Tinis kackeltråd

Fritt pratforum för personligt vänskapskackel och allmänt diskussionsforum
Skriv svar
ilindstrom
Inlägg: 2797
Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56

Inlägg av ilindstrom »

blomman, du är så välkommen att hänga här så mycket du vill. Ju fler desto bättre :lol: :heart:

Jo det är nog som du skriver att man får välja sina umgängen. Det är bara det att de här är riktigt gamla goda vänner som vi verkligen tycker om. Så jag tänker nog försöka omvända dem i det tysta. Har redan börjat mitt tysta arbete :wink:

På tal om att träffas så ska jag på kurar träff 14-18 augusti. Så det måste bli innan dess. :wink:

kramar :heart:
Ida
Storbus :heart: -02
Mellanbus :heart: -04
Lillbus :heart: -07

www.sovgott.net
Gotlandsmamma

Inlägg av Gotlandsmamma »

Jag är ju nicke nyfiken vet du Ida! Snart kommer tepåse!

Men du, om ni tycker om de här människorna, kan man väl lägga fram sitt önskemål lite fint...jag menar, att man kan ge ex på HUR man kan göra...eller är det tokigt det? Låt säga, att mamman/pappan säger; nej, du får inte rita på väggen...då kan man berätta om vad barnet kan göra i stället, rita på pappret...så att det blir konkret. I stället för att skrika NEJ.
Jag brukar tänka - hur vill jag ta emot kritik? På vilket sätt? Konkret och gärna med ett förslag på förbättring. Du har varit ärlig andra ggr Ida, varför inte med nära och betydelsefulla vänner? Det handlar om barn.

Nä, nu ska jag ta mig ett fotbad, hundra år sen sist.

Blomman - vad roligt att du vill hänga här. Glad blir jag!

/Linda :wink:
ilindstrom
Inlägg: 2797
Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56

Inlägg av ilindstrom »

Gotlandsmamma skrev:Jag är ju nicke nyfiken vet du Ida! Snart kommer tepåse!

Men du, om ni tycker om de här människorna, kan man väl lägga fram sitt önskemål lite fint...jag menar, att man kan ge ex på HUR man kan göra...eller är det tokigt det? Låt säga, att mamman/pappan säger; nej, du får inte rita på väggen...då kan man berätta om vad barnet kan göra i stället, rita på pappret...så att det blir konkret. I stället för att skrika NEJ.
Jag brukar tänka - hur vill jag ta emot kritik? På vilket sätt? Konkret och gärna med ett förslag på förbättring. Du har varit ärlig andra ggr Ida, varför inte med nära och betydelsefulla vänner? Det handlar om barn.
Men vad du är gullig. Jag ÄLSKAR te. :heart:

Jo jag brukar vara ärlig men just när det gäller barnafostran så är det svårt att lägga sig i. Jag försöker istället visa i handling hur jag tycker man ska bemöta barnet. Har funkat förr så jag hoppas det gör det den här gången också. Jag är nog lite feg just i den här frågan. Tror att folk tar illa vid sig om man kritiserar deras förhållningssätt till barnen. :wink:

kramar till gotlands bästa mamma :heart:
Ida
Storbus :heart: -02
Mellanbus :heart: -04
Lillbus :heart: -07

www.sovgott.net
kiki
Inlägg: 2322
Blev medlem: lör 11 nov 2006, 15:26
Ort: Norrtälje

Inlägg av kiki »

blomman skrev:
Ser fram emot det med! Vi kommer upp mellan 9 och 15 augusti, så får vi se när det passar både dig och Torsmamma! och kiki

Vilken kul kackel-tråd, här ska jag hänga ett tag! :lol:
Oj Blomman kommer :lol: Jag är flexible och kommer nog att haka på, (vare sig ni vill eller inte) :lol: :lol:

Kul att du vill hänga med oss Blomman.

Så nu har jag glömt vad ni har kacklat om :shock: jag måste skaffa ett extra fönster i webbläsaren, eller papper och penna så jag kan anteckna :shock: Snacka om demens.

