Hur ska vi göra med tummen?

[Bluna]

Elsa har sugit på sin tumme från den dagen då hon upptäckte den. Vi har inte brytt oss om det. Tummen är hennes och ingen kan bestämma över hennes tumme liksom. Vi har försökt att hålla henne sysselsatt på dagarna så att sugandet ska minska, men denna lilla dam har blivit otrolig på att göra saker med ena handen, höger förstås som hon använder mest. Hon suger alltid på vänster tumme. Hon kan släppa tummen för att fixa något och så åker den in igen.

Nu är hon 2,8 år och jag upptäckte att hennes tumme blivit vit på nageln. Huden mellan tumme och pekfinger är trasig och det ser bedrövligt ut. Nu fick jag bort det vita på nageln, var rädd att det var svamp så jag klippte bort det, fanns ny nagel under. Det var alldeles mjukt. Sen förklarade vi att tummen behövde vila nu och hon är en stor tjej så hon behöver inte suga mera. Första natten sov hon med plåster på tummen och hade även plåster en stund på dagen. Hon verkade tycka det var spännande, men jag fick påminna henne lite. Då tog hon ut den. Jag tänkte att det här var ju lätt! Nu ska alla släktingar minsann få se (jo de tjatar också om att det kommer bli så svårt för henne att sluta suga på tummen, napp är ju bättre i det fallet)...

Sen blev hon sjuk. Och tummen ville ju inte alls släppa taget. Tyckte synd om henne och sa att ok, hon får suga när hon ska sova, men på dagen så behöver hon inte ha den. Nu börjar det likna maktkamp och det vill jag inte ha. Jag har provat plåster men det tar hon av och stoppar i munnen, eller sätter på ett annat finger och fortsätter suga. Tejp, samma visa.

När jag ska läsa för henne på kvällen (om hon väljer saga istället för bus) så har jag sagt att tummen får vila då. Och det har hon klarat av, hon sitter hela tiden utan att suga, trots att hon brukar suga hela tiden just vid ett sånt tillfälle. Så hon kan ju om hon vill. Men hon vill oftast inte.

Vad tycker ni, hur mycket ska vi lägga oss i? Ska vi bara strunta i det? Men om hon får svamp, infektion??? Hur göra??? Fungerar såna här som man stryker på som smakar illa?

Tacksam för era synpunkter.

Kram Bea

[Luvisen]

Min bryska syster har en STOR son som hade samma problem. Han sög på den tills hans började skolan... när han var 6 år... Då slutade han för han själv tyckte det var hög tid- no kiddin...

Iaf. Min syrra började med att stryka på sånt där som smakar illa. Det funkade. Han tyckte det var urk. Då var han kring 3 år. Grejen var den att ibland glömde hon stryka på det där gojset och då började han igen. Till sist orkade hon inte hålla på med det där och då forts han med tumsugandet i storstil. Tror nog det var bryska syster som gav upp för lätt. Jag tror att om hon fortsatt så hade han slutat faktiskt...

Tror det kan vara värt att pröva...Skulle jag iaf...

Värme/Luvisen

[Bluna]

Tack Luvisen! Ska fundera på det.

[annawahlgren]

Kan ni inte tycka synd om tummen Verkligen dutta med tummen, som ju blev riktigt sjuk - herre milde, du fick ju klippa bort saker. Gräsligt Stackars, stackars tummen Bra att den fick / får "vila", men jag skulle dra på mycket större krut av ynk, ynk, ynk, riktigt UPPRÖRANDE (ett ord vissa små barnbarn har lärt sig och som får alla att himla med ögonen och leta lösningar). Du skulle kunna driva det därhän att NÅGOT MÅSTE GÖRAS för att rädda tummen. Då är frågan vad för förslag till lösningar som kan estimeras. Suga på andra tummen Suga på lillfingret Suga på stortån (Pröva själv.) Suga på Snutten-trasa Suga på korkskruv Ja, du förstår Troll spricker i solsken, och vi vill inte att det ska gå troll i det här

Vi vill plantera en s k positiv hämning. DEN tummen är helt enkelt utesluten att misshandla vidare. Det ska ta stopp vid blotta (icke)tanken. Så vad gör vi i stället För suga bör man, annars dör man. Eller...

