Surkål och ödlor

[Jannika]

Och så måste jag fråga Ewa vad som hände igår - först grattar du Vera för att hon ska gå på kalas, sedan ska du gratulera frieda till gossen...

Gulle-Ewa har väl för mycket att tänka på nu när hon pluggar. Det kan jag heeelt identifiera mig med.

Vera-vännen då! Kommunen?

Eller som Milo sa igår:
-Det är iiiisvarmt ute nu, det är för att det blir vår. Men först kommer helgen nu, igår.
-OK?... :-k

Snart ska jag gälsa på lilla fjöset på BB med vidhängande mor. Jag känner igen det där Stilla, mina har ju vägt mellan 4-5 kilo och kusinen likaså. Det gör ju stor skillnad på ett kilo eller två när man inte har så många. När man uppnått min aktningsvärda ålder kan man ju dra av eller lägga till fler än så utan att nån höjer på ögonbrynen, haha!

Kram på er! Jannika

[Jannika]

gälsa? Hälsa på menar jag förstås!

[Ewa]

Gälsa och gossepaket... Jo, ibland slinter fingrarna. Gosepaket var det förstås jag menade om lilla tösen! Pussa på henne nu Jannika. Och på fina mamman med förstås!

Nu FÅR jag inte sitta här något mer, för nu MÅSTE jag plugga - Jannika har HELT rätt

[Jannika]

Kopierar mig själv för sista gången från *frieda*s bebi-tråd:

Har nu varit och hälsat på en sån liten sötnos att hjärtat nästan stannar, det är något andäktigt med en sovande nyfödd. Hon sov så sött i sin lilla plastvagn nästan hela besöket, viftade lite med de små minifingrarna och lipade åt tant Jannika. Frida, den vackra modern, strålade milt och upphöjt så där som bara nyförlösta gör. Vi hann skvallra en massa innan de fick köra iväg mig. De blev utskrivna direkt efter mitt besök så jag gissar att Frida själv snart avlägger omfattande rapport om sin förlossning som blev fantastisk. Alla goda ting är tre.

[Susanne*]

Ni är superhärliga och förgyller min vardag (och helgdag ) fast jag bara tassar i kulisserna.

Många kramar
Susanne

[Jannika]

Åh Susanne*, min nya idol efter tratt-svängen. Inte bara tassa.

Vad gör jag här? [-X Fy, tillbaka till boken....

Kram Jannika

[noanamn]

Hej på er - jag tittar in igen och tackar för välkomnandet från mitt förra besök
Sedan dess har vi avverkat två magsjukor, vattkoppor och en riktigt ondsint influensa. Datortiden har inte varit särskilt omfattande, så att säga.

Jag verkar helt ha missat trattepoken. Men det kanske inte är någon vidare större förlust?

Kram

[Susanne*]

Jannika - raring. Ska försöka att inte tassa...men är nog lite rädd för att klampa på sådär mitt i.

Men nu har jag blivit serverad massa rödvin och sitter vid datan för att bekräfta en gruppresa för ett företag. Coolt. Är lite stolt över mitt egna lilla bolag om man får säga det högt. Jante Nääää.... Och prata inte om böcker. Har slarvat denna kurs så snart kommer jag få läsa dag och natt för att kunna komma ikapp till tentan. Har liksom varit lite för mycket med raringen sjukdom denna månaden. Om jag trodde att jag visste vad det innebar att vara orolig så kan jag säga att det visste jag inte riktigt.

Att läsa är i alla fall rysligt intressant och en förmån. Eller hur Ewa och Jannika Men ärligt. Att inte måsta leverera hela tiden på jobbet utan bara sitta och lära. Visst är det tungt ibland men ändå. Kul. Denna kurs har vi bla lärt oss olika sorters testning. Måste säga att jag varit helt anti och tyckt det varit meningslöst och subjektivt. Men där fick jag. Är oerhört givande och intressant och till stor nytta för så många människor. Problemet är att det är så många olika som testar som varken har väl utformade tester eller kunskap. Och det är därifrån okunskapen och oprofessionelismen kommer som gör folk illa.

Och grattis Ewa till att du sa upp dig. Är svårt men ack en sådan lättnad eteråt. Frihet är stort.

Torpan - det kommer att gå bra. Det måste det göra. Tänker på er.

Fjällmor - vilken resa ni gör med grabben.

Alla.

Stor kram
Susanne

[Ewa]

Hej hopp på lördagkvällen.

Klockan är åtta och nu tänker jag inte läsa eller skriva en rad till. Så det så!

