Ensamleken har urartat!

[tomtenärfartillallabarnen]

Även denna morgon (lördag) åt skogen
Jag börjar faktiskt ställa mig tveksam till att han kan ta sig loss, de senaste två dagarna har jag nästan varit tvungen att göra honom illa för att få ut benet från spjälorna. Idag satt han fast i ca. 35 min innan jag hämtade honom.
Om han kunde borde han ha tröttnat på att sitta fast och slitit ut benet.

Kan han få in lilla låret så det fastnar, kan han få ut det också. Men det kräver sin man och sin möda! Och från er sida, upphöjt tålamod. Stör honom inte i det arbetet. Han har ingen anledning att lära sig av några erfareheter som andra gör åt honom.

[Ewa]

Nej, inte tycker jag det där låter något vidare, just. Jag skulle ordna förutsättningarna så att han inte hade möjlighet att ägna sig åt att fastna på dylikt sätt. Resesäng, dubbla spjälskydd, sittvagnsinsats eller vad som. Sen kan man ju öva på vad det nu är han tycker han behöver träna på, som stoppar benet mellan spjälorna stup i kvarten , när han INTE har ensamlek - tänker jag . Vad tror du om det?

[tomtenärfartillallabarnen]

Tack för svaret, har inte hunnit sitta vid datorn på nån dag.
Söndag och idag Måndag har flutit på hur bra som helst, precis som det gjorde i början av förra veckan.
En av tvillingarnas sängar har ett lite högre och kraftigare spjälskydd så jag ska prova att byta till det och se om det hindrar honom från fastna.
Sen finns ju resesängsalternativet som en sista utväg.
Apropå träning så brukar han på samma sätt köra in benet mellan spjälorna i säkerhetsgrinden vid trappen och där tar han sig lös om än med lite möda.
Där är det dock lite glesare mellan spjälorna.

Förresten, nu gav du mig en ide' när jag kom att tänka på våra andra två spjälsängar

(skrivpaus medan jag springer upp och kollar i barnrummen)

Jäpp, den ena av tvillingarnas sängar, som är av lite äldre modell, har betydligt glesare mellan spjälorna, där får jag in en knytnäve emellan medans det det i de andra två bara ryms tre fingrar.
Ett säng- och ett spjälskyddsbyte ska nog förhindra att han fastnar!

Lösningen fanns (troligtvis, jag får väl avlägga rapport om nån dag...) mitt framför ögonen på mig...

Men stort tack till alla som tagit sig tid för att hjälpa oss med detta gissel, det var alla era tankar och tips som till slut fick mig att börja tänka utanför ramen.

[Ewa]

Suskiv, jag tror du missat lite väsentlig läsning på Ton och Vision, under introduktionen till forumen. För din ton här är dessvärre oacceptabel. Du må ha vilka synpunkter du vill - de har du rätt till - men då får du också uttrycka dem på ett respektfullt och konstruktivt sätt, så det är du förstås välkommen att göra. Detta inlägg kommer jag i egenskap av hjärtebarnskontrollant be admin att ta bort. Välkommen åter i mer konstruktiv ton

[Suskiv]

OK då ändrar jag ton

Vem av er skulle vilja sitta fast i en halvtimme utan att nån hjälpte er?
Tycker ni verkligen att det är ok att låta små barn sitta fast och medvetet låta dem sitta fast för att de ska lära sig. Lära sig vadå? Att sitter man fast så kommer ingen och hjälper en.

Vet ni vad som händer med en kroppsdel som sitter fast? Den sväller, så bara för att de kan få dit benet betyder inte att de kan få bort det.

[Ewa]

Hej Suskiv !

Om du läser HELA tråden, så ser du att trådstartaren ser ett problem pågå både i och utanför spjälsängen. Mao är den här lille parveln på väg att utforska något som han vill bemästra. Och därtill krävs av förälderna både benägen hjälp och att veta när man kan stå tillbaka och låta barnet utforska ifred. Här kan bara den som befinner sig på plats avgöra vad som krävs i åtgärd. Det kan varken du eller jag. Däremot kan vi ge råd. Uppenbarligen har tomtenärfartillallabarnen hittat en lösning, och lilla barnet har slutat undersöka hur väl benet passar mellan spjälorna och kan ägna tiden åt annat. Så kan också vi

[tomtenärfartillallabarnen]

Kan du inte tänka själv?

Nix.
Det är ju därför jag ber andra om råd här inne

Är du helt hjärntvä'ttad och inte inser vad du sysslar med?

