vägrar bli matad med sked

[ulrikaj]

Har ingen aning rent näringsmässigt.
TorpSara kan kanske svara där.
Det jag tänkte på var att det är mest praktiskt om man har bröstmjölk.

Kram

[TorsMamma]

Jag skulle nog påstå att "näringsmässigt" är BM bättre än välling, men välling står man sig på längre än BM. Jag hade BM som måltidsdryck tills Tor var gott och väl 1 år för jag ansåg att näringsmässigt var det det bästa han kunde få. Men glöm inte att de står sig inte lika länge på den.

[kattklo]

NU ser jag ditt upprop till mig!
När vi kom ut på andra sidan?!
Tja, det beror på vad du menar.

Jag är ute på andra sidan nu, så till vida att jag inte längre överkoncentrerar! Jag går inte igenom i huvudet hur lite hon har ätit när jag summerar dagen. Jag tänker på massa andra trevliga saker istället.
Jag serverar fyra måltider om dagen. Hon äter eller inte. Ibland slinker det ner något mer när vi lagar mat tillsammans eller en hel del äpplen just nu eftersom vi har tomten full. Om hon har ätit mycket dåligt i ett par dar serverar jag vårt säkra kort, blodpudding. Jag kan också låta antingen lunch eller middag vara pastabaserat eftersom hon gillar det.

(Din tös är så lite än så kör på favoriter! Det hon äter mycket av. Och/eller enkelt plockar i sig. Karla åt omelett.)

HON är också ute på andra sidan. Som sig själv. En kan- självare ut i fingerspetsarna. En sparris med muskler och senor. Smalare än barn som är ÅR yngre än henne.
Hon åt aldrig mer än ett par skedar när vi matade henne. Under hela sin korta korta mos-karriär. Jag hade som tur var tuttarna där under några kritiska månader (5-10månader). Du har ersättning. Sen när hon inte ville ha tutte längre (vi morgon och kvällsammade bara i slutet) på grund av att jag var gravid igen då vek hon in under sin egen kurva. Liksom bakåt.

Det blir himla svamligt detta. Jag vet inte vad jag ska säga.
Men jag vill säga så mycket!
För det har verkligen varit utveckling för mig att släppa överkoncentrationen och MATANDET. (Visste du att kvinnor som har haft ätstörningar oftare tycker det är viktigt att andra äter till exempel?!)

Vi stoppade in mat i Karlas mun fastän hon knep igen munnen och vände bort huvudet och jag skäms för det idag!
Men vi hade panik. För BVC med sina kurvor. Och för att vi var oerfarna.
Nu när jag ser hur någon som gillar att bli matad äter.... (Allan) så skäms jag ännu mer.
Som TUR är släppte vi snabbt den metoden. För det kändes inte rätt i magen.
Och så körde vi på det som jag skrivit förut.
Och som så många andra tipsat om.
Plockmat!
Gör det ni också.
För matglädjens skull.

KRAM katten

[Nimrah]

Vi stoppade in mat i Karlas mun fastän hon knep igen munnen och vände bort huvudet och jag skäms för det idag!
Men vi hade panik. För BVC med sina kurvor. Och för att vi var oerfarna.

Exakt så för oss! När han strax innan 6 månader vägdes hade han börjat plana ut på kurvan så vi fick komma dit tidigare än planerat för nästa besök. Klart man börjar noja för maten. (troligtvis är förklaringen så enkel att han hade börjat "sova hela natten" och inte längre sov med mitt bröst i munnen och att han på grund av det(?) var väldigt tidig med krypandet...). Nästa besök samma sak. Stressad känner jag mig av BVC. Nu ska vi dit på tisdag och väga. Troligtvis med tanke på den senaste tiden har han inte gått upp speciellt mkt. Jag vet att Yasin älskar mat och slukade den innan vi förstörde allt (mest jag), så det känns tråkigt. Nu försöker jag backa och skämta till det lite vid matbordet utan att lirka med maten. Det ska ju verkligen vara en njutning med mat och jag försöker tänka på det nu. Små barn och mat ska njutas.

Tack för att ni finns!

Kram

[TorpSara]

Klok mamma!

Visst är det som Ulrikaj och TorsMamma skriver, bröstmjölk är utmärkt, och speciellt avpassat för ditt barn. Fullt med antikroppar dessutom, även om de avtar något.