Jag måste bara berätta hur, på sätt och vis, KUL det var att säga upp sig. Jag har begåvats med ny chef nr 2 sedan jag gick på föräldraledighet. Ny chef nr 1 var en byråkrat utan dess like och vi lyckades inte ena oss så bra kring det här med deltid. Jag skulle klara mig alldeles utmärkt pengamässigt på att jobba två långa dagar per vecka, och det tyckte jag kunde vara en bra lösning. För oss alla. För om jag jobbade halvtid, skulle ju någon annan jobba den andra halvtiden. Förstod inte byråkratchefen alls. Nähä =; sådana gubbar går inte. Så därmed började stora tankeprocessen... VAD göra istället... Och så blev det då detta, bibliotekarie eller informationsspecialist eller vad man nu då slutar som efter 4 års halvtidsstudier... När jag så ringer min NYA chef, som hunnit komma på plats, och som jag aldrig pratat med, var jag förstås lite nervös. Men bestämd ändå. Så här får det bli. Och han blev så glad att prata med mig, men sen lite tyst vid beskedet - och "jaha, men är du verkligen helt säker på det här?". Jodå, det var jag ju, för jag kan inte få ihop vardagen med att pendla på det viset. Skulle ju aldrig se barnen osv. Jo, det förstod han ju. MEN - kom han på \:D/ - han hade ju hört att de sökte ny producent på ett ställe närmare beläget. DÄR kan du ju jobba!!! Gulle-chef, alltså! Blev väldigt rörd - även om jag just inte ser framför mig att jobba just där, så var ju tanken oändligt rar. Och trevlig på alla vis var han också. Och liknande bakgrund från musikbranschen hade vi också. Så vi hade nog kunnat trivats riktigt bra tillsammans.

Nu ska jag istället med största sannolikhet bli kommunalanställd vad det lider Allvarligt - jag kanske har världens mest förutfattade meningar, men KAN man ha sämre arbetsgivare Usel lön, usla villkor, usla scheman, noll att säga till om... ja - jag vet egentligen inte alls vad jag gett mig in på. Som alltid sett till att få fria jobb där jag själv kan styra. HUR ska detta gå K-ina, snälla rara - lugna mig nu på den här punkten, please [-o< Även om det ligger en stund fram i tiden, så kan jag inte se några stora revolutioner ske just på DET området.

Nu ska jag glo på brittisk thriller och sippa vin. Sen ska jag skriva hela dagen imorgon. Och förhoppningsvis bringa lite reda i röran. Det här med att vara student har sina sidor. Jag som hade lovat mig själv dyrt och heligt att hålla helgerna heliga Jo, pyttsan. NÄR - exakt - hade jag då föreställt mig att jag skulle plugga... Realist, moi Men nästa vecka ska barnen och jag fira med att kolla Pettson & Findus och ha hur kul som helst. Så det så.

Och så är jag sååååååå ljuvligt glad för Nancys skull. Och inte lite avundsjuk heller, om det ska medges. Bebisar, bebisar överallt - lyllos er som får snusa bebis så där när som helst, med små fingrar som viftar och ögonlock som rycker. Mums

[K-ina]

OCH HÄR KAN DEN SOM INTE ÄR INTRESSERAD AV KOMMUNAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET SLUTA LÄSA....

Ja du Ewa.... Vad ska man säga om kommunen som arbetsgivare?

Lönen är inte den bästa - håller med Jag har arbetat i 13 år och har inte ens kommit upp i medianlön...

Taskiga villkor - jo... Men... Nää... Jag är nog rätt nöjd ändå!

Uselt schema - nä inte alls!!! Jag jobbar 8-17 med flextid vilket innebär en hel del frihet. Jag ger järnet ibland och flexar hem tidigt tidigt ibland... Bara jag är på plats när jag har "yttre tjänst" och inbokade möten så är det OK att flexa! Mycket frihet på eget ansvar på vår arbetsplats!

Noll att säga till om? OK, ytterst är det politikerna som beslutar... Visst.... Men vi är tjänstemän och driver vår verksamhet ganska oemotsagda... Jag tycker att det är BRA om politikerna lägger sig i och stökar runt litet emellanåt!!! Men inte FÖR mycket... Allvarligt talat: jag upplever att jag har rätt mycket att säga till om. Jag kan påverka en hel del! Och man lär sig att det tar TID att förändra!!! Man får jobba för sin sak, äska pengar, påverka, planera något år i förväg osv... Det är en process och ibland känns det som om kvarnen mal långsamt, men samtidigt är det så i en demokrati. Vi får inte hasta iväg hur som helst med skattemedel tex.

Och nu några fördelar att fokusera på:

Det är rätt tryggt! Om man inte måste göra stora nedskärningar förståss...

Det är inte världens tuffaste klimat: Jag upplever att min arbetsgivare haft/har förståelse för att jag har haft små barn. Under dessa år är det OK att inte prestera übermycket!!! Ett bra jobb är gott nog!

Det är ett omväxlande yrke! Man har många olika arbetsuppgifter vilket minskar risken för tristess... Och - ja - det minskar risken för stress också! Visst är det körigt ibland, men vi har också perioder av återhämtning!!!

Jag känner att jag ingår i ett större sammanhang. En länk i den kommunala kedjan... Ibland blir man litet sur och tycker att vi inte synliggörs tillräckligt. Vår budget är liten och vi är underbemannade - men så är det på andra håll inom den kommunala sektorn också. Jag känner gemenskap med annat kommunfolk också - vi behövs allihop! :thumbsup:

[Jannika]

Hej alla härliga!

Ja, vem förundras inte över Nancymedfamilj - the crazysanes. Alldeles underbart roligt!