Nu har jag kikat lite och ni pratar om andra familjer som inte barnabokstänker :lol: Jag håller med det är inte lätt. Jag tycker att det är enklare med andras barn än mitt eget :lol: att ta med i delaktighet och vara positiv. Jag har några grannar som skäller och NEJAR sina barn hela dagarna, ungarna är 4 och 6. Nu är det så att de, (barnen) när dom träffar Mio rusar fram till henne och skriker BU 5 cm från hennes ansikte, Mio skrattar, ni vet så där som man gör när man egentligen blir rädd men inte vet hur man ska agera. Detta håller på hur länge som helst, tills någon måste gå. Det här har hållt på ett tag nu och jag känner att det måste få ett slut. Jag försöker ju vara försiktig med dessa ungar då jag anser att dom får sin beskärda del av elakheter så vill jag vara en som alltid visar dom respekt och tolerans. Men nu har jag liksom fastnat jag vet inte hur jag ska bemöta dem. Att prata med föräldrarna känns inte aktuellt utan jag behöver få den 6-åriga flickan att känna sig behövd för Mio. Kan jag helt enkelt säga att Flickan är en förebild för Mio och att hon tar efter allt hon gör, så kan flickan lära Mio bra saker istället. Men vad :?:
Den här familjen har haft problem med sömnen för sina barn hela tiden, pojken var 1-år när vi flyttade hit och var vaken timmvis varje natt, flickan har aldrig sovit 12 timmar och har stora svarta påsar under ögonen. Pappan i familjen tror att vi ljuger :shock: han gör sig ärenden upp till oss flera gånger i veckan exakt kl 19.00 (Mio ligger i sängen varje gång) eller kl 12.00, för att kolla.

Annars är det väl Ida smart att smyga in tänket. Bombadera med umgänge så får dom se hur du gör så kanske poletten trillar ner.

vilket babbel

Kramar i allafall
Mamma till Felix född januari 92, och Mio augusti 06

Social delaktighet
http://www.facebook.com/home.php?ref=ho ... 1060030067
blomman
Inlägg: 1775
Blev medlem: fre 28 apr 2006, 17:01

Inlägg av blomman »

kiki skrev:

Oj Blomman kommer :lol: Jag är flexible och kommer nog att haka på, (vare sig ni vill eller inte) :lol: :lol:
Åh, söta, rara, vad gullig du är! :heart:
Klart jag vill träffa dig med, det var bara att jag och Torsmamma hade bestämt att ses hos henne i sommar och jag vill ju inte glatt bjuda in en massa folk utan hennes vetskap. Men har hon inget emot fler gäster än mig och Ida så vill jag ju VERKLGEN träffa dig igen, Kiki! Såklart!

Jag tycker också barnafostran är ett känsligt ämne, man kan verkligen såra folk genom att lägga sig i. Men om de frågar själva efter råd, så kan man ju berätta. När mina barn var mindre var vi ett gäng på tio mammor som umgicks mycket, och vi pratade med varandra och alla var överens om att säga till och prata med varandras barn om det uppstod konflikter. Fortfarande ringer vi varandra direkt om nåt händer (nu är de 8-9 resp 6-7 år, nästan alla fick två med ungefär samma mellanrum) och det känns tryggt. Då kan man berätta vad som hände och hur man själv agerade så att alla vet hur deras barn blir bemötta. Väldigt skönt!
Sen är det ganska kul att andras barn häromkring har kommit och bett sina föräldrar om ett arbetsschema, som MIra och Felix har.. :lol:
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Inlägg av TorsMamma »

*skutt in*
Ärsch då blomman du bjuder inte in några (eller ja bjud in så många du vill) och KIKI hittar så bra hit endå så vi får nog ihop något skall ni se! :lol:

Har vi tur har jag semester till den 17:e august så det borde ju finnas MASSOR med tid! :lol: 8)

PMa så får du min adressuppgifter och telefonnummer. :wink:
*skutt ut*
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
ms Sophie

Inlägg av ms Sophie »

ilindstrom skrev:Jo jag brukar vara ärlig men just när det gäller barnafostran så är det svårt att lägga sig i. Jag försöker istället visa i handling hur jag tycker man ska bemöta barnet. Har funkat förr så jag hoppas det gör det den här gången också. Jag är nog lite feg just i den här frågan. Tror att folk tar illa vid sig om man kritiserar deras förhållningssätt till barnen. :wink:
Det är klurigt med barnuppfostran och även om man menar väl så kan det tas emot fel av mottagaren.
Jag brukar "hinta" i förbifarten.
Exempelvis om de just målar på väggarna så kan man linda in lite barnuppfostran i att säga "ja, tänk när min dotter/son höll på att måla på väggarna då brukade vi göra xxx och tänk det fungerade jättebra". Då talar du bara om att du har samma erfarenhet och hur ni löste det. Inget som kan uppfattas som moralpredikningar.