[Luvisen]

Hua, vad hemskt mitt inlägg lät i kontrast till Annas kärleksfulla totalenkla recept!

Det är lätt att halka in i maktkampen- hua .

Tur att man iaf kan ändra sig .

Sorry Bluna!

8) /Luvisen

[annawahlgren]

Äsch då

[Bluna]

Tack Anna!

Vi gjorde ju lite så, fast inte så himla stort... Jag tyckte synd om den och sa att "stackars tummen nu måste den få vila". Det funkade första kvällen. Vi diskuterade vad hon kunde suga på istället: Tops brukar funka bra och andra fingrar och snutten.

Sen tyckte hon inte alls det gjorde något om tummen åkte in igen. Och då sa jag att ok, bara när hon ska sova då. Men...det blir ju ett evigt påminnande hela tiden. Och hon tar ut den ibland men den åker in lika snabbt igen.

Tror du jag kan göra en scen av det nu och ta till en riktig "Något måste göras!" Men hur gör jag då vid sänggåendet? Ska jag bara låta det vara och inte se det?

Hmm...så länge så fortsätter vi väl så sakteliga. Igår kväll när vi lekte ville hon själv ta på ett plåster på den. Och så sa hon att jag minsann sugit på min tumme också och behövde ett jag med! Så hon fick sätta ett på mig och jag ett på henne. Och så var det bra med det. 8) Men när hon skulle sova ville hon ta bort det så jag gjorde det och sa inget mer om det.

[Bluna]

Ingen fara Luvisen!

Såg förresten att sånt där man stryker på inte skulle användas på barn under tre år så...

Kunde inte hålla mig, gick ut till uteplatsen där hon sitter nu direkt och tittade på tummen och utbrast att herregud!!! snart är den ju vit igen!!! Å stackars stackars tummen, nu måste den verkligen få vila! Hon tittade förskräckt på den och gömde den bakom ryggen. Sen pratade vi om vad man kan suga på istället och hon sa pekfingret och så stoppade hon in det. Ja DET kan man ju suga på sa jag och gick. Kikade från köket och då åker den ju in igen. Jag kom springande och sa att oj oj oj den stackars tummen måste ju få vila nu. Tog ut den direkt. Alltså, det här är inte lätt... Nu har hon badat en stund här ute och tummen har inte åkt in. Får se nu då...rapporterar mer sen.

[Luvisen]

Ja, det var ju bara lite urk på burk... /Luvisen

[Bluna]

Och så var vi där igen då, nu har den åkt in flera gånger, det spelar ingen roll hur synd om tummen det än är. Och jag säger oj oj oj tummen oj den måste ju vila nu. Och tillslut blir hon sur och säger "Ahmmm!" och så åker den in som en dammsugare. Suck... Satte på ett plåster på den stackaren och det var hon med på om hon fick ett med ballonger på. Sen ser jag henne mixtra av det och suga på plåstret. D¨å blir jag ju rädd att det ska åka ner i strupen.

Nu vid mellis så sa jag "Oj akta den stackars lilla tummen, du kan suga på den andra eller pekfingret. Då nickar hon och sätter in pekfingret istället. Hon KAN ju om hon vill.

Hmm ja fortsättning följer...

[Bluna]

Förlåt för alla mina inlägg men det är för att ge en helhet i hur det ser ut. Nu har hon lekt med sina gubbar och bilar en lång stund och tagit ut tummen när jag bara sagt "Oh!" Sen har jag sagt att det är ju såååå synd om den. Och ibland säger hon "Nä". Men så nyss så sa hon "Jag glömde" Hå hå ja ja, till natten säger jag nog inget alls, vad hon gör i mörkret har jag ju inte med att göra. Men jag utgår från att hon inte suger alls, för det är ju så nu. 8)

Grejen är att jag kan visst påminna och vara ihärdig så fort den åker in, jag är envis som en gammal åsna. Frågan är bara om jag inte kör över henne. Det verkar ju funka om jag är på, det är väl bara det att när hon blir väldigt trött till kvällen så kommer hon bli sur om hon inte får. Även fast hon får suga på annat. Kan jag köra på och påminna såhär eller blir det mer maktkamp då?

