Lilla nosen har sovit bra i flera månader nu. Sen drygt 3 månader har vi haft 2 sovisar, varav vi succesivt minskat em-luren i tid. Sen någon vecka tillbaka har både insomningar och morgnar börjat strula. Första tanken var att det började bli dags för schemaändring. Hon är 11 mån.
Schema:
8.00 gomorron + tutte
9.00 frukost med mamma (+pappa på helger)
11.00 - 12.30 sova 1,5 h
13.00 lunch
15.30 mellis
16.00 sova 20 min
17.30 middag
19.30 pyjamas + välling
20.00 sova natt
Hon sover alltså knappt 14 h. Jag har inte velat ändra schema än för egentligen tycker jag att två lurar känns "säkrare", dvs om en blir kortare så kan man ju förlänga den andra lite. Sover hon ute i vagn är 1,5 h lite för långt, det blir ofta bara 45, t ex. Ibland med kort omsomning. Så då blir man lite låst i hemmet mitt på dagen med bara en lur...
Trenden är att hon vaknar tidigare på morgnarna, tar mycket längre tid på sig att somna på både fm- och emluren. Ofta vaknar hon på fm efter bara 45 min. Oftast går kvällsläggningen bra.
Min första åtgärd har varit att inte ändra schemat, utan maxa input som utelek, träffa andra barn, soc del, nya leksaker osv. Resultatet är att hon sover längre på mornarna (Idag väckte t o m klockan!), men dagslursinsomningarna är det lika läge med. Idag tog fm-luren 30 min!
Hon är SM-barn från början och vi kurade bort napp och nattmål för 6-7 mån sen.
Det känns inte som att det är vargar eller ramsa som inte tar osv. Hon låter ARG, är inte alls trött vid läggning, fattar inte varför man ska behöva ligga här... dumt.
Så då är frågan... ändra?Det här med att hon vaknar efter 45 min - jag tänker att hon kanske är hungrig, eftersom lunchen ligger först efter sovisen och det tar 30 min att somna?
Det kan tilläggas att hon är rätt stabil i övrigt i sovandet, hon har grejat både 8 mån och första tänderna osv nämnvärt bestyr... Jag hör ju vad jag själv tror att rätt åtgärd är, men jag vill gärna först ha lite input om det kan tänkas vara annat innan jag ändrar i schemat, att gå till en lur känns som ett så stort steg och hon är ju så liiten än
Jag tycker att det här med att ge förutsättningarna och inte stressa upp sig om hon inte tar dem är svårt. 
Man har blivit så van vid att alltid veta alla tider! Jag blir helt slut när man har en till två såna här veckor och så tänker man på dem som inte träffat BB. *svett*
Jag hoppas att det är övergångsbesvär. Hon är 11,5 mån nu, så det är ju lite tidigt för en lur. Men 30-40 min ilsket insomnande 2 ggr/dag är ju himla slitigt både för henne och mig. Själv känner jag faktiskt att jag inte pallar det.