Erfarna SM:are hjälp en nybörjare!

[TorsMamma]

Hej, jag tittar på ditt schema och tänker.... TÄNK låååååångsiktigt.

Om du läser BB (LÄS BB!) så står det där att man med fördel har kort fm lur lång middags lur och kort em lur. Natten om du tänker långsiktigt (kommer den lilla gå på dagis före 2 års ålder) ha den gärna 12 timmar! Annars minst 11 timmar.

När hon blivit 3 mån och ni fått lite fason på natten kan du ha natt 19-04,04-07 på så sätt är det bara 9 timmar utan mat, fast de skall klara 10.

Maten skall då ner inom 45 min och sen skall magen få vila i minst 3 timmar. Man kan om man vill börja försiktigt med smakisar vid 3 mån men annars rekommenderar BVC och "stockholmsmodellen" från 4 mån.

Fortsätt gärna låta pappan ta nätterna om han har mindre oro. AW säger att de 2 största bovarna i Spädbarnsvård är överkoncentraton och ORO! Hur är man en bra ledare om man är orolig hela tiden?
Tänk själv... Om du är på charterresa och reseledaren hela tiden ställer frågor till dig, hur skall man göra, vart vill du åka, vad är den godaste maten här i afrika SKulle inte du undra vad du gör på denna resan? HÄr gäller säkerhet och saklighet!

Läs gärna om attityden i länken du får samt safariresan tror jag kan ge en och annan AHA upplevelse.

Men du mest av allt, läs i BB för ingen bok är bättre än den. Har du den inte så låna på bibblan så länge tills den nya kommer ut.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... ember-2006

Läs också runt bland mina favoriter och då gärna Nancys tråd!! Hon beskriver så bra hur man lugnar sitt barn med bara ett skak i handtaget!

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=14070

[emb]

Det verkar som om saker och ting går bra för er. Duktigt jobbat. Du har fått bra svar här i tråden men en sak vill jag ännu tillägga. Kom ihåg att njuta av henne. Titta på henne, kittla henne, le mot henne osv. Det gör all skillnad!! Med min första ville jag så mycket att SM skulle fungera så jag stirrade blint på klockan så jag glömde ibland helt bort att njuta av henne. Så le le och le mera!!! Förstås är det också viktigt att hålla tiderna men det får inte bli viktigare än att du och barnet skall få njuta!!

Kram

[Iris mamma]

Tack Torsmamma o emb för era svar. Jag känner att jag njuter mer av dottern nu än vad jag kände för ngr dar sen. Blir inte längre irriterad på henne när hon vaknar utan ser dels att jag har del i det samt att det tar ett tag innan hon lärt sig tiderna.

Ang schemat så har jag ju kört på med det nu i 5 dar och bör väl inte ändra, då blir hon väl jätte förvirrad. Om jag redan nu ändrar natten till kl 20 så blir det 11-2-2-45. Det kan väl också funka?? Om hon ska sova 19 nu så får hon o pappan knappt ses alls. Långsiktigt så ska vi självklart lösa det på annat sätt men just nu är 20 en bra tid för oss. Jag känner inte att jag har orken att fullfölja det om jag skulle ändra schemat så drastiskt nu. Vi är mkt nöjda ett par mån om det blir 1 amning per natt. Blir det stora problem om vi ex gör natten til kl 19 och kortar fm-luren vid ca 5 månader istället? Jag vill bara orka fullfölja detta och jag vet att jag inte står pall om vi ska "börja från ruta 1". Tänker jag rätt? Känner att hon börjar komma in något i tiderna nu nämligen.

En del i min oro kan vara att min mamma verkar rätt skeptisk till detta. Hon undrar om jag inte gör henne otrygg som låter henne ligga och skrika och utsätter henne som är så liten för detta. "Hon vill kanske ha närhet på natten" "det kanske blir traumatiskt för henne att skrika sig till sömns" Nån del i mig är rädd för att det stämmer. Vad säger ni om det? Finns det något man kan läsa just om det.
Min svärmor stöttar dock till 100 %.

