Kris och katastrof och ren desepration!

Frågor och svar om att kura lite äldre barn
Skriv svar
Asa
Inlägg: 11
Blev medlem: ons 02 feb 2005, 21:11
Ort: Stockholm

Kris och katastrof och ren desepration!

Inlägg av Asa »

Min lille prins kurades vid 10 månaders ålder och saker och ting har på det hela funkar utmärkt. Det är godnatt kl. 19.00 och vanligtvis somnar han ca 19.30 och sover genom natten till klockan 06.00-7.00. Han sover mellan 1 ½ och 3 timmar på dagen.

För ca två veckor sedan började hans dagslurar krisa. Så fort vi över huvud taget kommer i närheten av en säng så börjar prinsen gråta. Det är tröst som gäller och sedan sätter jag ner ett icke-gråtande barn i sängen. Det är lite gos och bus och sedan "sov gott" som gäller. Gråten uppstår innan jag ens hunnit ut ur rummet och övergår lätt i hysteri efter en liten stund. Efter två veckor har det hela eskalerat till hysteri så fort sängen kommer inom synhåll såväl dag- som kvällstid.

Både jag och min man har försökt använda oss av våra verktyg. Anna Ws ord om att inget barn skriker längre än två minuter vid buffning har uppmuntrande ringt i mina öron. Buffning fungerar dock inte under någon omständinghet. Så ej heller solfjädring. Jag ramsar utanför rummet, jag tar hand om andra skrikande bebisar och diskar, jag förvissar prinsen om att jag finns i rummet intill innan jag går in och lägger till rätta och går ut igen med ramsa. Ändock så fungerar inget alls!

Lille prinsens sömnproblem började INNAN vi började dagisinskolning. Dagis tycker han dock är superkul (även om jag kunnat förstå och acceptera oroligare sömnmönster under en övergående period till följd av inskolning). Till saken hör också att min man har åkt till Japan på turné i två veckor och kommer inte hem förrän på söndag. Dessutom spottar lille prinsen ur sig minst ett nytt ord om dagen :).

Som sagt, visst stört sömnmönster till följd av utveckling eller nya moment i livet (typ dagis) kan jag förstå och hantera men hela det här med hysteri vid bara anblicken av en säng och skrikningarna (han skrek så att han kräktes vid ett tillfälle) är mer än jag kan hantera. Till råga på allt har han kommit på hur man klättrar ur sin säng vilket också är något jag måste börja kunna hantera. Jag vill inte att min lille gubbe skall behöva vara så arg, ledsen och supertrött! Jag vill kunna hjälpa honom att återigen sova lugnt och tryggt och just nu vet jag inte hur jag skall göra! HJÄLP!
Mamma till underbare Jacob, f?dd 23 mars 2004
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D Jag ser det som att det är tröstandet innan sängen som har ställt till det. Där har ni helt omedvetet bekräftat att sängen är livsfarlig och läggningen lika så! Så bort med tröstandet!

:idea: Fram med attityden och se till att skrattet till godnattet infinner sig och att han tas i bruk på dagarna. Sedan kör du raka rör till sängen med ett glatt leende oavsett åt vilket håll sonens mungipor pekar :wink: . Du bara går på med din attityd av glad självklarhet och lägger barnet så som du brukar. Puss och god natt och UT med ramsan. Ramsa ner den protest som kommer i ett par tonarter högre än barnet. Avvakta sedan och låt barnet reagera ut. När det bli mer ledset skrik så går du på med ramsan igen. Då TAR den - inte förr. Därefter avvaktar med ljud och attityd av självklarhet i huset. Undvik att gå in! Om ni går in så bygger ni upp ett sådant klimat som gör att han jagar upp sig tills han kräks. Dit vill man ju INTE! Och man undviker det geneom att DIREKT ge tydliga besked som lugnar och rätar ut eventuella frågetecken. Börjar man istället att fråga själv i ord och handling så bygger man upp en negativ spiral.

:D Lycka till!
Ottilia
Inlägg: 354
Blev medlem: sön 09 jan 2005, 00:28
Ort: Uppsala

Inlägg av Ottilia »

Hejsan!

Efter att ha läst ditt inlägg så funderade jag lite kring hans schema.
Det är godnatt kl. 19.00 och vanligtvis somnar han ca 19.30 och sover genom natten till klockan 06.00-7.00. Han sover mellan 1 ½ och 3 timmar på dagen.
Har ni bestämda tider eller hur gör ni? Första tanken är att han kanske inte behöver sova så många timmar. Har för mig att Anna rekommenderar ca 13,5h för småttingar upp till två år.

Låter inget vidare att han blir så ledsen bara av åsynen av sin säng. Har ingen bra idé om vad det beror på och hur du ska gå tillväga, men som sagt en början är att kanske se över hans soovschema.

Lycka till! :)

Hälsningar Ottilia
Mamma till flicka född 040903.
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Tack, alla :D

"Anna Ws ord om att inget barn skriker längre än två minuter vid buffning har uppmuntrande ringt i mina öron. Buffning fungerar dock inte under någon omständinghet. Så ej heller solfjädring", skriver du.

Det är inte så att man kan lägga ansvaret på barnet, ställa frågor själv och hoppas på att "inget barn skriker längre än två minuter". Det jag säger är att man - du, ni ömma föräldrar - ska kunna lugna barnet inom två minuter.

Det är en fullkomligt total skillnad.

Du ska inte söka barnets bekräftelse. Barnet söker din.

Så öva du buffning, så som det står i Lathunden. Och öva solfjäder.

Men på barnet övar man inte. På barnet kan man.
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Asa
Inlägg: 11
Blev medlem: ons 02 feb 2005, 21:11
Ort: Stockholm

Inlägg av Asa »

Jag inser att det mycket noga att välja sina ord på detta forum.

Jag är ledsen för om mina ord misstolkades och gick att tyda som om jag lägger ansvaret för sovandet etc. på barnet. Så är inte fallet.

Jag hade hamnat i en ond cirkel och jag förstod inte vari felet låg. Det var just därför jag vände mig till detta forum för pepping. Pepping och bra förklaring fick jag av Mammut Maria och jag vill tacka för det. Jag ändrade om min strategi kring sänggåendet så att situationen med ledsenhet vid rena åsynen av sängen inte uppstod. Det funkade utmärkt, i synnerhet som jag av Mammuts ord kände mig starkare och självsäkrare.

Lille prinsen somnade fint efter att han legat och pratat med sin zebra och ko i cirka 40 minuter. Endast några grymt hördes.
Mamma till underbare Jacob, f?dd 23 mars 2004
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D Vad härligt det låter - tänk den som ändå hade en zebra och en ko att prata med i sängen :wink: :lol: ! Inte undra på att man somnar gott då!

:idea: Du fixade detta galant :thumbsup: och ofta är det som så att det inte handlar om att "tänka om" så mycket - utan att "tänka till"! Vilket kan vara nog så svårt när man kört fast. Men nu är du förbi hindret och kan galoppera vidare mot nya mål :wink: !
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn äldre än ett år "