Fördelen med att amma istället för att ge välling tyckte jag var att då åts det rejält med mat till huvudmålen. Man märker ju om det behövs stöttas upp med något, och då kanman ju göra det. Det behöver ju absolut inte vara välling. En macka eller en banan är ju också bra.

[LaQ]

En riktig aha-upplevelse var det för mig när jag hittade den här tråden. Min Junior är som ni beskriver era små . Kan själv och vill inte bli matad med sked. Det är precis som ni säger inga stora mängder han får i sig när han äter själv tyvärr. Här äts det välling till frukost, mellis och nattslurk. Gröt med sked har egentligen aldrig funkat speciellt bra. Till lunch och middag får han plockmat och tidigare har jag gett burkmat men de senaste dagarna har han helt vägrat den. Inte ens sorter som han annars ätit bra av. Hemlagad barnmat (puréer och grytor) ratar han och får kväljningar av. Sedan i somras har vi gett honom pulvergröt i flaska med stoort hål i nappen (modifierad), ca 100 ml före maten och det gör vi fortfarande. Vi gjorde bedömningen att han var fööör hungrig och inte hade tålamod att bli matad annars. Han får alltså gröten som en slags förrätt och vi har inte gett något annat som komplement efter maten.

När han ätit bra har han alltså ätit 100 ml gröt, en burk mat plus frukt till lunch och middag.

Har en del sömnvargar med i bagaget också så det är liite svårt när han inte äter ordentligt. Men det är inte kul att behöva truga en unge som bara skriker och är sur. Det känns fel och jag blir så ledsen över det. När han får plocka ostört är han nöjd för det mesta.

Borde jag ge extra stora portioner välling till mellis och kvällsmat? Till frukost får han 280 och resterande 220 ml.

Han är också en kille som har bråttom. Vi fick lägga ner amningen vid 2 månader pga han inte kunde koncentrera sig och inte hade tid.

Nu får man kanske ta till fantasin och försöka göra lite bra hemlagad plockmat istället då. Han kan ju inte leva på makaroner, spaghetti och nudlar. 8)

[Nimrah]

LaQ!
Titta på den klistrade tråden barnarecept, en riktig guldgruva. Själv fick jag också ett tips på öppna förskolan. Polenta, går att göra som pudding ungefär och skärs därefter i lagom stora bitar. Har inte hunnit prova. När vi försöker med spaghetti och sånt smått "rinner" det nästan ur händerna på honom när han precis ska stoppa in det i munnen.

Kram Nimrah

[LaQ]

LaQ!
Titta på den klistrade tråden barnarecept, en riktig guldgruva. Själv fick jag också ett tips på öppna förskolan. Polenta, går att göra som pudding ungefär och skärs därefter i lagom stora bitar. Har inte hunnit prova. När vi försöker med spaghetti och sånt smått "rinner" det nästan ur händerna på honom när han precis ska stoppa in det i munnen.

Kram Nimrah

Testa att koka spaghettin och lägg den i kylen några timmar eller till nästa dag, servera den sedan lite "klibbig" så är den lättare att få tag i.

[stinamalm]

hej allihop, och tack för tips, uppmuntran och berättelser! Alltid intressant att höra om hur andra har det, för det är i vart fall ingen i mammagruppen som har det som vi.

Jag tror egentligen inte att det är så mycket vargar som härjar här i huset längre, jag är bara så J-A TRÖTT!!! VARFÖR måste min i övrigt underbara unge vara så krånglig med maten? Hon äter helt och hållet själv och dricker välling till maten. Mata henne med sked är inte att tänka på.

Jag är egentligen inte så orolig för att hon inte ska få i sig, är bara så oerhört less på hennes humör som av förklarliga skäl många gånger är uruselt eftersom hon antagligen är skithungrig. Men äta? Njä. Bara så att man precis klarar sig, men inte en droppe/matbit mer än nödvändigt. Och då kan hon vara så hungrig så att hon skriker före måltiden. Ändå kan hon tröttna efter 5 min, vägra mat, vägra flaska och bara vara allmänt grinig.
Det är alltså mer eller mindre av ren självbevarelsedrift som jag ger henne mer välling efter avslutad måltid. Jag fixar det bara inte längre. Och ni ska veta att vi har prövat precis ALLT de senaste typ 7 månaderna (hon är 9 mån): fråga försiktigt, tvinga, vänta ut, ge ofta, ge regelbundet etc, etc. Nu håller vi rätt hårt på schemat, men att inte ge en slurk extra en stund efter maten känns helt orimligt. Tyvärr.