Jag ska kolla in länkarna!

[Iris mamma]

Torsmamma- såg ditt inlägg i Gabriellas tråd nu och visst kanske 45 min på morgonen är bättre men helt ärligt så vill jag gå den väg som innebär minst jobb just nu, för jag orkar inte länge till...Känner mig lite förvirrad hur jag ska göra. Hon är egentligen van sedan ngr veckor tillbaka att sova 2 tim på fm, är det inte bäst då att ha kvar det så?

[kattklo]

Jag tycker INTE att du ska ändra schema. Det är DITT schema, valt efter vad som passar ER. Och det är så det ska vara!
Du kommer med enkelhet kunna ändra en timme fram eller bak när du vill det och det passar er, det kan göras på ett bräde (en dag) med attityden påslagen!
Det gör man faktiskt 2 gånger om året ändå, schemaändring eller ej.
Det kallas sommar och vintertid. 8)

Vi är olika här, Toran och jag, , visst förstår jag det fina i kråksången med att ha ett schema från start som man bara kapar och förskjuter lite i vart efter åren går, men det andra går också!
Bara man, precis som du nu inser, inte ändrar hela tiden, fram och tillbaka, och ger älsklingen en chans att lära sig!

KRAM

[TorsMamma]

Hej igen, nejdå, jag visste inte att ni redan dragit igång schemat, så då skall du absolut INTE ändra det, man kan om man känner att det inte fungerar utvärdera efter 2 veckor, men som du säger, funkar det för er så kör på!

Katten har rätt, MED attityden KAN man ändra på ett bräde. Allt går! Alla vägar bär till Rom... {|=

Sen har du fått safariresan av mig, den tycker jag förklarar vad du håller på med bäst av allt och varför man inte samsover och vad just DITT jobb är. Så läs, läs och läs så du också känner att du vet just VARFÖR du gör det du gör. Sen kommer många och åter många att ifrågasätta det du gör, jag blir ifrågasatt lite då och då... Men se det gäller att vara som vatten på en gås.

Beviset för mig är att AW har lyckats med 9 barn, och kan hon med nio måste ju jag kunna med 1! Visst?

[kattklo]

Just det!
Den krönikan ville jag också tipsa om!
Det är inte din mamma som uppfostrar ditt barn.
Hon uppfostrade dig.

[Iris mamma]

Tack vad gulliga ni är! Vi ska ta oss igenom det här! Och ert stöd på vägen är underbart! Måste göra nåt åt att jag varje gång jag står och vagnar tänker att nu ger jag upp. Maken som är lite rådigare får ta helgen så får jag läsa på mer o hitta attityden! Em-passet nu låg hon o skrek nästan hela tiden, kanske sov 10 min! När 45 min gått började hon skrika igen o när det var nära att övergå till det hysteriska skriket så vände jag faktiskt på henne o lugnade henne på plats innan jag tog upp henne.Kanske dumt men hon verkar bli mer upprörd när hon ligger på mage samtidigt som det på andra sätt är bättre än rygg. Hon verkade inte alls trött under detta pass så innan 45 luren kanske jag låter henne vara vaken 2 tim o 15 min istället för 2 tim. Små justeringar kan man väl göra?

Mat i 4 omgångar från båda brösten under 1 tim är svårt. Hon kan ligga o äta från det ena i 30-45 min och sedan få den äcklade minen och inte vilja ha mer från andra bröstet sista kvarten eller halvtimmen. Nån skötning o umgänge hinner man ju inte emellan då heller utan får ligga före el efter. Vi har kört på mat, skötning, lek o mat igen under 1,5 tim...

Nu kommer snart maken med pizza, cola, choklad och annat gott som vi laddar upp med inför en helg i vagnandets tecken! Skönt att han tror stenhårt på detta iaf! Ha en super helg allihop!