Nja, lite koll har jag nog.

Fyfan, skulle du själv vilja sitta fast i en halvtimme utan att nån hjälpte dig?

Nej, men du borde kanske läsa hela tråden innan du går bärsärk.
Men jag kan ge dig en snabb sammanfattning:
Vår lillkille märkte vid nåt tillfälle att om han "tappade" ut nåt ur sängen på ensamleken och pga det fastnade mellan spjälorna så kom mamma eller pappa till undsättning.
På så vis blev ensamleken, jag antar att du är bekant med begreppet, något helt annat än vad det är tänkt att vara.
Jag rådfrågade härinne eftersom det finns många kloka föräldrar som kunde komma med tips och kanske t.o.m haft samma problem själv.
Jag fick omgående ett rakt svar av Gudmor själv, som jag har fullt förtroende för när det gäller barnafrågor:

Kan han få in lilla låret så det fastnar, kan han få ut det också. Men det kräver sin man och sin möda! Och från er sida, upphöjt tålamod. Stör honom inte i det arbetet. Han har ingen anledning att lära sig av några erfareheter som andra gör åt honom.

Jag följde rådet, och fortsatte att bolla resultatet av det här inne.
Till slut ordnade allting upp sig, som du kanske också sett om du läst ALLA de 21 inläggen...

Vet ni vad som händer med en kroppsdel som sitter fast? Den sväller, så bara för att de kan få dit benet betyder inte att de kan få bort det.

Det visste jag faktiskt inte, men när du säger det så låter det helt logiskt.
Synd att du inte hittade tråden tidigare och kunde delge din visdom till mig tidigare.

Men nu funkar lillgubbens ensamlek som den ska, inga incidenter alls sen midsommardagen. Han måste nog lägga på sig ca.10kg innan han kan fastna mellan spjälorna i den säng han nu använder

Det är inga problem för min del om du brusar upp över något som du läser i mina inlägg, kanske kan ett par lösryckta rader framstå som mild barnmisshandel, vad vet jag.
Det enda jag dock varit ute efter är mitt barns bästa, ensamleken fyller en viktig funktion i hans vardag.
Om jag inte med hjälp avandra forumiter här kommit fram till en lösning så hade jag nog blivit tvungen att avskaffa ensamleken, vilket hade varit en enorm förlust för flera år framöver.

Och tack Ewa för att du håller en gammal pappausling om ryggen när han själv inte sitter och vaktar datorn (sånt trodde jag att FRA skulle sköta framöver ), bussigt av dig.

[Gäst]

Här hoppar jag in, jag är barnens mamma, och är den som infört ensamleken, som upprätthållit den, och hjärntvättat min kära man .

Nu leker pojken glad och nöjd i en annan spjälsäng, allt är frid och fröjd.'Naturligtvis kunde vi ha övat att ta sig loss från spjälorna, under övervakande av oss ömma.
Men lite tidsbrist, och av enkelhet så bytte vi säng till en äldre modell.

vi har för övrig en 17 månaders kille som fastnar i allt möjligt hela dagarna, och visst vill vi lära honom att lösa problemen själv. Och då väljer vi att visa hur man tar sig loss, man drar ut bestick lådan lite till, man lyfter på stolen som hamnat så tokigt på foten.
Om jag inte visade honom hur man gör, och lät honom prova själv, så står han ju där hjälplös utan egen förmåga. Och bara skriker, om du förstår.
Jag vill lära honom den förmågan.

[Ewa]

[tomtenärfartillallabarnen]

Hejåhå..
Tydligen är min trådstart här vatten på kvarn för "Suskiv" och/eller hennes gelikar för att smutskasta hela BB/AW/SHN-filosofin.
Hittade nyss den här FL-sidan
http://www.familjeliv.se/Forum-3-25/m33876361-59.html

Tycker inte att mitt eller nån annan i den här trådens åsikter och ideer är nåt att tjafsa om, men om man plockar ut några fristående ord ur en flera hundra rader lång text så kan man ju få till vad som helst.

Jag hade (eller ettochetthalvtåringen snarare) ett mindre problem med ensamleken som innan det blev bättre först och tillfälligt blev sämre.
Synd om folk som är trångsynta och inte har bättre för sig än att leta fel hos andra.

[miar70]

Jag tycker ni löst er fnurra hur bra som helst, och tänk så bra det gamla talesättet "tomma tunnor skramlar mest" stämmer ibland

Kram!