Snälla Anna, skriv en bok till!

[oakarin]

Hej alla, och främst då Anna om du läser detta!

Under semestern har vi nu tillbringat tid med både mina föräldrar och svärföräldrarna. Vi kör på med BB-filosofin och det SKÄR SIG med hur våra föräldrar resonerar! Vi låter dottern utforska allt från soppåsen till kastrull-lådan under glada tillrop medan far-och morföräldrarna skriker "NEJ, USCH, FY, INTE SÅ, AJABAJA, osv osv" Vi får utstå skrattsalvor medan Maya slevar i sig sin mat och hälften hamnar på golvet. Min mamma berättade att på hennes tid satte man minsann barnet (alltså mig... ) i ett skruvstädsgrepp och matade på med barnets arm fastklämt under sin egen arm... Jag RÖS när jag hörde detta!!!

Nu till min vädjan. Anna, eller någon annan vänlig själ som har skrivandets gåva, kan ni skriva en handbok för far-och morföräldrar om vad BB går ut på? En lite nätt bok som man kan sätta i händerna på dem och säga "här, läs detta, såhär har vi valt att uppfostra våra barn!". Att lämpa över tegelstenen BB skulle inte funka i mitt fall är jag rädd och ska jag försöka förklara med ord så går det in i ena örat och ut genom andra...

Ha det så bra!
Karin

[TinasDag]

Kan bara instamma!
Nu gillar visserligen Dags mor & farforaldrar Anna och BB-filosofin men manga andra i var omgivning staller sig manga ganger undrande till vad vi "sysslar" med 8)

...och ska jag försöka förklara med ord så går det in i ena örat och ut genom andra...

Ocksa darfor att man inte har Annas formaga att satta ord pa och forklara pa ett lattforstaeligt och underbart satt vilken gava man ger sina barn med denna metoden som egentligen ar rent sunt fornuft!
Kramar Tina

[cissii]

Hej

Snart, mycket snaaaart kommer dom övergå till att yra om underverk och mirakelbarn. Vänta bara, en dag fattar dom att ditt välartade inte bara är en slump. Då langar du fram BB.

Kram!

[Jannika]

Eller så gör du några kopior (får man det?) på de sidor som du tycker att svärisarna heeeelt har missat och överräcker för läsning. Läsa kan de ju göra närsom.

Är svärisarna inte frekvent involverade i familjelivet kanske det är lättast att när något "händer" kort förklara varför man gör som man gör och lämna det så. Är de ofta på besök, bor nära och vill vara delaktiga (HURRA! Det vill man ju egentligen) så kanske man får köra lite kopior alternativt kortkurs. O:)

Man får ju också ha lite förståelse för att ett nytt sätt att tänka kanske inte är helt lätt att ta till sig om man tycker det verkar tossigt, haha! Och vanans makt är stor. Har man själv uppfostrat barn på ett visst sätt och tycker att det var lyckosamt så kan BB-tänket kanske verka konstigt. Vi har alla våra ryggsäckar av erfarenheter och tänk med oss.

Kram Jannika

[Lillamolntuss]

Ja - en till biografi!

[annawahlgren]

Tack, oakarin Jag läser och ler

Men jag skriver inget mer i barnväg nu, om man säger (annat än här på forumet, peståss). Jag är en gammal dam nu och ska det skrivas, ska det skrivas annat...

Jag hänvisar till mitt gamla hederliga tips: strunta i att försöka förklara, spela kusinen från landet, lyssna fromt på alla "goda råd" och skrik förtjust AHA, VILKEN BRA IDÈ DET SKA JAG VERKLIGEN TÄNKA PÅ och gör sedan som du vill / har tänkt i alla fall. Det är det ingen människa som märker. De känner sig bara duktiga som har fått säga sitt, i sin allmänna osäkerhet. Inte lätt för mamma att leva med skruvstädgreppet så här efteråt, när hon ser hur lätt och roligt och enkelt och fritt det kan vara

Eller så gör du några kopior (får man det?) på de sidor som du tycker att svärisarna heeeelt har missat och överräcker för läsning. Läsa kan de ju göra närsom.

Precis. Det får man absolut. Dekorera med blommor och ge i presang

[Jannika]

[Lillamolntuss]

Jag hänvisar till mitt gamla hederliga tips: strunta i att försöka förklara, spela kusinen från landet, lyssna fromt på alla "goda råd" och skrik förtjust AHA, VILKEN BRA IDÈ DET SKA JAG VERKLIGEN TÄNKA PÅ och gör sedan som du vill / har tänkt i alla fall. Det är det ingen människa som märker.

Bra tips - ska använda den som generell regel, i alla frågor!

Du är klok som en tok, du - Anna!

[annawahlgren]

Bra tips - ska använda den som generell regel, i alla frågor!