[Iris mamma]

Tack vad gulliga ni är! Vi ska ta oss igenom det här! Och ert stöd på vägen är underbart! Måste göra nåt åt att jag varje gång jag står och vagnar tänker att nu ger jag upp. Maken som är lite rådigare får ta helgen så får jag läsa på mer o hitta attityden! Em-passet nu låg hon o skrek nästan hela tiden, kanske sov 10 min! När 45 min gått började hon skrika igen o när det var nära att övergå till det hysteriska skriket så vände jag faktiskt på henne o lugnade henne på plats innan jag tog upp henne.Kanske dumt men hon verkar bli mer upprörd när hon ligger på mage samtidigt som det på andra sätt är bättre än rygg. Hon verkade inte alls trött under detta pass så innan 45 luren kanske jag låter henne vara vaken 2 tim o 15 min istället för 2 tim. Små justeringar kan man väl göra?

Mat i 4 omgångar från båda brösten under 1 tim är svårt. Hon kan ligga o äta från det ena i 30-45 min och sedan få den äcklade minen och inte vilja ha mer från andra bröstet sista kvarten eller halvtimmen. Nån skötning o umgänge hinner man ju inte emellan då heller utan får ligga före el efter. Vi har kört på mat, skötning, lek o mat igen under 1,5 tim...

Nu kommer snart maken med pizza, cola, choklad och annat gott som vi laddar upp med inför en helg i vagnandets tecken! Skönt att han tror stenhårt på detta iaf! Ha en super helg allihop!

[TorsMamma]

Ha en bra helg!

[Iris mamma]

En uppdatering:

Nätterna funkar bättre och bättre. De två senaste nätterna har vi fått dra mkt kort och utan skrik vid 2 och vid 6. Jag tror att polletten börjar trilla ner för henne att det är god morgon när klockan ringer och vi sedan kommer farandes! I natt blev hon tyvärr efter nattmålet väldigt täppt och låg och kämpade med andningen. Hon var dock mkt duktig och klarade ut det själv. En gång fick jag dra typ 5 drag. Visserligen smög jag runt vagnen och satte upp huvudändan lite och öppnade fönstret, la på extra täcke mm. Allt för att hon skulle sova lite till. Kl 6.40 fick vi ta god morgon så att VI väckte henne och inte tvärtom. Jag sov dessvärre mkt dåligt denna natt men jag är glad att hon sov rätt okej.

Det som dessvärre inte blir bättre är samtliga dagpass. Hon verkar aldrig direkt trött när det är dags att sova igen och varje pass börjar mkt ilsket och fortsätter med vagnande ca 10 gånger! Känner mig lite smått desperat nu. Känner mig så taskig som tvingar henne att sova! Igår promenerade vi vid efterlunch passet och hon sov 12.30-13.30 ungefär. Sista sovtimmen låg hon vaken i vagnen och protesterade titt som tätt. Jag använde mig därefter av 10 min på marginalkvarten och tog upp henne lugnad. Jag blev så himla stressad av att hon inte sov. Ska jag tänka här att hon åtminstone hade förutsättningarna men det inte gör nåt att hon var vaken? Men hur ska hon då lära sig att passet varar 1 tim till? Är huvudsaken att man inte tar upp henne förrän tiden är slut?
Jag går alltid ut och promenerar det passet. Men om jag är inne någon dag kommer hon acceptera att sova då? Är det fusk att gå ut och promenera många sovpass då hon oftast sover bäst då?

Nu har mannen tagit dagpassen men imorgon blir jag ju ensam igen och jag vet inte hur jag ska kunna klara av tre pass/dag med massa skrik och vagnande tusen gånger! Är detta normalt, att det aldrig vänder? Jag har hållit på sedan i måndags men helt strikt sedan onsdags och magläge sen i torsdags. Är jag nära nu? Vad tror ni? Känns som att hon aldrig kommer lära sig tiderna på dagen! Jag har mammagrupp som jag verkligen ser fram emot i morgon under hennes sovtid. Jag kan tänka mig att hon vaknar då. Bör jag hoppa över den då och inte äventyra att hon vaknar? Kommer ju bli jätte stressad då!

