Morgonen därpå, när vi åt frukost, ringde mormor - dags att ta upp kräftburarna! Hela familjen packade in sig i bilen och for till mormor. Denna gången var vi tre statister som stod vid dammen, stolta följde vi upptagandet av kräftburarna. Emil och mormor rodde omkring på dammen, när de kom fram till en frigolitbit fångade Emil den och drog upp kräftburen i båten. Mormor fick ansvara för själva hanteringen av kräftorna, vi på stranden fick hålla räkningen och Emil bestämde, tillsammans med mormor, vilka som var för små för att ätas upp, de kastades tillbaka i dammen.
Totalt drog de upp 65 kräftor men behöll cirka 25 till den kommande kräftskivan i miniformat. När vi skulle gå upp från dammen bar mormor hinken med kräftorna samtidigt som hon höll Emil i handen och han hoppade runt som en lycklig studsboll. Som den otroligt duktiga dotter jag är erbjöd jag min mamma att bära kräfthinken, okej sa hon och lämnade över den till mig. Då tar Emil tillbaka hinken och ger den till mormor
Sen skuttade de iväg upp till huset. Själv fick jag fundera lite över vad statister får och inte får göra när de är med i ett drama. 
Väl hemma i mormors hus släpptes kräftorna ner i slasken där de fick kräla omkring i lite vatten. Emil vågade inte ta i dem men han instruerade mormor vilken hon skulle plocka upp, lägga ner och plocka upp....
Sen sattes stora grytan på spisen, full med vatten, lite salt och så krondill. Mormor hystade i kräftorna och Emil klappade händerna av förtjusning. Snacka om djurvän 
. När kräftorna kokat klart ville Emil äta men se det gick ju inte, de små djuren skulle ligga i spadet i två långa dagar. Sen var det då äntligen dags för den lilla, stora kräftskivan. Mormor hade dukat fint med kräftduk och gott att dricka. Kräfthattar fick vi på oss och Emil tyckte att det var väldigt roligt. Sen skulle vi då äta kräftor,
Emil luktade på en men vägrade äta, han ville inte ens smaka. Satt med stora ögon och tittade på oss andra som skalade räkor och stoppade i oss. Misstänker att han tyckte vi var med än lovligt galna. När vi har pratat om kräftkalaset så här efteråt har han berättat att han gärna fiskar kräftor men han vill inte äta för de luktar illa
8) Fast han ska smaka nästa år igen ifall han kanske tycker om dem då. Kram Susan