Sedan kan man just göra på sitt sätt utan att kommentera deras sätt. Och säger de något om hur du gör, så är det bara att svara "ja, så gör vi" eller om läget är rätt så kan man börja tala om hur man tänker runt det hela!
Lägger man fram det som att "ja, det kan vara jobbigt när de vill utforska blommorna hela tiden och blommorna massakreras, men det är ju en fas de måste gå igenom så jag har visat dottern/sonen hur man gör med blommor - klappar, luktar etc. så får jag ha blommorna kvar lite längre plus att de inte behöver undersöka blomman i smyg när jag inte är med och kan se vad som händer". Så får mottagaren, om det är en Vän-Av-Ordning, en lite dos barnuppfostran liksom i förbifarten.
Men som sagt var märker man att den man pratar med är intresserad så kan man ju brodera ut ännu mer :D
Gotlandsmamma

Inlägg av Gotlandsmamma »

Det var väl ett bra svar du fick av Sophie Ida!
Man får skynda lååååååååååångsamt fram, dutta in lite i taget...och hoppas att budskapet går fram! Öva upp tålamodet samtidigt. :lol:


Varit på yoga och är vrålhungrig. Äta nåt o sörpla lite te, sen ska jag o maken klä om köksstolar. Äntligen, varit utan stolar sen förra söndagen. Hugaliga!

Var hos doktorn idag, snälla ni andra - gör inte som jag o köp Pevaryl o annan skit. Gå till läkare om ni har problem med klåda och kliande i underliv osv. Nu har jag fattat det, sent sent men än dock.

Stor kram!
Lindis alias Gottis :wink:
Gotlandsmamma

Inlägg av Gotlandsmamma »

Nu har jag skrivit 500 inlägg på detta fantastiska forum. Tjo ho!


Sophie, jag har inte gett dig nåt vettigt svar om när ni kan komma hit. Jag får skylla på min kära mor som inte ger mig nåt vettigt svar heller. De ska komma hit men kan liksom inte bestämma när o ändrar sig hela tiden.
Jag ska pressa dem! Ha ha. :D
Gotlandsmamma

Inlägg av Gotlandsmamma »

Jag föll pladask, pang bom...jag måste få lätta hjärtat lite, ni får stå ut med mig, kära forumvänner. Energin försvann, orken likaså, glädjen åsså. Nu vet jag inte vad jag ska ta mig till riktigt. Gå åt höger eller gå åt vänster.
Måste fatta ett beslut å det snabbt som blixten. Jag är såå ledsen och känner att hela jag fryser, hjärtat inte minst.
Vi har kämpat med situationen här hemma, med vår gosse Caesar som slår sin lillebror och ett tag tyckte jag att det gick bra. Jag har ju gått kurs i AF och tycker att jag fått många bra och handfast råd och tips därifrån, jag har jobbat på egen hand, för min man gör som han vill. När jag kommer hem från yogan badar han barna och lägger dem. Jag satte mig vid datorn och kikade in här. När han är klar går jag ut till honom o säger glatt hej. Det första han säger är; C kommer inte slå Josef nåt mer. Nähä, vad nu då. Då berättar han att C suttit o läst bok med pappa, varpå J kommer förbi och då slår C till J rakt i pannan, dunkar honom så han flyger bakåt. Vet ni vad pappan gör då? Dunkar lilla C i pannan, likadant och säger; så ont gör det när du slår J. Jag gråter när jag skriver det här. Jag blir så arg på honom när han berättar det här för mig och jag lider och känner mig kall. Pratar med honom om att det inte är rätt, att hur ska C lära sig vad som är rätt o fel när pappa, förebilden, slår honom. Nej, jag blir så ledsen. Och han fattar inte när man pratar med honom, nej, så tänker han fortsätta att göra, för C verkar ju inte fatta nåt annat. Gud, han är 2 år.
Nu vet jag inte om jag bara ska ta o lämna allt här och åka hem till mina päron ett bra tag eller om jag ska prata o prata med en idiot.
Han slog till sitt barn. Jag kan inte förlåta det.
Han säger att han inte slagit honom utan gett honom en knuff, vad är skillnaden? Våld löser aldrig ett problem. Och han jobbar som polis och stöter på detta i familjer ofta.

Näe, nu ska jag ta o ringa min kära mamma. Jag som tyckte o trodde att vi var på väg framåt. Att vi hittade en gemensam väg, en bra väg, mot ett bra mål. Ni anar inte vad ont det gör i mig.