Ursäkta alla mina frågor!

[TorsMamma]

Hej, nu är det så här att ni sitter fast i vagn och promenad träsket. Vill du vara där så fortsätt promenera, men vänta dig då inte att hon skall sova i stillastående vagn på föräldra träffarna.

Det är dags att backa nu! Mer förtroende till barnen, man måste göra baksteg så att barnet kan göra framsteg!
Just nu skapar du bara nya "olator" åt er båda.

Här kommer thaimassage tråden till dig! LÄS DEN och försök förstå att det är dags att LYSSNA av! Man lyssnar på skriket, och tänker du kan inte sova ÅT henne bara ge förutsättningarna. Och dessa ger man och gör man genom att lugna! Man lugnar inte arga, svärandes och ilskna barn. Bara riktigt ledsna och frågor besvaras med skak i handtaget. Snabbt och bestämt skall det vara och riktigt kraftigt.

”Olika träsk att inte fastna i!” (thaimassagetråden)
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?p=91777

TorpSara har beskrivit det så här:

Sen vagnar du, OCH ramsar. Men vagna inte för insomning efter de första dagarna, utan för skarvarna, gärna INNAN han vaknar efter 45 min.
Daglurarna kommer, men han måste ju veta NÄR han ska sova, och hur länge. Du kan få hjälpa honom lite mer på långa luren i så fall. Efter ett part tre dagar vet han, och efter en vecka sitter dygnsrytmen i kroppen.

Attityden handlar inte om att man ska låta bli att höra när de gråter, utan att man ska vara övertygande och fast i sin vetskap att man vet vad som är bäst för dem!

Ett vagningstips: vagna tyst, släpp, vagna tyst, släpp etc. Tillslut tröttnar han.
För att förklara, vagnar du för mycket så blir det inga svar, utan mys.
Hans skrik betyder:
Ska jag sova?
Du svarar kort och bestämt med vagnen
ja! och sen SLÄPP!
Han frågar igen, direkt:
vaktar du?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Går du nu?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Överger du mig?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
Nej! jag finns här! och släpp!
Han frågar:
Är det säkert, det?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Och som sagt, han kommer att nöja sig med de svaren.

Så här har en annan mamma beskrivit det!

Härligt att ni nu är ur vagn och buffträsk. Hur gjorde ni? Hur gick det? Jag är supernyfiken och självklart tror jag att fler som läser din tråd vill bli inspirerade. =D> \:D/

Hur gjorde vi? Krasst sagt - vi slutade buffa och vagna!

Vi kan ta det i punktform:
* Jag tog åt mig detta att jag bara kan skapa förutsättningarna för att han ska sova - jag kan inte se till att han sover - det måste han själv göra. Alltså så lägger jag, stoppar om och pratar då lite med honom, ramsar och sen får han säga till om han behöver mer hjälp, annars låter jag honom vara.

* Jag lärde mig att avvakta och lyssna på hur han verkligen låter. Detta att jag avgör om jag tror att han kommer att tystna själv eller om han kommer att bli jätteledsen. Han får nu låta rätt så mycket, för oftast har han bara ljud för sig och "klagar" lite lätt, men det är sällan han verkligen skriker. Men gör han det är jag fort där för jag vill inte hamna i femminutersmetoden.

* Jag lärde mig att backa - att försöka med andra verktyg istället, och då är det egentligen ramsan jag har infört (solfjädra fungerar inte så bra för oss av någon anledning). Dagtid tar ramsan riktigt bra nu, men nattramsan har inte övats lika mycket (man får ju tre försök med dagramsan mot ett med nattramsan varje dygn! ) så den tar inte lika bra.

* När jag väl buffar eller vagnar så gör jag det kort, dvs enbart tills att han tystnat och slappnat av sen slutar jag. Men det gjorde jag även förut, problemet var att jag var där vid minsta pip, hela tiden...