[Bluna]

Tummekur kväll:

Ett trotsutbrott blev det idag. Det började med att hon var så trött och råkade nästan slumra till i vår säng precis när vi skulle äta. Så jag sa att nu var det ju mat (jag anade att hon skulle bli trött idag för all utevistelse och värme). Hon blev jättesur och sa att hon skulle sova och suga på tummen när hon sover. Jag sa att hon kunde suga på den andra tummen eller fingrarna. Då blev hon jätteledsen och så var utbottet igång. Hon ville INTE äta, hon ville leka i sängen. Jag satte mig och åt och sa att vi kan busa där sen när vi ätit klart. Sen kom hon till mig och skrek och tillslut sa jag att hon får skrika någon annanstans om hon fortsatte, ja då skrek hon ju jätteargt och tittade med demonblicken som hon får när hon är riktigt arg. Det blev en förvisning. Men då blev hon tyst och nöjd och var INTE klar när jag frågade, trots att jag frågade flera gånger. Hon skulle sova sa hon. Jag sa att "då får vi göra dig klar först". Sen såg jag några barn utanför och sa "Oj vad mycket BARN det är här ute!" Då blev hon nyfiken förstås och ville titta. 8)

Efter det satte jag henne vid bordet och då var hon sur igen och skulle inte ha mat. Sprang till vår säng och skrek att jag skulle lyfta upp henne. Jag sa att jag skulle äta min mat nu. Tillslut fick jag nog och lyfte henne till bordet i mitt knä och fortsatte äta. Hon blev helt tyst och satt och snyftade i mitt knä. Då sög hon på tummen men jag låtsades inte se, koncentrerade mig på min mat bara. När jag var klar frågade jag om hon ville ha en glass efter maten och det ville hon. "Ta en tugga i varje fall så hämtar jag glassen" sa jag och det gjorde hon. Sen var hon som en solstråle igen.

Jag klippte hennes naglar efter tandborstningen och då sa hon: "Och jag vill suga på tummen när jag sover". "Nja...du kan ju suga på din andra tumme eller fingrarna" sa jag. "Neeej jag VILL suga på tummen!" började hon och lät ledsen. Jag började babbla om att "Tänk vad BRA att du har en TILL tumme, och titta så många fingrar du har att suga på!" Och hon hängde på och sa "JA! Den och den och den" Sen var hon nöjd och busade och lekte länge med mig innan sängen och hon stoppade bara in tummen en gång och tog självmant ut den utan att jag sa något alls.

Vid sänggåendet var jag bara som vanligt och när hon la sig åkte tummen in. Jag tog ut den i förbifarten och sa "Kom ihåg, sug på den andra istället" och så ramsade jag ut, eller hon ramsade mig ut, hon brukar vilja säga ramsan själv nuförtiden. 8)

Nu känns det ju som att jag måste fullfölja detta och liksom ta det på allvar. Eller inte bry mig alls. Hon blir ju bara förvirrad av att hon får fast ändå inte... Så alla som orkat läsa ända hit, hur tycker ni att jag hanterar det hela?

Nu ska jag ge mig med inlägg och vänta in alla inspirerade svar. [-o<

[Luvisen]

Som novis själv tycker jag förstås du gör ett väldigt bra arbete... Du fick ju en hel del respons så som jag läste iaf.

/Luvisen

[annawahlgren]

Jag tycker det ser bra ut. Det går ju framåt

Men du är lite jamsig och då måste vi nog först och främst utröna hur pass viktigt det är för DIG att hon INTE suger på denna tumme - som du ju började tråden med att vilja få stopp på. Du måste helt enkelt Fatta Beslutet. Och sedan agera i enlighet med det.

Bryr du dig inte så bryr du dig inte, och då får du ju leva med att tummen tar stryk.