Kram kram
ms Sophie

Inlägg av ms Sophie »

Gotlandsmamma skrev:Sophie, jag har inte gett dig nåt vettigt svar om när ni kan komma hit. Jag får skylla på min kära mor som inte ger mig nåt vettigt svar heller. De ska komma hit men kan liksom inte bestämma när o ändrar sig hela tiden.
Jag ska pressa dem! Ha ha. :D
No danger on the roof :lol:
Enda nackdelen är att det är tjorvigt att planera barn-date på jobbet! vi är 5 mammor som tänkt att våra barn - som faktiskt är i samma ålder allihopa (2-4) - ska ha en sommarträff. Och vecka 28 ligger bland favoritveckorna, men jag kan ju inte tala om om jag kan i början, slutet eller mitten!
Men vaddå, vilket i-landsproblem :lol:
Så jag lider inte. inte de heller! Så ta det lugnt. Någon/några dagar träffas vi vecka 28!
Hur var det med de andra som skulle vara med och träffas?!
För visst var det väl så? men vilka? Mitt minne är bra men kort!
ms Sophie

Inlägg av ms Sophie »

Gotlandsmamma: Ojojoj... Läser ditt inlägg och blir ledsen, arg, upprörd, förvånad. Vet att ni kämpat, pratat, gått ett steg fram, två steg bak osv. Men att ni sakta men säkert hittat kommunikationen och sett ljuset i tunneln eller hur man ska säga.
Jag kan inte för mitt liv förstå hur man (din man) kan tro att han kan lära C att inte slåss/puttas genom att göra samma sak tillbaka. C är bara 2 år, som du skriver! Han lär av att se, ta efter och "prova" sig fram. Han kan inte tänka handling-konsekvens.

Jag förstår att du gråter. Jag har själv känt mig förtvivlad över hur många sett på och pratat om Tintin och hennes framfart. Hon var och är väldigt framfusig. Hennes första 2 år drog hon andra barn i håret eller slog dem. Det har varit mycket avledande manövrar, handen om handen osv. och samtidigt så många blickar bakom ryggen, prat och frågande till oss. Ifrågasättande om varför vi inte "gör" något. men vad? Hon var/är så liten. Hon förstår inte. Det är först nu hon kan börja förstå, men det är inte på långa vägar utvecklat.
Det har dock varit omgivningen som reagerat. För dig är det din familj - din man. Den person som "ska" vara dig närmast.
jag förstår att det är förtvivlat för dig.

Jag kan inte säga annat än att jag till lite i alla fall kan sätta mig in i dina känslor och förtvivlan. Jag VET att DU är på rätt spår - nu menar jag "tänket" och barnuppfostran. Fast det hoppas jag/vet jag att du inte tvivlar på!

Tänker på dig
Kram
Sophie

ps. Ring om du behöver, vill och orkar!
kiki
Inlägg: 2322
Blev medlem: lör 11 nov 2006, 15:26
Ort: Norrtälje

Inlägg av kiki »

:heart: :heart: :heart: Gottis.

Vilken situation du har hamnat i :o :( jag är säker på att du kommer finna en lösning som är bra för dig och grabbarna. Tänk på att du är viktigast i ditt liv, mår du bra mår pojkarna bra :heart:

Det är ju svårt att här i text ge några goda råd, för det är bara du som vet vad du måste göra. Däremot har du mitt telefon nummer om du behöver prata.

Massa kramar Kristina
Mamma till Felix född januari 92, och Mio augusti 06

Social delaktighet
http://www.facebook.com/home.php?ref=ho ... 1060030067
ilindstrom
Inlägg: 2797
Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56

Inlägg av ilindstrom »

Hej!

Hinner inte svara alla som skrivit i tråden idag, återkommer imorgon. Vill bara hälsa Gotlandsmamman att jag gråter med dig och dina barn idag. :cry: :cry: . Ursäkta gotlandsmamman men jag blir rent ut sagt skitförbannad på din man. Han som är polis borde väl veta att det i svensk lag är olagligt att aga sina barn. Man får varken fysik eller psykiskt kränka barn och om han skulle bli fäld för det skulle han faktiskt inte kunna jobba kvar som polis tror jag. Hoppas du hittar kraft att lösa det här, för dina pojkars skull :heart:

Du får gärna PM:a om du vill :heart:

lång varm kram :heart:
Ida[/
Storbus :heart: -02
Mellanbus :heart: -04
Lillbus :heart: -07

www.sovgott.net
Gotlandsmamma

Inlägg av Gotlandsmamma »

Pratat med mamma och är han fortfarande på samma spår i morgon bitti, då drar värmländskan till Kallsta igen. På obestämd tid. Nu orkar jag inte mer.
Trodde att vi hade kommit längre.
När han började prata om skämspall, blev jag än mer rädd...jag vill inte leva mitt liv som i en svart tunnel o vara rädd för att mina barn ska göra nån miss, och då kommer pappa o slår eller skriker...jag blir mörkrädd.
Jag får lita på min intuition.

Tack för era rader, det värmer jättemkt.

Kram från en frusen tös
Skriv svar

Återgå till "Kackelforum"