Storebrors tur!

[Ummusab]

Hej Susanne G, och tack för svar!

Jag tror helt enkelt att det är som han är övertrött. Gnällighet och svårt att komma till ro är de vanligaste tecknen på att man behöver sova. Många barn kommer liksom över en tröskel och tror själva att de är pigga fast de egentligen är supertrötta.

Du skriver att de har kuddkrig vid 4-5 tiden. Hur kan de se varandra undrar jag? Kanske skulle ta och mörka till rummet rejält så de inte frestas till att busa.

Vad gäller övertröttheten så är det säkert så. Grejen e att lillebror är väldigt trött stora delar av dagen. Antagligen för att han sover lite mindre på natten än vad som jag tänkt.. Ska jag strunta i att han verkar trött, eller kan jag schemalägga in mer vila? Eller vänta tills tidiga morgnar ger med sig, och när det totalkrisar lägga 30 min tidigare på kvällen? (krisigt är det var och varannan dag, men inte totalkris..)

Ang kuddkriget så är det lillen som krigar mot sig egen kudde. Han somnar ovanpå den, men brukar nång gång under natten tröttna(?) och bökar runt i sängen tills den hamnar nån annanstans (exempelvis ovanpå huvudet )och då somnar han efter ett tag och ngra omgångar ramsor. Jag brukar gå in och ta bort kudden då och lägga på täcket.
Storebror sover så gott ända fram till halv 7 ca. Då brukar han tissla och viska för sig själv om lillebror sover, och om lillen är vaken pratar de med varann. Men de stör inte varann under natten. Jag uttryckte mig slarvigt i förra inlägget. sorry.

/umm Musab

[Susanne G]

Hej!

Nu kommer jag här och kanske krånglar till det för dig. Men vad tror du om att ha dagvila mellan 12-14? Jag hade 2 timmars vila + 12 på natten när min dotter var i den åldern. Hon var oxå en liten tröttis. Vissa barn behöver sova lite mer än andra helt enkelt.

Jag tycker oxå att lite mer sömn på dagen kan göra att de sover bättre på natten. När min tjej sov mindre på dagen ngn gång så vaknade hon ALLTID för tidigt. Sömn föder sömn. Bara en tanke.

Susanne

[miar70]

Hohoo! Hur går det?

[Ummusab]

Hej hej!
Jo det går bra tack för att du frågar Mia!
Båda somnar inom ca 30 min efter läggning på kvällen. Inga problem där och inget "kvällssuddande".
Jag hade en period av intensivt pangramsande. Så intensivt att jag väckte båda två varje morgon av för mycket ramsande... Så jag bestämde mig (ca 1 vecka sen) att som du gav råd pangramsa 1 gång. Så det gör jag fortfarande, vid 1a uppvaket och sen om det ev skulle låta ledsamt därinne (det händer ibland att han vaknar till och redan då är ledsen). Och om 1a uppvaket som kräver ramsa inträffar runt 4 och nästa vid 6-halv 7, ja då blir det en ramsa till, för då tycker jag att det gått lite för lång tid för att han ska komma ihåg att jag redan ramsat en gång.
Men vid de uppvak lillebror inte klarar av själv, somnar han om på ramsan.
Jag får väcka. Inte alltid, men kanske varannan dag, eller var tredje.
Ofta är lillen dock vaken ett tag. Antingen runt 5 tiden (i enstaka fall och då ca 20 min) eller från kl halv 7 när han vaknar (i enstaka fall redan kl 6)
Så 2h dagvila har jag inte vågat mig på än... Men jag har märkt att nu när han sover längre om morgnarna klarar han dagen bättre. Så jag avvaktar med 2h dagvila ett tag till.

Lillebror brukar vara ledsen när han ska sova dag. Kanske övertrött, kanske nåt annat. Idag var 1a dagen av kanske 7 på raken som han inte höll sig kvar i ledsamhet och jag inte behövde ramsa igen efter läggning. Han klagade och var lite ledsen men slutade sen och blev tyst och somnade.
Igår gick jag tom in o solfjädrade..
Lillen sover oftast 1,5h. De gånger han somnar sent (t ex den här veckan då han varit ledsen) vaknar han innan väckning (ungefär den tid jag vanligtvis tar upp honom: kvart i 2).

Storebror vaknar mella halv 7 och 7 på morgonen. Han sover annars hela natten.
Det är inte alltid han somnar på dagen. De gångerna är han sen jättetrött hela em.
Idag fick han 20 min. Det gick knappt att väcka honom och han var jätteledsen och började gråta och ville sova mera...
Annars brukar han få 45 min om han somnar. Jag tycker inte det har nån större inverkan på kvällen. Det tar kanske nån kvart mer innan han somnar, men jag tycker inte det gör nåt. Hellre det än att det tar som idag 30 min innan han vaknade ordentligt och massa ledsamhet innan dess m m...
20 min eller 45?
"Storen" brukar efter dagläggning ligga och prata och gapa högt, sparka i sängen och på väggen (leker, han är inte arg), hoppa i sängen, springa ur den och stänga och öppna dörren, och ibland går han upp och pillar med saker som finns i rummet. Att han öppnar dörren märker jag, för den hörs, men att han går upp och håller på med garderoben eller byrån eller som häromdagen parkerade om sin bil som jag glömt att ta ut därifrån (brukar annars försäkra mig om att det inte finns 1 enda leksak i rummet), hör inte jag.
Så jag tror han ligger i sängen och inte kan somna, men i själva verket är han inte där.. så då har han inte förutsättningarna för att kunna sova. Mönstret bröts igår när vi varit på sjukhuset för blodprovtagning och han sen var lite öm i sticket. Då sa jag att han måste ligga alldeles stilla i sängen och inte röra på armen så skulle det onda gå över. Han låg visserligen inte stilla, men stannade i sängen och somnade ca 30 min efter läggning.

Storebror brukar varje dag fråga var han ska sova. På fm och på em när det drar ihop sig till läggdags. "Var M ska sova nu? I M:s säng eller i mammas och pappas jättestora sängen?" Så jag säger att nu på dagen får han sova i stora sängen eftersom han inte sover lika länge som lillebror och mamma väcker honom tidigare. Och på kvällen: att nu får du ju sova i A:s och M:s rum i M:s egen säng. Jag vill ju inte att han ska tvivla på var han hör hemma så att säga. Men det kanske blivit så här nu eftersom han sovit i vårt rum tills efter kurning?


Sammanfattning: Mia ska definitivt ha ett diplom i vargtimmeskurning.
Och jag kanske ska förära mig det där diplomet du talade om förut. Barnen ska också få ett varsitt!
Nu är det bara det svåra kvar: resten... Jag skrev om det förut: vara en bra mamma som inte förlorar tålamodet.... ...för typ inget alls. I stället lära barnen att klara sig själva. Ge dem en stabil grund. Inge dem självkänsla och självsäkerhet. [-o< inshaAllah att jag klarar det!

Kram/ Umm Musab

[miar70]

Hej igen

Jag tycker ni fixar det här SÅ bra, lite fnurr här och där men det är ju så livet kan vara . Huvudsaken att DU känner dig trygg med det du gör, då blir pojkarna också trygga!

En liten kollfråga: har gossarna det riktigt kolmörkt på rummet när de sover? För det förhindrar att de får lust att gå upp och leka. Så mörkläggningen kanske ska ses över

Sen till din sista önskan, att växa som förälder. Jag är säker på att du fixar det också, och jag har en tråd som jag tror kan inspirera dig:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=18407

Och så en annan kollfråga: har du Barnaboken? Jag tycker det står (nästan) allt man behöver ha med sig som förälder i den...

Tack för rapport, jag hoppas du fortsätter berätta hur det går för er!

Kram Mia

[Ummusab]

Hej Mia!
Kollfråga 1: Nej. De har inte kolmörkt i rummet. Av den enkla anledningen att jag inte vill släpa runt på sopsäckar och packtejp (eller vad det heter) när vi är borta vilket händer 1-2 ggr /vecka. Hos mina föräldrar försöker jag iofs inte ens få storebror att sova. Det går ändå inte, för mycket kul. Och så bor ju moster där!! Vem kan då sova? Hos farmor sover han ibland... Om det inte finns massa kul att pilla på just då.
Lillebror sover ute i vagnen när vi är borta. Då är det inte heller helt mörkt.
Men mörkläggning skulle säkert hjälpa framför allt storebror.
Jag vill inte att barnen ska vara beroende av mörkläggning...

Kollfråga 2: Ja. Den har jag. Men jag har inte tagit mig tid att läsa särskilt mycket i den. Dessutom känns det lite som "hur ska jag klara allt det här?!!" Som att tenta av ett helt program typ. Övermäktigt och så skjuter jag det hela åt sidan med tanken "för svårt".
AW skrev att hon brukade ta hjälp av en stor och en liten vid matlagning. (tex) Jaha, tänker jag då. Vad gjorde hon av resten? Och jag som bara har två "små" då? Hur gör jag då? Storebror som precis börjat trotsa "på riktigt" och lillebror som är mästare i pillerill och kasta saker i golvet med "bam"! I mitt huvud finns "det går inte" och "då får jag börja kl 15 med middagen så den blir klar" och till sist "äh, det går fortare om jag gör det själv". Jättetrist och de lär sig ju ingenting på det, och de får sannerligen ingen förstärkt "jag behövs"-känsla... Jag måste jobba på det...
Ska läsa tråden du tipsade om, men nu måste jag väcka lillebror som sover och storebror som inte sover .
Tack.

[miar70]

Hej

Min fråga om kolmörkt gällde natten, jag var lite otydlig där .

Speciellt nu när det går mot ljusare tider är det bra att se till att det är ordentligt förtäckt för fönstren nattetid.
Dagtid är inte så noga, då räcker det med att släcka lampor och ha dunkelt tycker jag. Men just vargtimmen kan bli väldigt jobbig på våren / sommaren om ljuset silar in. Så för gossarnas skull (och din med såklart!) tycker jag du ska satsa på ordentligt mörkt nattetid!

Åh, du får inte tänka Barnaboken som en tenta! Den boken är som en kär vän att hålla i handen, jag läser i min ofta, ofta! Men det är kanske inte en sån bok man läser från pärm till pärm, utan mer valda delar vartefter behov uppstår! Jag kan tänka mig att du inte har så stort utbyte av att läsa om 16-åringen nu, t ex

Om jag får ge ett tips så börja med att läsa Barnafostransdelen! Läs inte som om det vore en läxa du ska lära, läs och NJUT! En liten hemläxa från kurar-Mia, kanske? Så berättar du vad du tycker sen!

Jag hoppas du gillade länken jag skickade - jag tror du hittar många tips i den också!

Kram Mia

[Ummusab]

Hej igen!
Tråden läste jag. Det hade kunnat vara jag som skrev den. Den där prestationsångesten, strävan efter perfektionism, dåligt samvete, och "alla andra perfekta mammor" - som inte gör min och barnens vardag lättare.. Men nu känns det lite mer som om ni andra perfekta mammor också lever i verkligheten Då känns målet inte lika långt bort och inte lika ouppnåeligt!

Tack Mia!!
Stor kram!!

[miar70]

Den där prestationsångesten, strävan efter perfektionism, dåligt samvete, och "alla andra perfekta mammor" - som inte gör min och barnens vardag lättare.. Men nu känns det lite mer som om ni andra perfekta mammor också lever i verkligheten

Nä, Ummusab, några perfekta människor finns inte - vare sig mammor eller annat . Vad bra att du kände dig stärkt av tråden. Hoppas du hittar in till Barnaboken också, det är värt det tusen gånger om, jag lovar!

Kram!

[Ummusab]

Hej!
Nu var det länge sen jag var här.
Mina 2 sover nästan hela natten (fram till kl 6-halv 7 iaf) o där har jag faktiskt gett upp . Jag verkar inte lyckas hjälpa dem till att sova fram till morgon kl 7 (trots väckarklocka och trots jättebra råd från framför allt Miar70 ). Men eftersom de somnar inom 20 min på kvällen och på morgonen inte är ledsna utan mer bara jätteglada att få vakna och prata o leka. Den ena väcker den andra och tvärtom, lite olika från dag till dag. Jag är supernöjd och det är väl därför jag nöjer mig så här... Även om väckning kl 7 hade varit perfekt.

Nu då..hmmm. Jag fick rådet att återinföra spjälsäng på storebror. Han är drygt 3 år och har sovit i sin växasäg i lite mer än 1 år nu. Jag behövde inte spjälsäng vid kurningen och därav att jag inte bytte.
Jaha, ja det hade ju varit bra om jag följt det rådet. Men nu är det så att allt kan ordnas i efterhand tänker jag.


Jag ska berätta lite om hur läggningen ser ut.
Välling, borsta tänderna, sen bums i säng, lek ner i sängen (har jag gjort fel här? vi busar lite inne i rummet innan de kryper ned i sängen). Jag godnattar och pussar och lägger på täcke och ramsar ut.

Sen börjar cirkusen. Storebror är uppe och springer och kastar ut både sina egna och lillebrors sängkläder (lillebror hjälper med förtjusning till med sina egna och de har jättekul i mörkret, och om man drar ut lillebrors säng från väggen så kan man springa runt den och leka tittut) och hoppar och studsar.

Jag går in, säger att nu är det natt och man ska ligga i sin säng. Storebror säger ibland att han inte vill ha täcke och kudde, så jag svarar att det behöver man inte, men de ska också få sova i sängen.
Ramsar ut.

Andra vändan idag fick jag nog och sa att ok, är det så att du vill sova på golvet eftersom täcket och kudden är där? Dåså, kom och lägg dig här på mattan där kudden är. (jag hade förväntat mig protester och att storebror skulle vilja sova i sin säng) Storebror lägger sig på kudden på golvet, jag lägger på täcket, bäddar om lillebror i spjälsängen och ramsar ut. Storen sover inom 2 min. VARFÖR? Blev det fel här också att jag gav ett alt. att sova på golvet?

Igår vägrade han lägga sig så jag sa "då FÅR du inte det" (och förväntade mig en protest som uteblev) lillebror nattades och storebror fick sitta i soffan och ha tråkigt tills han somnade där efter 1h 15 min. Då sa jag typ "men du ville ju inte sova, ska du sova får du göra det i din säng, inte här ute" Blev det fel?
Det här med att kasta ut sängkläderna var lillebror som introducerade. Vad kul tycket storebror och började göra samma sak.


Med dessa olika nattningar och hattande fram och tillbaka från min sida med alla dessa alternativ, så så kapitulerar jag och bestämmer mig för att införskaffa spjälis. Det får ju slut på springet iaf. Men så min fråga: Hur introducera den? läste i en annan tråd om en liten stor som återfick sin säng och det blev högljudd protest. Är det bara att kalasa på och "TITTA vad FIIIN! likadan som lillebror har (han vill gärna ha samma saker nämligen) OJ vad BRA att sova HÄR!! vad MYSIGT!" och sen hoppas på det bästa? Jag känner mig lite orolig..

(En sak till har jag bestämt mig för: lillebror får behålla sin spjälis tills han blir för lång för den. )

/Umm Musab

[Bluna]

Hej!

Läste ditt senaste inlägg och jag har ju ingen erfarenhet av 3-åringar än eftersom min lilla är 1,5. Men det jag tänker på är att du skriver att det kan lekas titt-ut och flyttas på sängar osv. Men hur mörkt är det då i rummet? Är det verkligen kolsvart? Tänker mig att det är svårare att leka om man inte ser något. :-k

[miar70]

Hej!

Vad roligt att höra från er igen, det var ett tag sen! Vad skönt att det mesta rullar på så bra, är du nöjd och gossarna nöjda så är allt finemang!

Bluna har en viktig poäng, har ni sett över mörkläggningen nu i sommarljusets tider? Superviktigt! Igår fick vi greja lite med vår, kvällsolen är SÅ stark!

Smart av dig att återinföra spjälsängen, ibland måste man få lära av sina egna misstag . Jag skulle ta med gossen i pysslet med att göra sängen iordning, låta han få vara med och välja sängkläder, bädda, lägga ner en nalle om han nu vill ha det - göra honom delaktig under förtjusta tillrop! Han ska verkligen känna att han har TUR som får sova i sån fin säng

Igår vägrade han lägga sig så jag sa "då FÅR du inte det" (och förväntade mig en protest som uteblev) lillebror nattades och storebror fick sitta i soffan och ha tråkigt tills han somnade där efter 1h 15 min. Då sa jag typ "men du ville ju inte sova, ska du sova får du göra det i din säng, inte här ute" Blev det fel?

Jo, lite tokigt kanske. Jag har också använt mig av "då FÅR du inte sova" men då har platsen för inte-sova varit en tråkig, hård stol / pall i en tråkig, tyst hall och då brukar barnet fort som attan vilja gå tillbaka till sin sköna säng. Erbjuder man en mjuk, skön soffa så blir det närmast en belöning, kanske .

(En sak till har jag bestämt mig för: lillebror får behålla sin spjälis tills han blir för lång för den. )

:thumbsup: Klokt!

Kram så länge!

Mia

[Ummusab]

Hej! Både Mia och Bluna som hjälpte mig när jag kurade lillebror!

Det jag inte kommit mig för att fixa med mörkläggningen är mörkläggningsgardinen som det sipprar in lite ljus i kanten. Vad ska man använda då? Jag har sett att det finns självhäftande kardborreband, men e d inte bara besvärligt när man på morgonen vill dra upp gardinen?Jag tänker migg att man måste stå o kämpa med massa kardborreband. (ser framför mig Emil i katthult som hängde upp flugfångare i hela stugan som sen pappan trasslade in sig i... )
En natt i våras (när det mörknade innan läggdags) stängde jag igen sovrumsdörren just för att minimera ljusinsläpp och minimera spring. Illvrål . Storebror blev jätteledsen (jag vet fortf inte varför) och han sa att mamma öppna dörren. Jag gick in efter ett tag och låtsades fixa gardinen Sen tröstade jag honom lite och ramsade ut och lämnade dörren öppen. Och han storgråter så där bara om det verkligen är nåt. Typ att han slagit sig och sånt. (Samma sak hände en gång när min syster nattade dem. Jag hade tjatat antar jag om att inte stänga dörren för då blir det storgråt så som hon sa: "nåt blev fel...'stänga' och 'dörren' fastnade i mitt huvud". Samma resultat...) Så det gick inte.

Vad gäller "då FÅR du inte sova"-ndet:
ja det var ju lite osmart att sätta honom i sköna soffan, och jag läsandes i samma rum. Jag var rädd att det skulle likna straff om jag placerade honom på en tråkig plats (om du minns Mia så har jag berättat att jag e ingen barnaboksmamma... fortfarande inte ens i närheten. Kan man ändra på sig??!!?).

Ok, bättre lycka nästa gång

Kramar!!!

[Sköldis]

Hej

Du är ju en kanonsmart uppfinigsrik och alldeles strålande mamma! Vet du, jag känner igen mig i din berättelse. När jag var med på ett träff för människor som hänger här inne, var jag så nervös. Tänk om jag inte skulle vara lika "bra" som dom. Det är konstigt men det finns så mycket prestation i att vara mamma och vilja göra det bästa för sina barn. Självklart gick det kanon och alla mammor var trevliga och vi sa typ med en och samma stämma, klappa fint.

/sköldis

[miar70]

Jag håller med Sköldis, du är en alldeles strålande mamma, så det så!

Jag var rädd att det skulle likna straff om jag placerade honom på en tråkig plats (om du minns Mia så har jag berättat att jag e ingen barnaboksmamma... fortfarande inte ens i närheten. Kan man ändra på sig??!!?).

Inte straff, men konsekvens. Det AW menar är att konsekvensen ska hänga ihop med det man gjort / inte gjort.
Har man spillt mjölk ska man torka upp mjölken. Har man slagit någon ska man krama och blåsa. Vägrar man ligga i sängen får man sitta på en stol.

Sen får du inte luras att tro att vi kurare och andra som häckar här på forumet gör allt "rätt" jämt - såna übermänniskor finns inte . Har du läst Barnaboken än Mysig semesterläsning, annars!

Kram och berätta gärna hur det går med spjälsängsinförandet!