vrålapa nr. 1
vrålapa nr. 1
Hej!
Vi kurade vår tjej när hon var runt 14månader (är ca 20 månader idag)och det gick bra, hon har sovit helt ok, lite strul på kvällarna med uppvak osv, men har efter en liten stund alltid somnat om.
Nu har problemen börjat- för kanske 2 veckor sedan började hon få raseriutbrott på dagarna som fick oss att stå handfallna, kastade saker, förstörde tom bet sig själv, hon är otroligt envis.
Kvällarna och nätterna gick sämre och sämre, hon vaknar varje natt och vrålar så att det skär genom öronen.
Hon är helthysteriska och ramsan gör henne ännu argera.
Hon är världesn lugnaste och sover bra på dagis, men på helgerna vill
hon inte sova vid lunch.
Vi vet inte vad vi ska göra, grannarna har börjat kommentera varför vi låter vår dotter skrika så och vi ropar (ramsa) tillbaka.
Hjälp!
Vi kurade vår tjej när hon var runt 14månader (är ca 20 månader idag)och det gick bra, hon har sovit helt ok, lite strul på kvällarna med uppvak osv, men har efter en liten stund alltid somnat om.
Nu har problemen börjat- för kanske 2 veckor sedan började hon få raseriutbrott på dagarna som fick oss att stå handfallna, kastade saker, förstörde tom bet sig själv, hon är otroligt envis.
Kvällarna och nätterna gick sämre och sämre, hon vaknar varje natt och vrålar så att det skär genom öronen.
Hon är helthysteriska och ramsan gör henne ännu argera.
Hon är världesn lugnaste och sover bra på dagis, men på helgerna vill
hon inte sova vid lunch.
Vi vet inte vad vi ska göra, grannarna har börjat kommentera varför vi låter vår dotter skrika så och vi ropar (ramsa) tillbaka.
Hjälp!
Odessa född 9/4-08, född v. 38+6
Hej du! Låter lite som förtrots det där... Jag klistrar in ett par länkar och hoppas att du kanske hittar lite hjälp i dem
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5797
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5797
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298
Dipl. SHN-kurare och mamma till
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån
Sigrid född 9 maj 2007, SM-barn
Hugo född 1 april 2009, SM-barn
Astrid född 20 februari 2012, SM-barn
http://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
http://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
Hej igen!
Har läst igenom de 2 trådarna du klistrade in, och det låter ju onekligen som ett för-trots.
Vi har kommit lite på kant med nätterna, har inte orkat (fy,fy) ta fajten mitt i natten med den vrålande dottern, tänkt kanske för mycket på vad grannarna ska säga.
Spj'lsängen står hos oss igen, men dottern vaknar, är arg, hoppar ner i vår säng och skriker vidare där, går runt i sängen som en arg liten Godzilla, somnar om jämte mig ( sambon har redan stormat iväg för att ta soffan, arg att jag låter lillan sova hos oss).
I ena tråden läser jag att vi helt enkelt ska låta henne skrika?
Men hon skriker ju hysteriskt i flera timmar då?
Hur många nätter kan hon tänkas göra det?
Ska vi kura om henne helt?
Vi har tappat kontrollen lite, vi behöver hjälp att komma på fötter igen.
HUr ska vi göra rent praktiskt?
Tacksam för svar!
MVH
Har läst igenom de 2 trådarna du klistrade in, och det låter ju onekligen som ett för-trots.
Vi har kommit lite på kant med nätterna, har inte orkat (fy,fy) ta fajten mitt i natten med den vrålande dottern, tänkt kanske för mycket på vad grannarna ska säga.
Spj'lsängen står hos oss igen, men dottern vaknar, är arg, hoppar ner i vår säng och skriker vidare där, går runt i sängen som en arg liten Godzilla, somnar om jämte mig ( sambon har redan stormat iväg för att ta soffan, arg att jag låter lillan sova hos oss).
I ena tråden läser jag att vi helt enkelt ska låta henne skrika?
Men hon skriker ju hysteriskt i flera timmar då?
Hur många nätter kan hon tänkas göra det?
Ska vi kura om henne helt?
Vi har tappat kontrollen lite, vi behöver hjälp att komma på fötter igen.
HUr ska vi göra rent praktiskt?
Tacksam för svar!
MVH
Odessa född 9/4-08, född v. 38+6
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Lite gnällvarning får utfärdas - det är ett rejält klagande här på lilla barnet, så då är det väl inte mer än rätt och lagom att JAG klagar på ER en smula
Ni hanterar henne destruktivt och negativt snarare än konstruktivt och positivt. Den linjen håller inte i längden. Små barn kan inte acceptera bristen på välvillig ledning och samarbete. Och det gör de rätt i. Det är de små barnen som är våra bästa pedagoger.
Får jag rekommendera Barnaboken för en mera - helst alltigenom - konstruktiv, positiv attityd
Det "rådet" har du inte fått här. Möjligen av BVC / barnläkare som rekommenderar femminutersmetoden, även kallad skrikmetoden.Lady_Luck skrev:I ena tråden läser jag att vi helt enkelt ska låta henne skrika? Men hon skriker ju hysteriskt i flera timmar då?
