Dagis och jobb eller hemma och... ja, vadå?

[Anna-Helene]

Snälla, hjälp mig med lite tankar kring detta! [-o< Jag har sån beslutsångest...

Jag har haft mina båda älsklingar hemma ända fram tills nu. Helst så skulle jag vilja fortsätta så. MEN min chef börjar nu tröttna på att vänta. Jag jobbade heltid fram tills äldsta sonen föddes. Började jobba hemifrån när han var tre månader. När han var ett år jobbade jag även en dag på kontoret i veckan, medan mannen var hemma hos sonen.

När lillplutten föddes var tanken att köra samma upplägg. Men sedan ändrades förutsättningarna lite (från chefens sida) och jag har istället varit helt föräldraledig. (Kanon tycker jag!) Nu vill han att jag åter ska jobba en del hemifrån, men jag måste också lova att komma tillbaka till kontoret minst 50% i maj nästa år. Då är minstingen 2 år.

Jobbet är super-bra. Jag trivs kanon. Och chefen är väldigt flexibel om barnen är sjuka och så. Men jag måste jobba "kontorstider". Min man har precis blivit befordrad och mer eller mindre lovat sin chef att inte begära föräldraledighet i någon större utsträckning nu. (Detta var vi överens om. Inte makens egna påhitt.)

Jag måste lämna besked denna vecka.

Enda lösningen OM jag ska jobba är att ha barnen i dagis eller hos dagmamma. Två dagar i veckan skulle det bli. (Har blivit lovad att kunna jobba två långa dagar.)

Om jag säger "nej tack" så har jag inget jobb. (Lång historia, men jag är inte anställd just nu.) Jag har suttit och räknat på föräldradagar och kommit fram till att vi klarar oss på det i ca 1,5 år till. Inte mycket marginaler och ingen lyx. (Om man bortser från den enorma lyxen att vara hemma med sina barn.) Men det går.

Efter det så har vi även en hel del dagar sparade på äldsta sonen, men där har jag "halkat" ner på lägsta nivå. Tar jag då ut dem så räcker det inte så många månader. (Ett par till kanske.) Tar mannen ut dem så räcker de nästan ett år till!!! Men han kan ju inte.

Så vad säger jag till min chef? Om jag tackar nej köper jag mig (i sämsta fall) ett halvår, men vad händer sen? Kanske måste jag då ta ett sämre betalt jobb, med en mindre flexibel arbetsgivare.

Please!!! Ge mig era tankar om detta. Jag och maken har diskuterat och räknat oss helt trötta i huvudet.

[inger]

I din situation skulle jag ta de två långa dagarna eller hellre dela upp dem på tre kortare. Två jättedagar kan vara utmattande för små barn.

Jag skulle titta på en barnomsorg som tar emot båda barnen så att de slipper vara åtskilda.
Jag skulle kolla upp om dagmammorna är bra.
Jag skulle också kolla hur de kommunala förskolorna är och om det finns bra alternativ/ tex föräldrakooperativ eller personlakooperativ, waldorf eller montesorri.

Fjällmor har någonstans skrivit vad man ska titta på när man besöker barnomsorg. Finns under klistrade favoriter.

lycka till

[Anna-Helene]

Hej inger! Tack för ditt snabba svar!

Jag skrev nog lite otydligt. De långa dagarna blir för mig. Barnen får ca 8 timmars dagar. Fast det är ju också det ganska långt. Mannen hämtar dem i så fall. Kanske kan dela upp och korta dagarna mer?!

Tanken är att de ska vara tillsammans. Det är det enda alternativ jag alls överväger. Dagmammorna är fyra och jobbar i grupp! Inga alternativa förskolor tyvärr. De kommunala känner jag till hyfsat (måste självklart kolla upp mer) och det finns någon eller ett par jag kan tänka mig. MEN eftersom minstingen är så allergisk finns det risk att vi inte har så mycket att säga till om.

När jag pratade med damen på kommunen så sa hon att de bestämmer vilken förskola som kan allergi-anpassas. Möjligen kan vi komma med önskemål. Usch, det känns hemskt att bara skriva om det.

Tack för tipset! Ska leta bland favoriterna!

Kramar!

[Ewa]

Kan inte den här lösningen vara något för er också:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... highlight=