Surkål och ödlor

[Lua]

Oj, kom det kiss igen, frågar jag.
-Nä, jag tömde fisen...

Men nåt så kul han är

Allis har övergivit blöjorna för ett par månader sen. Hon skriver A och känner igen nästan alla bokstäver i alfabetet (via "fem myror"). Hon kan räkna till 12 och göra sneda kullerbyttor. Igår när vi mumsade hallon sa hon: Men lilla mamma! De här hallonen var VERKLIGEN mycket goda! Jag trodde inte heller att 2-åringar kunde så mycket som hon kan. Kanske Anton och Allis är menade för varandra Som soulmates... typ

Storkramen från Lua.

[K-ina]

Jag hade ett sånt där barn... (alltså... jag har väl det där barnet ännu men det är inte lika häftigt att kunna bokstäver och göra kullerbyttor när man är 8) Axel gjorde nästan allt tidigare än sina jämnåriga. Kisseriet och bajseriet var väl det som vi fick vänta på. Riktigt, riktigt stolt kände jag mig - och det ska man absolut vara! Axel är en kvicktänkt och kreativ unge som fortfarande förvånar mig. Hans senaste hobby är att skriva sångtexter. Lyssna på den här:

Jag kan bara inte sluta drömma
Du är det vackraste jag har,
Du lever inte idag
vi har inte mycket kvar med varandra

Ref:
För när jag fann lyckan...
kraschade jag in i din glasruta
Förn när jag vann min längtan
hittade jag dig...

Oh jeah...

Så kan det gå när man börjar skriva bokstäver i tvåårsåldern...

Gurra-snurra är inte av samma sort. Han är en lugn, stabil typ som går omkring och skrotar som tjuren Ferdinand. Skulle jag gissa hans framtida yrke så satsar jag på bonde eller traktorförare. Nått REJÄLT blir det nog iallafall - nått man blir skitig i händerna av! Han är reko helt enkelt. Jag är fullständigt fascinerad av hur olika de är! När han var två visste han nog inte ens om att det finns nått som kallas bokstäver.

[K-ina]

Skulle skriva att sonen är åtta och det blev en 8) !!!!

Sen hade jag tänkt att skriva klart också innan jag skickade iväg det - men fingrarna var litet för snabba...

Måste bara berätta att jag fick gåshud idag. Gustav och jag har alltid, från första start på BB haft en speciell kontakt. Jag minns hur jag såg in i hans ögon och tänkte: Han är som jag! Idag satt jag på toaletten och Gustav kom in. Han skrattade över att jag satt och kissade och sa att han skulle titta på mig när jag kissade. Jag svarade honom: - Ja så du får se nått riktigt snyggt... Gustav stod kvar och log och sa:
- Nu är du min spegelbild mamma! Och jag är din!

[Gäst]

Anton Gustav vilka ungar!

Hugo kan som treåring hela alfabetet på finska och svenska, han kan räkna till tio på svenska och i alla fall till fem på finska. Jag TROR han kan till åtta eller sju på finska, vid närmare fundering.

Sofia: yksi kaksi kolme, viisi, tretton, fjorton! {|=

Och så kan fröken en del bokstäver - jag har inte riktigt klart för mig vilka, men i alla fall X. Och så W som heter "bubbel-T". Så det så. 8)

[*frieda*]

Jannika: Ja här efterlyses det fester Inflyttningsfest och så var det nån kompis till karln som ville hålla kräftskiva. Men det blir inte nu Jag mår för illa och det är mycket i görningen. Kanske längre fram när vi har landat lite grann...

Hoppas att alla som är i Gastsjön och kurar har über-trevligt 8) Jag är faktiskt inte avis, jag tror inte jag skulle vara till så stor nytta där just nu. Gnällig, gravido och kräksig

Jag är avis på alla som kan äta vilken mat de vill och som kan passera ett kafé utan att få kräks-känslor av kaffedoften

[Ewa]