Ja, det tycker jag - för lilla barnets skull, inte för er och verkligen inte för grannars; ni senare får nattsömnen och friden som bonus, men det är BARNET som behöver lugna nätter först och främst - och ett lugnt liv av konstruktivt, positivt bemötande och hanterande över hela linjenLady_Luck skrev:Ska vi kura om henne helt? Hur ska vi göra rent praktiskt?
Så får jag rekommendera Internationella Sova hela natten också
LYCKA TILL! För er handlar det egentligen "bara" om att TÄNKA OM. Och det kan ni så bra så, med all er kärlek i botten :-({|=
O:)
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Hej!
Ja, jag antar att det är lätt att gnälla, man blir liksom uppgiven när hon sovit så bra nu i ett par månader och kuren funkade på en natt.
Ett par nätters icke-sömn ger en obehaglig påminnelse om hur det såg ut innan, trött barn, sömnlösa nätter och frustration- om vi vill absolut inte tillbaka dit..
Vad jag menade med :
Lady_Luck skrev:
I ena tråden läser jag att vi helt enkelt ska låta henne skrika? Men hon skriker ju hysteriskt i flera timmar då?
så hänvisar jag till den tråd som klistrades in i min fråga:
Och jo, du kan visst gå ut och låta henne skrika. Hon är ingen bebis längre. Stäng som sagt dörren och sluta stå till pass. Det är så du i handling kan tala om för henne det du säger här och nu: Du står inte UUUT. Genom att framhärda i saklighet och cool förvisning lär du henne - inte på en enda gång men på 3-4 - att det inte är HENNE du inte står ut med, utan just hennes mindre trevliga beteende, och där får du se dig som en saklig respresentant för samhället. 'Så där kan man inte bära sig åt.' Man kan göra det för sig själv, men inte med andra.
Lägg henne en halvtimme tidigare på kvällarna nu, tycker jag. Det ger henne tid och påverkar förmodligen morgnarna positivt mycket snart.
För säkerhets skull : utmana inte ödet genom att bekräftelseramsa heller. Hon vet vad som gäller och VILL sova, även om det inte blir så förtjusande lugnt de första kvällarna, innan hon vet att du verkligen står pall (se trotskapitlet). Gå in innan du lägger dig och titta till, men skulle hon vakna så ut med dig som ett rött streck på en gång! Du var inte där för att träffa henne. Du var där för att (sakligt) kolla att allt stod rätt till.
Har jag missuppfattat?
Det är så lätt att man börjar tvivla, när allt som sagt har gått så bra i ett par månader- och när den lilla står där inne i sin säng, mitt i natten och med panik i rösten skriker "mamma", nlir det så lätt att man tänker en massa saker. "Hon behöver mig" osv.
Men ditt råd är helt enkelt att kura om henne helt?
Ska jag bortse från det svar jag fick tidigare, från den inklistrade tråden?
Blir bara lite förvirrad...
tack på förhand...
MVH
Ja, jag antar att det är lätt att gnälla, man blir liksom uppgiven när hon sovit så bra nu i ett par månader och kuren funkade på en natt.
Ett par nätters icke-sömn ger en obehaglig påminnelse om hur det såg ut innan, trött barn, sömnlösa nätter och frustration- om vi vill absolut inte tillbaka dit..
Vad jag menade med :
Lady_Luck skrev:
I ena tråden läser jag att vi helt enkelt ska låta henne skrika? Men hon skriker ju hysteriskt i flera timmar då?
så hänvisar jag till den tråd som klistrades in i min fråga:
Och jo, du kan visst gå ut och låta henne skrika. Hon är ingen bebis längre. Stäng som sagt dörren och sluta stå till pass. Det är så du i handling kan tala om för henne det du säger här och nu: Du står inte UUUT. Genom att framhärda i saklighet och cool förvisning lär du henne - inte på en enda gång men på 3-4 - att det inte är HENNE du inte står ut med, utan just hennes mindre trevliga beteende, och där får du se dig som en saklig respresentant för samhället. 'Så där kan man inte bära sig åt.' Man kan göra det för sig själv, men inte med andra.
Lägg henne en halvtimme tidigare på kvällarna nu, tycker jag. Det ger henne tid och påverkar förmodligen morgnarna positivt mycket snart.
För säkerhets skull : utmana inte ödet genom att bekräftelseramsa heller. Hon vet vad som gäller och VILL sova, även om det inte blir så förtjusande lugnt de första kvällarna, innan hon vet att du verkligen står pall (se trotskapitlet). Gå in innan du lägger dig och titta till, men skulle hon vakna så ut med dig som ett rött streck på en gång! Du var inte där för att träffa henne. Du var där för att (sakligt) kolla att allt stod rätt till.
Har jag missuppfattat?