Så en normal läggning i vagnen vid dagslurarna och inomhus går till som följer:
1) Lockar fram lite skratt. Främst genom att leka flygplan som sen flyger och landar i vagnen.
2) Rättar till och stoppar om, ger honom något att hålla i (snuttetrasa eller gosedjur). Pratar hela tiden om att han ska nu sova en liten stund och vakna glad och go, typ.
3) Ramsar på väg bort därifrån och börjar stöka i köket, sätter på TV:n på kanalen med klassisk musik, pratar i telefon eller annat. Men jag gör husljud på något sätt.

Ev., men väldigt sällan, behöver jag påminnelseramsa.

Nattramsa: Go'natt vännen, sov så gott, dröm så sött.
Dagramsa: Sov en stund, dröm en blund.

Jag försöker också att inte hamna i ramsaträsket, vilket antagligen även det är djupt och förrädiskt, och därför är jag noga med att inte ramsa längre stund än jag avvaktar och lyssnar noga på reaktionen för att veta hur mycket jag behöver ta i nästa gång.

I början tyckte jag att det var obehagligt att det blev väldigt mycket skrik från Arvid då han säkerligen blev helförbannad över att jag inte var där och vagnade och buffade. Jag tvekade om det verkligen skulle fungera och inte bli värre, men så märkte jag att antalet skrik och deras längd blev mindre och mindre och nu skriker han väldigt lite öht.

/Camilla

[kattklo]

Och du behöver odla ditt tålamod.
Du har hållit på i vad? Fyra dagar med schema??
Nej håll tiderna benhårt, fyll vakentiden med allt som ska rymmas där för att sötnosen ska ha någonting att sova PÅ, det vill säga:
utevistelse, massa mat, möten er emellan, social delaktighet, gos och kel, skötsel och ännu mer delaktighet!
Och sen lägger du och GÅR.
Viss om att hon har fått vad hon behöver!

Tålamod nu.

/le chat

[Iris mamma]

Okej jag förstår att det antagligen är där vi hamnat. Men jag tror att jag behöver några konkreta råd hur vi ska gå tillväga nu. (jag vet att jag fått flera förslag men jag behöver nog lite utförligare *trög*) Jag är nämligen lite förvirrad. Jag tycker ju att vi vagnat enligt instruktioner, tills hon blivit lugn, tonat ner mjukt o sedan gått. Jag har avvaktat men ryckt in när jag tycker att det är riktigt skrik. På nätterna har det ju iaf fungerat eftersom det blivit mkt bättre. Men jag måste nog ha en annat strategi på dagarna.

Om jag förstår torpsara tråden rätt så vagnar man några drag, står kvar och vagnar igen vid nästa fråga etc? Men nästa fråga är det första pip eller första riktiga skriket? När går man?

Men ett annat sätt är alltså att stoppa om, inte säga nåt, och gå ut utan vagnande, skak? Gripa in när det blir skrik? Vagna några korta drag tills hon blir tyst och sedan gå igen? Det är i stort sätt så vi gör men vi vagnar lite innan vi går första gången...Ibland kan vrålskriket sluta men hon ligger och gnyr och gnäller, ska man sluta vagna när skriket stillnat fast hon ligger och gnyr?

Torsmamma du skriver att man lugnar inte ilskna, förbannade (minns inte exakt vad du skrev) barn, vad gör man då när de jobbat upp sig?

Bör man använda ramsa på 3 månaders? Bör man säga nåt när man stoppar om?

Jag hoppar nog över mammagruppen imorgon. Kanske bör jag börja ta promenader när hon är vaken istället för att slippa hamna i promenadträsket?

Jag vet att mitt tålamod skulle kunna vara bättre...Blir lite stressad av att inte veta exakt vad jag ska göra och när.

[Iris mamma]

Skulle ett sätt kunna vara att lägga ner henne på rygg i vagnen, få henne att skratta, prata lite med henne och sedan vända till mage och gå, ev skaka eller dra ngr drag? Någon som provat det? Kanske blir konstigt att man skrattar utanför sen bli man tyst o konstig och bara lägger ner henne....