Bryr du dig och vill ha ett slut på detta, måste du våga säga NEJ och sluta lösa problemet åt henne - det är HON som ska lösa det (vilket hon ju också är på god väg att göra).

Bryr du dig ibland och ibland inte (typ: till natten kan hon väl få suga på den ) blir det nyckfullt och förvirrat och för svårt för henne, helt enkelt - vågar jag påstå.

Så antingen - eller Fundera, känn och tänk efter.

Om du då bestämmer dig för att nu får det vara SLUT med detta tumsugande - av DEN tummen - då ska den inte bara vara synd om och behöva vila utan den ska ha varit fruktansvärt SJUK och får INTE bli sjuk igen, för den ska vara stark och duktig och användbar och fin i hela hennes liv och hon ska använda den till tusen saker som tummar är till för, och den får INTE "ta slut", den får INTE bli sjuk en gång till, det är farliga saker

Det kanske du tycker låter gräsligt, men det är nu - i trotsåldern - som ordet NEJ blir oundvikligt - det ser barnet till - och som du inte längre kommer undan med förstående dutt och "jams". Du blir t ex tvungen att säga NEJ om hon får för sig att springa ut i gatan; och det kan hon få just för att tvinga dig att hindra henne. Förstår du

Fundera på saken Läs gärna trotskapitlet (igen ) så ser du massor av situationer där föräldrarna helt enkelt måste säga NEJ, i såväl ord som handling. Man ska visserligen alltid visa på en väg ut, men lösningen ska för den skull inte ges bort gratis och franko - då kan barnet i sin tur naturligtvis säga NEJ, i både ord och handling, som hon ju också gjorde vid ett av de tillfällen du beskriver.

Ställ henne inför faktum: denna tumme får ICKE besugas mer. Punkt slut. Den ska hållas frisk och användbar. Den är det INTE TAL om att suga på ALLS. (Det kommer hon att göra i sömnen ändå, men det behöver ingen av er "veta".) Den tummen är NEJ. Så hur ska "vi" - dvs hon - lösa det problemet Vänta verkligen på svaret och var tyst Fråga igen om det behövs men ge henne tid

Konsten är att få henne att medvetet tänka på saken, fundera på olika lösningar, själv komma på dem respektive minnas dem, berätta för dig och visa - dvs både demonstrera OCH tala högt om saken, vilket landar också hos henne själv - och därmed gradvis ta sitt personliga lilla ansvar för sin tummes hälsa

Sedan kan du påminna henne fint men också genom att fråga, inte repetera hennes tidigare lösning åt henne (som hon då, i sin tur, kan protestera emot). Ha henne att repetera proceduren enligt ovan. "Hur var det nu vi sa..." (Dvs hon.) "Vad var det nu man kan suga på i stället, om man absolut inte får suga på sin tumme som kan bli SJUK igen Jag vet inte, jag kommer inte ihåg... Vet du Kan du visa mig " Och sedan pris och beröm (applåder ) för att det var en så BRA idé, vad det nu var / blev som hon kom på (igen, som om det vore första gången).

Lite tålamod alltså och lite målmedvetenhet, som om det vore en liten "kur" vilket det också är - som går fortare förbi ju tydligare du är. Vilket inte betyder att man får ha bråttom i otålighetens namn, bara jobba på lugnt och fint men konsekvent och tålmodigt med målet - som ligger inom räckhåll! - för ögonen 8)

Så tänk efter före hur du faktiskt vill ha det - och skvallra gärna om vad du kommer fram till

O:)

[Bluna]

Tack så mycket för att du tar dig tid Anna!

Klart och tydligt som alltid!

Jo, jag har bestämt mig, jag vill att hon slutar med den. NU. Jag har velat ja inte riktigt fått grepp om hur jag ska gå tillväga med det.

Jag tar till mig allt och suger (!) åt mig som en svamp. Här ska TUMKURAS! Peppar mig till morgondagen och ska använda alla de verktyg du förklarar. Tålmodigt och fint, inget mer jamsande!

Tack Luvisen!