Wow, K-ina - vilka killar

Jenny och Elle: kanske alla våra tre 2-åringar är ämnade för varann

Lilltufsan är rejält sen med språket, men nu har det lossnat och hon spottar ur sig nytt varje dag. Men inte är det några Anton-meningar (som din Jenny, eller som storebrorsan på hans tid). Men räkna - jodå: Till 10 och nu håller storebror på att lära henne upp till 20. Alfabetet, förstås - sångerna hjälper ju till att lära sig. På ensamleken har hon börjat sätta bokstäver på magnettavlan och säga "Pappa" 8) . Så nu har hon börjat skriva också. Och så kroppsdelar på engelska, som storebror håller på och lär sig. Och färgerna med, men hon tycker allt att rosa är "ött", förstås. Hon hade troligen inte snöat in på alla dessa teoeretiska kunskaper om hon inte haft en storebror. Då hade hon nog ägnat sig mer åt maskiner 8) . Hon brummade bil innan hon ens kunde krypa (...she says I began to hum long before I could crawl... {|= ). Och är fullständigt galen i allt vad traktorer, motorcyklar, lastbilar och allt på hjul heter. Mycket mer så än någonsin hennes storebror. Och så prydliga rader - av allt från biblioteksböckerna, till bilar, till russin, till skedar... ja - allt ska radas upp i oändliga rader. "Så!", utbrister hon glatt när hon är färdig. Duplo-tokig är hon också, men det blir mest skyhöga torn. Och älskar Pippi och påstår att hon själv är minst lika stark som hon. Jag har inte sett henne lyfta någon häst ännu. Däremot SNACKA med hästar - och alla andra djur hon träffar. Hon lägger sig raklång på mage, så hon kommer ner i djurens höjd och sen konverserar hon medelst hummanden. Spelar mindre roll om det är husets katter, får, getter, grisar eller hästar . Så det gäller att vara med som mamma. För hon kliver rakt in i hagarna om man inte är med. Det är faktiskt häftigt att se, hon har verkligen en direktkontakt med djuren, som lugnt står och tittar på henne och nosar och liksom pratar tillbaka en smula.

[Ewa]

](*,) #-o Men, hallå!!!! Lua - Allis, menar jag ju förstås! Vet inte riktigt vilken planet jag bosatte mig på då jag läste .

[Elle]

Anton Gustav, underbart!

Sofia, vilket underbart sätt att räkna!

Här har vi en lilltjej som verkligen kommit ut på andra sidan 8-månadersångesten och skiner som en SOL Hon är så nöjd med tillvaron! Äter som en häst, har lärt sig titt-ut leken, är på gång att börja krypa, sover som en klocka och formligen AVGUDAR sin storebror. Ingen kan få henne att skratta som han. Underbart! Med stora juvelen börjar första fasen av trotsen att avta känns det som. Njuter av lugnet och laddar inför nästa omgång I förrgår var han riktigt dålig med skyhög feber, stackarn Men nu är han på banan igen. Han är så härlig att vara tillsammans med, otroligt varm och omtänksam mot alla runt sig och otroligt kramsjuk. Det njuter vi av, det säger väl bara svisch och sedan är han tonåring och mamma och pappa är såååå pinsamma

Nu ska jag kolla tennisen och dricka java. Sambon är ute och kör downhill och njuter.

Elle

[/LO]

Tennisen som aldrig tog slut VIlken match. Det värsta jag varit med om på länge...
Ivar sov som en prins och Vera vankade som en osalig ande och undrade när det skulle ta slut så hon tröttnade. Gick och hämtade leksaker och hade improvicerad ensamlek.
Och när det till slut tog slut så var det ju spännande upplösning i fotbollen, men då tyckte jag att det fick vara nog. Kunde inte låta Vera bara gå omkring längre, så vi gick ut.
Men vi var ute i fem minuter och sedan ville Ivar ha mat. Men då bytte jag och maken. Så hon fick fortsätta vara ute.
Klart hon får vara ute själv, men det är trist, eftersom det inte finns några barn i närheten som är hemma.

Nu har jag varit ute och promenerat med vagnen, för första gången själv. Jag gillar min gamla fina vagn även om den gnisslar en del...

SKÖNT var det i alla fall! Behöver röra på mig för att få igång flåset, blodcirkulationen och jag tror också att jag kommer att sova djupare.

I helgen ska jag vara ensam med Ivar. Det känns lite kluvet, men också skönt. Så vi får lära känna varandra lite. Maken ska spela golf där farmor bor och Vera följer med till henne.
Håll tummarna för att allt går väl för oss, för nästa helg ska han åka helt själv. Då ska jag klara två barn själv 8)
Känns faktiskt lite läskigt. Men det går nog bra.

/LO

[K-ina]

Håll tummarna för att allt går väl för oss, för nästa helg ska han åka helt själv. Då ska jag klara två barn själv 8)
Känns faktiskt lite läskigt. Men det går nog bra.

Så klart det gör... Men jösses vad man kan måla upp för sig INNAN man är själv! Jag ramlade rakt in i det där alldeles för tidigt eftersom att jag sett till att föda barn när sambon varit som mest upptagen med jobb...

