Nattstrul för lillasyster

[Blompan]

Hejsan!
Jag tror jag är på rätt väg men vill bara ha lite feed-back.

Lillasyster, 18 månader, har de senaste veckorna vaknat flera gånger per natt och skrikit. Vi ramsar och oftast somnar hon om direkt men vi måste ju ändå upp och ramsa. Ibland har hon fått vatten, hon är ofta törstig, vilket blivit en dum ovana som hängt med sen en feberperiod i somras. Nu vill vi inte ha det så här längre men kommer ändå inte tillrätta med det. Till på köpet har hon blivit förkyld och då är hon alltid väldigt orolig sovare. Hon suger på tummen och täppt näsa gör omsomnande svårt. Häromnatten efter att min man ramsat till och från i en timme, och tillslut blev jag less och hämtade över henne till min säng. Konstigt nog somnade hon om som en stock! Ingen långsiktig lösning förstås men väldigt mysigt för en mamma som aldrig haft sovande barn i sin säng!

Om jag förstås rätt så är 18-20 mån en rätt skakig period för barnen men hur skall vi hantera dessa nattliga uppvaknanden Hon har sovit lite oroligt på dagen också, ofta vaknat efter 45 minuter och gråtit. Brukar dock oftast somna om efter lite hjälp. Som vi minns var storasyster helt lugn nattetid (och är), minneslucka kanske men hon har alltid varit en tryggare sovare.

I kväll ramsade min man lillasyster i 45 minuter innan hon somnade och rent instinktivt känns det lite fel - hon vet väl ändå att hon skall sova efter 1,5 år av kvällar
När jag tänker efter har hon nog vaknat upp på natten ända sen i somras med några undantag. Någonstans har vi missat något men vad

Och så tredje frågan - hon har fått för sig att skrika på sina lungors topp på dgarna. Flinar till och skriker lite till. Som ett bus. Charmigt kanske men otroligt påfrestande för mina stackars känsliga öron. Hur hanterar vi det, knappast med förvisning antar jag. Vi brukar försöka viska, sjunga etc men då tycker hon bara det är roligare och kör på ännu mer. Skall man ignorera henne

[Emma80]

Hej! När hon vaknar på natten, är hon ledsen då? Det har ramsats väldigt mycket verkar det som? Det är ju bara om hon är ledsen som man ska ramsa och sen avvakta! Ramsa i en timme låter väldigt mycket. Känns som ni borde strama upp trafiken, inget vatten och avvakta mer. Som det är nu har hon fått många besked och har glömt bort att man sover på natten för beskeden har varit motsatta om du förstår vad jag menar?

Om perioden är skakig så är det desto viktigare att ni står fasta med rutiner och vet vad ni gör och varför, annars blir det ännu mer röra i lillans huvud.

Emil har också haft perioder när han låter högt fast glatt, men jag brukar inte ta någon notis om det utan bara köra på med mitt. Tror det är det mest effektiva sättet, om det uppmärksmmas är nog risken att man förstärker beteendet.

Kram Emma

[SusanD]

Ibland behöver både små och lite större testa sina röstresurser men det bör ju göras där det inte stör sköra öron. Kanske en speciell plats där man får skrika? Vi brukar terrorisera djuren i skogen , där får man skrika högt, högt och så länge man bara orkar. Inne håller vi en något tystare ton och blir det kris blir det till att gå ut på altanen och skrika av sig.

Kram Susan

[Blompan]

Hej och tack för svar!
När hon vaknat på natten har det inte ramsats så mycket, jag har gått in med vattnet, hon har slurkat och lagt sig att somna om. Alternativt har hon varit nöjd med att någon lagt ned henne - hon har varit ledsen. Inser nu att det varit trafik som stör - men som sagt, en törstvarg har det varit (hon dricker ingen välling på kvällen alls). Men den tar vi bort nu!