Nån som känner igen sig och som har fått det bättre?!!?

Kram Stina

[stinamalm]

Hej igen,
ville bara nämna att vi givetvis gör allt vi kan för att stunderna vid bordet ska vara mysiga och trevliga. Hon får plocka och kladda vid samtliga måltider. Vi läser tidningen, äter, samtalar etc. etc. Provar mig fram för att finna favoriter bland rätterna - pannkakor, blodpudding, you name it. Givetvis både smör och grädde i maten!! Det är alltså mycket, mycket arbete som ligger bakom mitt ibland tappade mod.

Kram Stina

[Nimrah]

Jag tänkte bara uppdatera med att berätta att bäbisen trots allt hade gått upp som han skulle och följer sin kurva så nu slipper vi gå dit ända till han blir ett.

Sedan tre dagar har vi ett just nu fungerande recept. Jag har frångått att sitta i matstolen, på ngt sätt blev det bara spänt där. Så nu gör jag så att t ex medan jag lagar mat eller låtsas göra det eller ngt liknande vid diskbänken och bäbisen undersöker en kökslåda sticker jag till honom plockbitar eller t o m en sked som JAG får mata med. Och han äter. Han undersöker, tuggar och sedan när han tuggat klart tittar han efter mig och visar att han vill ha mer och då säger jag. Jaha, du vill ha mer OK, var så god. Vänder mig bort igen. Har också testat att sitta ute med vagnen på en parkbänk och äta där får jag också mata honom. MEN jag passar mig noga nu att INTE truga...

Har satt en gräns vid ett års ålder. Där får han sitta vid matbordet och äta det han blir matad eller själv matar sig med sedan tackar vi för maten och sedan får det vara. Så är det nu också i och för sig, bara på andra platser. Vill inte bli en sån som springer efter barnet med mat .

Kram Nimrah

[Nimrah]

Alltså jag sitter på parkbänken inte vagnen

[stinamalm]

Hej,
kul att höra om utvecklingen!

Mitt utbrott till trots så känner jag mig också mer och mer lugn även om vi fortfarande ofta har rätt stökiga måltider. Inte pga maten i sig, utan för att hon blir ilsken av att sitta stilla i stolen. Vi försöker göra det mer intressant på olika sätt genom att vara nära, visa på goda matbitar och ibland låtsas äta dem.

Matning med sked är inte något vi alls försöker med längre, utom möjligtvis med nån fruktpuré som efterrätt då och då. Men då tar hon skeden ifrån mig och för den själv till munnen.
Det är plockmat och välling som dryck som gäller. Det går mer eller mindre bra, men hon blir allt duktigare vartefter både på att peta in bitarna i munnen och att behålla dem...

Stökigt som sagt, både med mat som flyger åt alla håll och större eller mindre utbrott när det blir tråkigt i stolen (kan vara efter 7 min..). Då brukar det bli bättre om man får ta i mammas ansikte och känna lite närhet. Nya tänder tittar ut och det är utan tvekan en orolig och labil period nu (strax över 9 mån), och det gör det nog inte enklare för lillan. Dagslurarna strular en del, men än så länge sover hon bra på nätterna.

Min älskade flicka ÄR livlig, rastlös, med mycket vilja och med ett hett temperament. Så länge hon är glad vid bordet och får i sig ett och annat så är vi nöjda, men eftersom hon då och då inte får i sig det hon behöver under denna stillastittande stund, så blir det en slurk av kvarvarande välling en stund efter maten. Så får det vara, bara hon mår bra.
Tycker att det funkar helt ok.

Hoppas att det kan vara till uppmuntran för andra som också har "livliga" måltider som vi.

[Liten_med_Mindre]

Oj, vad skönt att läsa om fler med mattrasslare. Senaste veckan är det inte många skedar eller plockbitar som gått i tösen... Ska lösa o ta till mig trådens kärna.