring...

[Kalaskakan]

Hej LiMa!

Ja det var ett prekärt problem ni hamnade i 8)

Jag tänker så här; nej napp vill ni inte införa. Har han inte napp annars så skippa den.
Sen kan jag tycka att ja, han tycks vara törstig där på morgonkulan så endera ger ni vatten tills ni kommer till den punkten att ni kan anta och utgå ifrån att det inte alls är törst och tar bort den då; eller; tar bort vattnet rätt upp och ner och låter ramsan ta över och ge besked.
M.a.o. vänj av honom vattnet, ge honom istället plenty med dricka under dagarna.

Om jag tar Klimp som exempel från när jag kurade honom:
Han fick alltid, sen späd tid en "Midnattsvälling". När jag började kura honom så förstod jag att den där vällingen gavs/ficks mer av vana än av hunger.
Ja det kändes "fel" att ta bort den för "han var ju hungrig", bara det att det var han ju inte, han var van med vällingen.

Så... ta er en funderare och genomför sen tycker jag.
Ni vänjer varandra.

:thumbsup:

[LiMa]

Hej igen!

Asså... vi har det lite struligt på nätterna...
En liten resumé:

Kalle är nu nästan 6 månader. Vi har tagit bort sista nattmålet sedan kanske 2mån tillbaks. Dock fortsätter Kalle att vakna minst en gång per natt. Vi har tidigare gett honom en slurk vatten vid dessa tillfällen och även petat in nappen . Nappen funkade oftast rätt bra och han kunde somna om relativt lätt även om han varit ledsen och upprörd. Dock blev den efterhand mer av ett störningsmoment då han inte längre klarade av att somna om på egen hand även vid mindre ledsna uppvak, vilket ha klarat galant tidigare. Han vaknade även ibland av att han tappat nappen. Vi insåg att det var vi själva som höll på att göra vår son till en napp-junkie och bestämde oss för att ta bort nappen. Eftersom vi inte hållt på med napp så länge och bara använt den vid uppvak och inte vid vanliga läggningar så var detta inget större problem.

Kruxet nu är att Kalle fortfarande vaknar. Ibland reder han ut det själv (ligger och snackar och gör pruttljud och somnar sen om), men minst en gång per natt har vi ett ledset uppvak. Vid dessa tillfällen är det lögn att få honom att somna om. De verktyg vi använder är först ramsa, sen solfjäder och sist buff. Buff brukar funka i vanliga fall, men gör honom bara arg vid dessa tillfällen. Han skjuter rygg och vill vända sig om och det känns i älighetens namn sådär att solfjädra för han är rätt stark och väldigt upprörd . Känns som man tjyvhåller honom. I vilket fall så funkar det hela rätt dåligt. Möjligen kan det funka om man håller på väldigt länge (säg 30min) men det pallar inte min rygg. Har fortfarande besvär med den sedan graviditeten. Och då har vi ändå spjälsängen på högsta nivån ännu. Sen känns det mest som han somnar av ren utmattning då.

I desperation och pga oförmåga att buffa pga knäckt rygg så har vi nu börjat ge en skvätt vatten igen. Det funkar jättebra. Han slurpar glatt i sig och somnar sedan av sig själv eller blir åtminståne så pass lugn att han är "buffbar".

Hur ska vi tänka här? Uppvaken verkar ju ske oavsett, dvs det verkar inte som att han vaknar för att få mat, napp eller vatten egentligen utan att han vaknar av nån annan anledning. Oklart varför, kanske en mognadsfråga? Det kan inte bero på maten för jag proppar honom så full med mat att det sprutar ur öronen på dagarna . Ingen bröstmjölk eller ersättning längre utan bara massa, massa mat och välling.

Ska vi försöka ha is i magen på nätterna och tjata på med ramsan (som tyvärr inte verkar nå fram riktigt i dessa lägen). Hur "illa" är det att vi ger vatten? Känner att risken med det är att det blir som med nappen; att han börjar fövänta sig vatten och därmed inte reder ut sina småuppvak själv längre. Men samtidigt så är det ju svårt att låta bli när det oftast bara tar några minuter för honom att somna efter lite vatten jämfört med upp till en timme med ramsa/solfjäder/buff. Man besparar honom ju mycken upprördhet och gråt.

Ja, jag vet inte riktigt... När ska han sluta med dessa uppvak? Tycker synd om honom som får sin nattsömn upphackad på detta vis. Inte så skoj för oss föräldrar heller ska tilläggas

Några kloka tankar någon?

[SusanD]

Hej, länge sen sist men nu tänkte jag hoppa in med några, kanske, kloka ord.

Kalle är ju en stor kille nu som äter bra på dagarna så det finns ju egentligen ingen anledning att vara vaken på natten. Säkerligen bara en vana som blivit en ovana med hjälp av er ömma föräldrar.