Det är så lätt att man börjar tvivla, när allt som sagt har gått så bra i ett par månader- och när den lilla står där inne i sin säng, mitt i natten och med panik i rösten skriker "mamma", nlir det så lätt att man tänker en massa saker. "Hon behöver mig" osv.
Men ditt råd är helt enkelt att kura om henne helt?
Ska jag bortse från det svar jag fick tidigare, från den inklistrade tråden?
Blir bara lite förvirrad...
tack på förhand...
MVH
Odessa född 9/4-08, född v. 38+6
Hej!
Det är lätt att bli förvirrad när man läser att barnet ska inte alls gràta och senare läser man att jo, dà làt barnet skrika.
Men det är det som är skillnaden, gràta och skrika.
Ingen ska vara ledsen eller rädd, men arg fàr man vara. Man màste fà reagera.
Med förtrotsen kommer ocksà insikten om att hon har nàgot att säga till om, det finns ett nej som hon ocksà kan använda sig av. Och dà màste man kanske bli asförbannad när mamsen lägger en, för det var verkligen inte det hon hade tänkt sig!
Sà gör som Anna Wahlgen skrev. Genomför en kur. Flytta in henne i eget sovrum, hitta attityden och ge henne klara, trygga och säkra svar! Med kuren ska hon fà svar direkt pà momangen med verktygen som finns till hands. Sà fàr vi se om hon tar imot kuren lika bra som förra gàngen, för dà är den dàrliga vanan bruten och fnurran borta.
Berätta gärna hur det gàr!
Kram
Det är lätt att bli förvirrad när man läser att barnet ska inte alls gràta och senare läser man att jo, dà làt barnet skrika.
Men det är det som är skillnaden, gràta och skrika.
Ingen ska vara ledsen eller rädd, men arg fàr man vara. Man màste fà reagera.
Med förtrotsen kommer ocksà insikten om att hon har nàgot att säga till om, det finns ett nej som hon ocksà kan använda sig av. Och dà màste man kanske bli asförbannad när mamsen lägger en, för det var verkligen inte det hon hade tänkt sig!
Sà gör som Anna Wahlgen skrev. Genomför en kur. Flytta in henne i eget sovrum, hitta attityden och ge henne klara, trygga och säkra svar! Med kuren ska hon fà svar direkt pà momangen med verktygen som finns till hands. Sà fàr vi se om hon tar imot kuren lika bra som förra gàngen, för dà är den dàrliga vanan bruten och fnurran borta.
Berätta gärna hur det gàr!
Kram
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Jag förstår att du blev förvirrad. Har jag verkligen skrivit detta till DIG, som "bara" har en liten förtrotsareLady_Luck skrev:
"Och jo, du kan visst gå ut och låta henne skrika. Hon är ingen bebis längre. Stäng som sagt dörren och sluta stå till pass. Det är så du i handling kan tala om för henne det du säger här och nu: Du står inte UUUT. Genom att framhärda i saklighet och cool förvisning lär du henne - inte på en enda gång men på 3-4 - att det inte är HENNE du inte står ut med, utan just hennes mindre trevliga beteende, och där får du se dig som en saklig respresentant för samhället. 'Så där kan man inte bära sig åt.' Man kan göra det för sig själv, men inte med andra."
Har jag missuppfattat?
Jag kan absolut ha fel i citatet ovan
Ja, det tycker jag, från och med andra natten på kuren. Det blir inte så svårt den här gångenLady_Luck skrev:Men ditt råd är helt enkelt att kura om henne helt?
Men som sagt, du ska lyssna till det du själv känner är rätt och riktigt för er alla.
O:)
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Hej!
Vi körde faktiskt om kuren för 2 dagar sen.
Natt 1 gick läggningen perfekt, men hon vaknade runt 4-tiden och skrek, vi ramsade, husljudade osv- hon var förbannad i ca 30 minuter, somnade sedan om.
Natt 2, alltså igår, gick själva läggningen inte så bra, hon var helt enkelt jättepigg och min sambo lät henne vara uppe, hm, jag var på möte och han hade ansvaret, hon blev lagd en timme senare än vanligt, med stora protester- men natten flöt på utan ett endaste knyst.
Ikväll var protesterna inte lika ihärdiga, och vi får väl se hur natten blir!Men det känns bra, allt kommer att fixa sig!
Vi körde faktiskt om kuren för 2 dagar sen.
Natt 1 gick läggningen perfekt, men hon vaknade runt 4-tiden och skrek, vi ramsade, husljudade osv- hon var förbannad i ca 30 minuter, somnade sedan om.
Natt 2, alltså igår, gick själva läggningen inte så bra, hon var helt enkelt jättepigg och min sambo lät henne vara uppe, hm, jag var på möte och han hade ansvaret, hon blev lagd en timme senare än vanligt, med stora protester- men natten flöt på utan ett endaste knyst.
Ikväll var protesterna inte lika ihärdiga, och vi får väl se hur natten blir!Men det känns bra, allt kommer att fixa sig!
Odessa född 9/4-08, född v. 38+6
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön