Ingenting funkar längre, 3-åring för lite sömn?

[Daisy77]

Hej!

Jag är ledsen och uppgiven över att jag inte kan ge min son den sömn som jag tycker han behöver. Jag skulle så gärna behöva lite stöd, råd och pepp för att kunna få till det igen!

Sonen har sovit bra tidigare. Han fyller tre år i juli. Schemat är tänkt att vara natt från 19-07 och sedan dagsvila ca 45min.
Det har tidigare varit i praktiken 19- 06, 06.30 men det har vi nöjt oss med.
Men nu. Det känns som allt strular.
Läggningarna drar ut på tiden nåt oerhört. Han brukar dricka välling runt halv sju och sen borstar vi tänderna, kissar och sen busar vi.
Men han protesterar alltid mot att gå och lägga sig. Det är att han är kissnödig och det måste han ju få komma och prova och oftast kommer det mer kiss. Men sen alternerar det med att han är snorig, bajsnödig, har slagit sig och måste ha plåster. Nu kan han också komma ur spjälsängen så han kommer ut ur rummet.
Det går inte att lägga honom i sängen igen för han blir som en stel banan och bara skriker. Han skriker så det är helt otroligt. Och jag ger efter. Tex har det funkat att han har fått läsa själv i sängen. Men då somnar han ju inte förrän 1h efter det jag har tänkt mig.
Igår var det rekord men då var vi lite småsjuka allihop men han somnade inte förrän kvart över nio och ändå vaknar vid sex på morgonen.

Morgnarna har jag förut tyckt varit ett problem då han kommit upp lite för tidigt men det känns som om det skulle kvitta om vi bara kunde komma tillbaka till de här läggningarna vi hade förut. Det är en jättefin kille med så mkt fart i kroppen och han är nästan alltid glad. Därför är det också så tråkigt att han aldrig kan vara glad eller acceptera läggningarna.

Det blev ett långt inlägg men jag hoppas på respons.
Ha en skön dag i det fina vårvädret!

[miniz]

Hej Daisy!

Men han protesterar alltid mot att gå och lägga sig. Det är att han är kissnödig och det måste han ju få komma och prova och oftast kommer det mer kiss. Men sen alternerar det med att han är snorig, bajsnödig, har slagit sig och måste ha plåster. Nu kan han också komma ur spjälsängen så han kommer ut ur rummet.
Det går inte att lägga honom i sängen igen för han blir som en stel banan och bara skriker. Han skriker så det är helt otroligt. Och jag ger efter.

Det later som om din kille har kommit in i trotsen!
Och da är det populärt att ställa fragor när det blir sängdags...
Har du Barnaboken?
Läs om trots Jag vill, jag vill inte. Där hittar du svar.
Du kan ocksa ga in pa barnafostran och läsa i favoriter om trots. Mycket intressant läsning där.

Det som är viktigt är att du är konsekvent pa kvällen (och annars ocksa) och inte ger efter. är det godnatt sa är det godnatt. Svara med ramsan, pa alla fragor: Kan du komma och blasa pa mitt finger? God natt och sov sa gott! Kiss och bajs har jag alltid latit dom stiga upp för. Man vill ju inte pressa fram en olycka. Men sedan far de ga och lägga sig själv ensam utan en extra puss och fixat täcke. Trakigt ska det vara!

Men läs i Barnaboken (och) eller trotstradarna och aterkom med funderingar.

Kram

[miniz]

Här är en bra trad om trotsbarn och sömnfnurror!
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298

[Daisy77]

Hej och tack för svar.

Jag har barnaboken och har läst rätt mycket redan men ska läsa om igen.
Vad som har varit så svårt är att han inte stannar kvar i sängen. Jag har inte lyckats leda honom tillbaka till sängen.
Han gör ju verkligen inte som jag säger. Hur gör man det?
När han bara ställer sig upp och är på väg upp igen ur sängen.
Jag kan ju inte med våld hålla honom kvar?

Men jag måste säga att det känns redan bättre om det nu är trotsen. Då blir det lättare att förhålla sig till det.

Ska verkligen bestämma mig för att svara på hans frågor att han "ska sova" så att säga och inte byta täcke och allt möjligt annat.
Dock har han nu ikväll faktiskt varit lugn och jag hoppas han redan sover!
kram

[miniz]

Vad som har varit så svårt är att han inte stannar kvar i sängen. Jag har inte lyckats leda honom tillbaka till sängen.
Han gör ju verkligen inte som jag säger. Hur gör man det?
När han bara ställer sig upp och är på väg upp igen ur sängen.
Jag kan ju inte med våld hålla honom kvar?

Det är här attityden kommer fram! Du maste fa honom tro pa vad du säger. Sätt dig utanför rummet med en tidning eller sudoku eller nagot kul. Direkt han är pa väg upp säger du till att han ska lägga sig ner. Om han börjar med jamenmammablablabla sa är det bara att dra at dig öronen och god natt och sov sa gott!

Hittade här tips fran AW fran en annan trad.

Några tips:

1) Sitt alltså inte i rummet. Se till att han skrattar rejält innan läggning men darra sedan inte på målet. Bums i säng, utan tillrättaläggande och annat dutt. Förmedla med Attityden att det NATURLIGTVIS är alldeles underbart att sova och njuta sin egen lilla säng - var och en har sin, och här är hans.

2) Se till att han kommer ut och rasar av sig minst en och en halv timme varje dag. Från den regeln får göras INGA undantag. Då ska han kunna röra sig fritt, gärna balansera, klättra, släppas på lagom vanskliga företag under ert diskreta överinseende där alla våghalsigheter uppmuntras och häpnas över: "JAAA! Vad KUUUL! Vad du KAN!"