Ska vi alltså låta henne lösa det här själv lite mer? Hon vet ju att det är läggdags men hon är rysligt ledsen nu på kvällen. Hon står och skriker i sin säng, först arg, sen ledsen och sen lite mer ilska för att följas av ledsamhet då det verkligen känns som man vill gå in och solfjädra. Väldigt ihärdig måste jag säga. Min man har varit inne och "hjälpt" henne lite med solfjäder men det verkar inte hjälpa så nu är det väl bara att låta henne skrika? Alltså imorgon blir det en ramsa och sen får hon skrika sig less? Rätt?

Det är i övrigt lite lurigt eftersom rumsdelande storasyster blir arg på lillasyster och skriker TYST!! eller ramsar som en vansinnig och inte heller kan sova när lillan skriker. I natt sover storasyster i vårt rum för att få lite frid men hon saknar sin egen säng och vill absolut INTE sova med mig. Tur vi har resesäng.

Vill bara kolla att det verkligen är så att hon skall få ägna sig åt lite mer problemlösning på egen hand nu vid 1,5 år? Dvs skrika sig till sömns? Känns lite jobbigt nu när hon är förkyld dessutom.

Nu har hon skrikit i 45 minuter, och jag går ut så man slipper de hjärtans skärande ma-ma,ma-ma...(Pappa hemma). Jag har en känsla av att hon skulle bli lugn om JAG gick in och la ned henne - hon är lite av en morsgris. Jag har dessutom varit borta med jobbet några dagar. Men pappa sköter läggningen nu.

[miar70]

Hej!

Har du läst den klistrade tråden om sömnfnurror för förtrostrare / trotsare?

Här är den:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298

Jag tror du hittar de flesta svaren där, så börja med att läsa den så fortsätter vi klura här sen

Kram!

[Blompan]

Hej igen! och japp, den har vi läst och det är den jag vill bekräfta att jag förstått rätt. Lägga, gå därifrån och låta henne skrika - även om hon är ledsen

I kväll skrek hon en timme Jag är nästan lite stolt över hennes envishet! Nu gick i och för sig min man in några gånger men det får det väl bli slut med från och med nu.

Vad gör vi med storasyster? Hon får ju bryt om lillasyster skall skrika på kvällarna - även om det bara är några kvällar till. Teoretiskt sett är det ju inte hennes sak (att bry sig om) men inte ens en halvdöv kan sova som lillasyster skrek i kväll.

[miar70]

Vad bra att ni läst den tråden, jag tycker AW beskriver det så bra i den

Jag har haft en tös i förtrotsen, och hon hade den föräldravänliga modellen av ett par kvällars trots, men däremot så har jag haft en tös i "riktiga" trotsen för ett tag sen, och där var det verkligen stora frågor både kvällar och nätter ...

Visst måste man gå in och bryta om det blir för ledset, och det fastnas i gråten. Jag har då gjort så att jag erbjudit en rejäl solfjäder, och då har jag stått tills hon blivit lugn och verkligen sömntung, och då har jag gått med ramsan. Efter det har jag inte gjort mer än ramsat och gjort husljud, för att inte trafikera mer än nödvändigt!

Det viktiga, som alltid , är att vara oerhört saklig och inte frestas att falla åt vare sig tröstan eller att tappa humöret.

Mina tre yngsta delar också rum, och jag är fortfarande förundrad över hur de andra två lyckade somna och sen sova sig igenom Alice trotsskrik - för den tjejen kan verkligen låta . Men de gjorde de, sov alltså.
En enda gång vaknade storasyrran och då meddelade hon MYCKET argt till Alice: men nu får du så lov att vara TYST, för jag ska SOVA!!! och sen vände hon på sig och somnade

Så det gäller att ha is i magen, att veta att hon kan ju det här, och det hon gör är att ifrågasätta om det är så här det ska vara, nu med! Och ni svarar genom att lugnt visa, i handling, att jo - det är så här det ska vara

Och om jag får gissa så tror jag ni har era fina läggningar tillbaka om ett par kvällar!

Kram!