När Gustav var pytteliten och Axel hade spring i benen så tog jag mig inte ut en minut... Sämsta mamman kände jag mig som och rädslan för att våga växte för var dag! Sen bara bestämde jag mig för att jag MÅSTE kunna själv med två barn... (Man har ju sett andra småbarnsföräldrar med både två och tre... ) Och sen började jag ge mig ut... Examensprovet var en heldag i parken tillsammans med andra mammor som inte hade en aning om hur hormonerna spökade i kroppen på mig och hur skiträdd jag var TROTS att de fanns där runt omkring mig. Men det GICK!!!

Nu har jag läst min Nesser och använt min minisemester på två dagar + helgen till en massa annat också. Känner mig litet, litet laddad inför hösten nu... I morgon ska jag till gymmet igen för tredje gången. Det känns nästan inte motigt alls - och jag är himla kaxig över att jag förvandlats till en soffpotatis som trots allt går på gymmet!!! Undrar om jag inte borde öka de där vikterna litet. SKA man inte ha LITET träningsvärk efteråt? Jag kanske redan ÄR tränad!??

[ÅsaB]

Hej alla!

Semestern är slut och jag är tillbaka i sadeln/kontorsstolen. Svärmor lever, men låg lite illa till ett tag. Jag gick och undrade om man kan åberopa tillfällig sinnesförvirring pga bristande sömn, gravidhormoner och alltför nära kontakt med svärmor??? Har man en kvinnlig domare skulle det nog gå, eller vad tror ni?

Nåväl, allt gick bra och även om jag har haft det lite tufft stundtals, så har vi inte haft några konflikter och jag är VÄRLDSBÄST på att låta saker gå in genom ena örat och ut genom det andra. Har rena autobahn mellan öronen... Oscarsstatyetterna har trillat ner från skyn, eftersom jag gjort mitt allra allra bästa för att spela den perfekta svärdottern och hela världens skådespelarelit hade varit gröna av avund. Men ack ack ack så skönt det är att komma hem igen!!! Stackars lilla svärmor, hon har det inte lätt med sitt bristande självförtroende och sin värk i kroppen, som tär och gör hennes redan tunga liv ännu svårare. Förstår inte varför en snart 72 år gammal kvinna måste stressa så mycket och lida av ett duktighetskomplex som inte är av denna världen!!! Men hallå - NJUT FÖR HELVETE AV LIVET MEDAN DET PÅGÅR (ursäkta ordval!)!!!

Hej å hå. Solen skiner utanför och jag skall skumma igenom lite skvallersidor, fast det får bli lite efter hand. Nu är det ju mer säsong, så jag lär inte ha fullt så mycket forum-tid som i somras.

Hoppas att alla har det bra! Kramar! // Åsa

[/LO]

Vill bara göra lite reklam för min tråd om pocket-utbyte.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... p?p=160312
Fyra platser kvar.

K-ina - det gick bra. Nu är familjen tillbaka, samlad igen! Jätteskönt, även om helgen faktiskt har varit behaglig. Jag känner mig laddad inför nästa, men känns lite oroligt fortfarande. Mest om jag ska orka, eftersom jag är så trött...

/LO

[Gäst]

Snälla alla!

Tråd på barnakropp om getingstick. Om du kan något om ämnet så hoppa in där! Jag har pratat med sjukvårdsupplysningen och de tyckte att jag skulle spola med kallt vatten men det går han inte med på. Har gett honom 1,5 suppo.

[Fjällfolket]

Heeeeej godingar! 8)

Här har vi klarat av första barnsjukdomen för Meja mitt i slutspurten av högsäsongen! 3dagarsfeber blidde det... {|=

Och fortfarande är jag utan internet i min dator!


Har ni sett antalet visningar på surödlan...?

45738

/Fjällmor

[Gotlandsmamma]

/LO, känner igen oron för att ha kidsen helt själv...stundvis har jag varit så orolig och feg så jag bjudit hem nån bara för att det var läskigt att vara själv, men efter ett tag hittade jag min roll som 2 barnsmor och vad gott det var, att kunna glädje o lättnad, för det var ju underbart att vara med dem, utan att nån annan var tvungen att vara här o fylla upp tomrummet efter pappan, vi fixade det utmärkt! Men det är, för oss iaf, en process och det tar lite tid! Det spelar liksom ingen roll att andra säger, det kommer gå bra, vad ska hända, du fixar det, för det är ändå lite läskigt...ny situation, och först när man varit med om det kan man slappna av lite.


Päivi - vilken härlig räkning tösen har! Tvåspråkighet är fantastiskt. Min pappa är halvfinsk men fick inte lära sig finska, han saknar det mkt. Det är ju trots allt en del av hans ursprung. Jag är dunderlycklig att mina barn får med sig arabiskan!

Gotlandskram!