3) Införskaffa om inte en hel klättervägg i ert trånga boende så en repstege. Det finns det alltid plats för. Den ska han kunna nå själv.

4) Bli (behärskat) förbannad. "DU LIGGER NER", heter det med tordönstämma vid minsta prassel i sänghalmen. Gå inte dit. Gapa och skrika får han göra tills han tröttnar. Han är ingen bebis. Han är karl (ursäkta ). När det tystnat eller börjar tystna, ge honom då bekräftelseramsan x 4. Som ska vara just bekräftande. I Attityden av Självklarhet.

5) Fastna inte på stolen utanför längre. Gå fram och tillbaka - förbi, om man säger. Det är öronen som ska fastna Man brukar få förlängda öron och kan nagla fast dem vid dörren (Som inte ska stängas, utan hållas på glänt med husljud utanför - och, vid behov, en mycket högljudd påminnelse: DU LIGGER NER!)

Det är det beskedet han ber om. För att äntligen få veta vad som gäller, nämligen att på natten sover alla människor som grisar. PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING.

Och när han fått sig ett FÖR HONOM nöjaktigt besked, reagerar han med alldeles underbar lättnad. Tro mig

Sa nu har du lite att jobba med!
Berätta gärna hur det gar.

[kiki]

Daisy77
Jag ska försöka mig på ett svar till dig.

Mio är rätt jämngammal med din Son och vi har haft en rejäl fnurra ett par månader med TROTS. Det har skrikits så taket har lyfts, man undrar hur ARG en unge kan vara? vi bor i lägenhet och har väl varit lite väl kaxiga gällande hennes "perfekta" sömn så jag har ju rusat in för att få tyst på elendet, jag har suttit brevid, jag har sovit brevid på en madrass, jag har hållit handen, jag har, jag har, jag har alltså gjort allting FEL. Vi var på landet för ett tag sen och styrde på några dagar upp saker och ting men de välte vi omkull genast när vi kom hem . En natt för en vecka sen satt jag i 2,5 timme på natten framför datorn och drack kaffe och gjorde allt jag trodde var möjligt och kände mig helt dålig. Maken kom ut med frågan -vad gör du? jag hade gett henne vatten, jag hade låtit henne kissa, jag hade lämnat en lampa utanför rummet tänt och dörren på glänt, ALLT. Han upplyste mig om att det är "inget fel på henne" sluta underhållningen 2 minuter efter att jag la mig i min egen säng sov hon natten efter ylade hon lite försiktigt i 20 minuter, sen dess har hon sovit tills klockan ringer 07.00

Hon lärde sig under den här tiden också att klättra ur sängen, fördelen som jag såg då var ju att hon inte SKREK, (grannarna hörde ju inte henne) jag ledde tillbaka och ledde tillbaka. Tillslut kom jag på den geniala, idén att flytta på pallen som gjorde att hon faktiskt klarade av att klättra ur. Då var de promenaderna över, men istället kom ju illvrålen som jag beskriver här ovan.

Som du ser kan vi alla hamna i fnurror och attityden rättar till det hela.

Varma kramar och lycka till
Kristina

[Daisy77]

Hej igen.
En liten rapport. Min kille kan ju då klättra ur sängen själv. Vi har fortfarande mkt skrikiga läggningar. Det kan vara hur kul som helst att busa innan det ska sovas. Sen kan det vara relativt lugnt att lägga, men sen börjar det.
Han ska kissa, vilket han förstås får. Men sen är det det ena med det andra. Det som är så svårt så svårt är att han klättrar ur, står i dörren och jag kan knappt bära över honom till sängen för att han stretar emot.
Om han väl kommer i sängen igen så skriker han sådant. Precis som Kiki skriver om Mio. Tyvärr så tar det ett tag innan han lugnar sig och det gör han inte förrän han har fått nån slags "underhållning" av mig, såsom plåster eller rätta till i sängen osv.
Jag försöker verkligen att inte försöka resonera med honom men det eskalerar ju då så snabbt till såna skrik och gråt.

Kiki - Har Mio slutat skrika när ni lägger nu? Vore intressant att höra exakt hur ni gör och om hon skriker?


Min man tycker att vi borde lägga honom senare så att han är ordentligt trött. Men jag försöker hålla fast vid att han behöver sin sömn och han vaknar ändå alltid mellan sex och halv sju. Vilket med lunchvilan inräknad ger ca totalt 12h.
Min man tror att han då skulle sova längre på morgnarna men jag tycker vi redan har sett att det verkligen inte funkar. Sen är det en personlig sak för mig också att kunna veta att efter kl. 19 eller 19.30 så är det egentid för mig. Det känns viktigt och jag blir jättetrött av att inte veta när han kommer att sova och om jag inte får de där timmarna till att pyssla lite själv.

Hälsn Daisy

[miniz]

Tyvärr så tar det ett tag innan han lugnar sig och det gör han inte förrän han har fått nån slags "underhållning" av mig, såsom plåster eller rätta till i sängen osv.

Jag tror det är här svaret ligger.
Han fràgar om han kan sova och du svarar ja utan att mena det.
Han kan ju inte sova innan han fàtt nàgot extra av dig. Plàster eller täcke eller vad det nu är.

När han klättrar ut ur sängen, fàr han ocksà vara sà god att klättra tillbaka.
Om det är för svàrt, kan ni sätta en pall dit sà han kan ta sig över.

Läs tràden en gàng till, hitta attityden och ge inte efter!

Berätta gärna hur det gàr!

[Daisy77]

Hej och tusen tack för svar igen.
Jag återkommer senare med rapport.