Ramsan är verktyg nr 1 och den går fram om ni ger er sjutton på det, jag vet och är helt säker på det. Men här gäller det att ni inte tvekar det minsta, den känsla ni vill förmedla ska ni ha i kroppen och ramsa ut med största övertygelse. Börjar ni tveka så går inte ramsan fram, den blir helt enkelt inte trovärdig för det lilla barnet.

Jag hade bums slutat med vattenslurkar, buffningar som gör ömma ryggar ännu ömmare och annan underhållning. Avvakta, se om Kalle fixar uppvaket på egen hand och gör han det inte så är det med ramsan ni ska kommunicera. Det är magiskt när det funkar men det krävs att ni jobbar på, att ni är trovärdiga.

Jobbar ni på så kommer det ta ett par nätter innan ni har övertygat honom om att på natten sover man, gott dessutom.

Kram Susan

[LiMa]

Tack Susan för snabbt svar!

Vi får försöka med ramsan helt enkelt. Ska skicka ut sambon i vardagsrummet inatt tills han hittat rätt attityd . Inatt tyckte han så synd om om pojken och prövade allt mellan himmel och jord. Inget funkade... Tror att jag har lite mer is i magen och kan stå ut med mer gråt och tandagnisslan än han. Ja, hur det än är så kan vi ju inte ha det som vi har det så länge till. Det tär på alla parter.

Det enda vi än så länge inte kan göra är att ramsa oss UT eftersom vi alla sover i samma rum. Blir ramsning från sängen helt enkelt. Planer på ombyggnation av läggan finns (så att pojken får ett eget krypin) men är inte satta i verket ännu. Börjar blir dags nu. Vi stör varandra på nätterna.

Wish us luck!

Kram / LiMa

[LiMa]

Phu! Natten var ingen lek vill jag lova...

Det började jättebra vid halv två då Kalle vaknade första gången. Han låg och tjoade ett tag, sen ramsade jag EN omgång, han tjoade lite till för att sedan lugna ner sig och somna om. Yes! ...tänkte jag. Detta går ju galant.

Nästa gång Kalle vaknar är klockan fyra nånting. Han varvar upp sig och jag ramsar i flera omgångar. Inget resultat. Utan några större variationer eller avbrott tjoar han i ca 30-40minuter, ömsom förbannat och ömsom ledset . Själv ligger jag i sängen och är helt svettig av stress. Kändes inte roligt alls

...men jag framhärdade i mitt ramsande. Förutom en gång då jag var tvungen att se efter om han trasslat in sig eller nåt för han lät så himla upprörd. Jag lade honom då även tillrätta, vilket gjorde honom om möjligt ännu mer upprörd. Efter mycket om och men så tystnade gråten tillslut och han somnade. Tror (eller vill tro 8-[ ) att han somnade för att han faktiskt kom till ro och inte av ren och skär utmattning.

Snälla säg att det inte är nån slags fem-minuters vi håller på med och att det kommer att gå bättre kommande nätter... [-o<

Behöver lite pepp tror jag...

Kram!

[SusanD]

Ja då får jag väl ösa in med en massa pepp då om det är det som behövs.

Men först tänker jag skälla lite! Ni kan inte FÖRSÖKA med ramsan, bara genom att du skriver det förstår jag att du inte är övertygad om att det kommer att funka. Och är inte du övertygad så kommer du inte kunna övertyga någon annan heller. Så de så. Nog med skäll.

Att "pröva allt" gör ett litet barn totalt förvirrat, om en sån liten inte har koll på läget så hjälper det inte alls att föräldrarna inte heller har koll. Ni ska stå med bägge fötterna på jorden, helt övertygade om att på natten sover man och dessutom så sover man gott. Det är budskapet ni ska förmedla och ingenting annat. Dessa rader kanske också kan klassas som, om inte skäll så lite gräl i allafall.

Det är en dialog ni ska få igång med ramsan, ni ska tala om att allt är ok och det ska sovas, sonen protesterar och frågar om det verkligen, verkligen är sant och ni svarar att visst är det helt säkert sant. Förstår du? Ramsa, pausa och lyssna vad du får för reaktion, besvara om det behövs att besvaras. Tänk på vad du vill svara, ha den känslan i kroppen och låt den komma ut i ramsan både vad det gäller tonläga och takt. Svårt att beskriva men om du inte begriper så får du PM:a mig så tar vi det per telefon.

Att ni inte kan ramsa ut ur rummet är inget problem, tro mig. Det går att ramsa en unge till sömns när den sitter i bilstolen bredvid dig, bara man är tillräckligt övertygande och inte har ögonkontakt.

Så tro nu på er själva, ni kan det här!

Kram Susan