Det ÄR roligt med plugg, utvecklande på alla sätt men jag har utvecklat strutsbeteende sedan jag kom efter där runt nyår. Minns inte nu riktigt vad det berodde på? Hm.... Så jag skjuter fram. Och skjuter fram osv. Jag försöker hålla ångesten stången med att göra åtminstone litegrann men ibland gör det saken nästan värre för då kan jag inte förtränga allt jag inte gjort lika lätt, haha! Susanne*, jag kanske kan vara en fallstudie i din utbildning? 8) Egentligen skulle jag kunna hoppa av kursen bara men det ligger inte för mig att ge upp (skorp-måne?) och det är en fantastisk kurs när jag väl är på plats, mer eller mindre förberedd. Jag får se kursen som en vidareutbildning i personlig utveckling också - släppa kontroll och lita på mina tidigare erfarenheter av lärandeprocessen. O:)

Malvamed3 - vilken odyssé i sjukans värld! Jag vet inte vad jag ska säga om tratten. Urjobbigt antagligen för Anna, störande och stötande för många på forumet men jag har lärt mig massor och fått reflektera över och formulera mig kring annat än jag brukar. Inte minst tack vara Susanne*, Mia, Mata, Nimrah, elsaviola, Tinis med flera! Tack alla.

Jag har också lärt mig nya uttryck tex anekdotisk bevisföring av vår envetne gäst ss, så nu ska jag leverera ett exempel på just det. Ett rykande färskt om man får vara lite putslustig.

Nike sitter på toan och bajsar. Jag kommer in för att hämta en våtservett. Nike är just i färd med att torka sig och utbrister förvånat att det inte är nåt bajs på pappret. Hon och jag startar en diskussion om bajsets olika kvalitéer. Då säger Nike:
- Jag är glad att jag bad till Gud om raka korvar!
- Jaha, svarar jag, har du gjort det?
- Ja, förut var mitt bajs mer som komockor men nu är det raka korvar.
- OK?!?
- Jag till Gud förut och nu har jag fått raka korvar som inte kletar.
- OK?!?
- Så det betyder ju att Gud finns, säger min lilla prinsessa nöjt innan hon spolar.


Barn är humor, eller hur var det nu? Nu kanske jag ska tillägga att vi inte är någon aktivt kristen familj som ber med barnen. Det här är en handling som hon själv initierat och dragit slutsatser kring. Andligt och profant i en härlig mix. Gud och bajs.

[Jannika]

Och tack K-ina för intressant inblick i bibliotekens värld!

Kram Jannika

[Ewa]

Vet inte hur jag ska kunna sluta skratta!!!! TACK, kära kloka underbara Nike :thumbsup:

Ja, vi är inte just någon gudfruktig familj vi heller - men någonstans har visst somligt kommit att fastna och storfisen kan klämma ur sig ett "Käre gode gud, tack för att det kommer lite snö igen" både då och nu. Jag skyller på Madicken, jag

K-ina - jag är dig evinnerligen tacksam för den inblicken. Somliga fördomar bekräftades, andra kunde slängas på soptippen. Gott :thumbsup: Här har folk en del delade skift också, och DET är ju ett rent j-kla otyg. Men det kanske mest rör filialerna, kan jag tänka mig. Sedan ska man ju rikta in sig åt något håll vad det lider. Och där kommer dilemmat - ska jag välja något som verkligen intresserar mig NU - eller något som jag kommer få mer användning av karriärmässigt och kanske även intressemässigt längre fram??? Inte lätt. För även om jag gillar barnböcker nu, så kanske jag inte alltid kommer att göra det. Dessutom så råder det (här iaf) ingen större brist på just barnboksbibliotekarier, om man säger. Medans det säkert inte svämmar över av IKT-bibliotekarier, inbillar jag mig. Men VILL jag verkligen hålla på med det. Och HAR jag egentligen minsta chans att välja här i mitt lilla hörn av världen - kanske bara ska ta det som det kommer och inte fundera så mycket på det. Nu ska jag däremot fundera på hemtentan, så den blir klar.

[kiki]

Nike Klart gud finns om han kan fixa såna viktiga saker.

Jag fick en gång på ett meddelande på MSN
-min dator funkar nu! (Felix dator hade varit trasig några dagar)
-jaha, hur gjorde du?
-jag satte mig på sängen och bad till gud, sen när jag satte på den funkade den.

Haha helt underbart, han var väl 15 år och förkastar normalt allt som har med andlighet att göra.

Kram

[Jannika]

Ja, så där kan man ju verkligen känna sig ibland. Fläckvist kristen.

Lisa, min kompis från Stjärnsund, påstår att min mamma i vår tidiga ungdom skulle ha heal:at vår bil istället för att åka med den till verksta'n. Och det hade funkat! Jag minns ingenting av det här. Hon påstår att det var en av de saker som fick henne att intressera sig för den andliga världen och att det var en aha-upplevelse för henne att man kunde tänka olika om hur världen fungerar. Känns ju bra att ha kunnat bidra till det genom att bjuda hem henne till min new age-morsa, haha!

Kram Jannika