Den strategin är faktiskt idiotsäker

Snart, mycket snaaaart kommer dom övergå till att yra om underverk och mirakelbarn. Vänta bara, en dag fattar dom att ditt välartade inte bara är en slump.

Så sant Då inträder Stora Stoltheten :-({|=

Tänker på alla dessa pappor, som sätter en ära (nåja) i att INTE TRO på SHN, när det ska kuras, utan tvår sina händer och tar avstånd och muttrar och förpestar arbetet för de ömma mammorna som har bestämt sig. De är ju karlar och jag antar att i och med att det inte är de som vet bäst, bestämmer och beslutar, utan "jag" och SHN plötsligt, så måste de ta avstånd per ren automatik. Men vad händer när kuren väl är genomförd, ungen sover som en gris och SHN fick "rätt" Jo, då finns ingen på denna jord som skryter så vitt och brett som dessa förut så skeptiska fäder om hur FANTASTISKT fint just deras lilla barn bär sig åt här i världen Och då blir allting annat "konstigt". ("Va SOVER inte era ungar Det har min gjort sedan han var fyra månader minsann ")

[Bluna]

Men vad händer när kuren väl är genomförd, ungen sover som en gris och SHN fick "rätt" Jo, då finns ingen på denna jord som skryter så vitt och brett som dessa förut så skeptiska fäder om hur FANTASTISKT fint just deras lilla barn bär sig åt här i världen Och då blir allting annat "konstigt". ("Va SOVER inte era ungar Det har min gjort sedan han var fyra månader minsann ")

Det känns igen... 8) Och jag kan inte låta bli då att retas lite med den stolta pappan och säga att det var faktiskt JAG som kurade, SJÄLV

[/LO]

En släkting till oss viskade till min mamma häromdagen, lite sådär irriterat "att dom skulle få en sån till" (lätthanterlig, lugn nöjd unge alltså).
Morsan blev skitsur, men sa inget då, utan till mig. Jag sa, just som du beskriver Anna, att jag inte bryr mig. Ler och låter det bara passera över huvet.

Så fort Ivar kom till världen så sa de grattis och hoppas ni får det lite jävligare denna gången i alla fall.
Visst, lite på skoj var det väl, men lite fanns den ju där, önskan om att det skulle vara sant.

Att dom skulle komma på att vi inte bara haft tur - skulle inte tro det. Men visst har vi haft tur - också

/LO

[annawahlgren]

Så fort Ivar kom till världen så sa de grattis och hoppas ni får det lite jävligare denna gången i alla fall. Visst, lite på skoj var det väl ...

Så lagom skojigt Människan är inte alltid särskilt ädel till sin natur

Påminner mig om dessa journalister som då, på 70- och 80-talen, sprang hemma hos mig och gjorde intervju, och som efteråt, typ 20 år senare, avslöjat hur de HOPPADES att mina ungar skulle vara riktigt skandalöst otrevliga, vanskötta och omöjliga att ha i möblerade rum, så att media kunde nita mina "teorier" som falska, icke verklighetsförankrade och usla i största allmänhet.

Och så bad flera av dem om ursäkt efteråt. För alla barnen hade ju sig ju som harmoniska drömmar, inte minst gentemot varandra men också mot journalisterna och fotograderna själva Vilket fick dem att skämmas. Efteråt.

Som en av dem sa, senare: "Man trodde ju att du bara haft tur, som fått så fina ungar. Men sådan tur har man kanske inte nio gånger på raken. Det fick ju till och med vi lov att inse, vi som så gärna ville att det skulle gå åt skogen för dig."

[/LO]

Håller med! Nio gånger kan man inte ha tur, men två är inga problem. Det förstår ju alla - eller nåt.

Skönt ändå att de faktiskt erkänner att de tänkte så. Att du på så sätt får cred (som man säger).

Och jag är så glad att jag är som jag är, för jag bryr mig verkligen inte. Nickar och håller med, eller låter bli. Sedan gör jag som jag känner för ändå.

Tur att vi är så bra
/LO

[annawahlgren]

... jag bryr mig verkligen inte. Nickar och håller med, eller låter bli. Sedan gör jag som jag känner för ändå.

'

:thumbsup:

Ja, tur att vi är så bra

[oakarin]

ÅH, vad jag önskar att jag kunde vara likadan!!! Jag gör visserligen som jag själv vill, men det GNAGER i mig ändå vad andra sagt! Jag gnisslar tänder, ältar, oroar mig och ser inte alltid saker ur den positiva vinkeln. Typ, "ja NU gick det bra ja, men nästa gång då?!"

Har ni något gott råd till en medsyster som alltid ser sig själv som lite mindre rolig, lite mindre snygg, lite mindre värd än alla andra? Är så trött på att ha det såhär! Tror att det hänger ihop med att jag umgicks med människor som inte var så snälla under min tonårstid. Jag brukar säga att jag inte blev mobbad, men... Långtifrån var det inte!

Gött att ha er därute!
Karin