Hjälp, vår tjej blir biten och klöst på dagis!

[snoopy]

Det känns bra, det är bara att öva öva öva, för vi är ju inte heller färdigtränade i detta som vuxen. Ständigt lärande...

Tack nu är jag redo för alla typer av frågor från personalen...hm...hoppas jag

[Ewa]

Rapportera gärna sedan

[sömnlös]

Åh, vilken bra tråd.
Idag hände en sak jag inte kan låta bli att dela med mig av.
Först måste jag bara skriva att jag är så otroligt nöjd med det dagis jag önskade och fick. Personalen utstrålar värme och omtanke vilket för mig känns allra viktigast.
Men idag hamnade jag själv i en intressant situation, där jag testade AW metoden även på ett för mig relativt obekant barn.
När jag skulle hämta min prins möttes jag av ett (annat) barn som slog båda knytnävarna på mina lår. Förr hade jag blivit arg, men nu är jag ju barnaboksfantast och sa "oj, men det var ju inte så trevligt gjort, du kan väl klappa fint istället?" Varpå jag klappar barnet på kinden. Och tänka sig ungen skiner upp som en sol och kramar mig .
Sen följer barnet vår påklädning med intresse och säger testande "jag ska bita xx (min prins) senare. Varpå jag svarar "nej det ska du inte, men du kan krama eller klappa honom på kinden." och tänk en underbart fin klapp och en mjuk o go kram fick min prins som avslut på dagisdagen och jag blev varm i hela hjärtat för bådas skull och tänker vilken FANTASTISK bok Anna gjort och vilket FANTASTISKT forum detta är där jag lärt mig så mycket konstruktivt .

[snoopy]

Åh sömnlös, vilket bra exempel, mitt hjärta blommar! Det ska jag ta med till dagis!


Lägesrapport:
Lämnade storasyster på dagis i morse. Lillasyster får vara hemma tills vi rett ut detta samt att hon hade lite feber imorse.

Vi bestämde att jag och min sambo ska träffa dagispersonalen för att diskutera igenom detta kl. 10:00 i morgon. De förstår oss och vill verkligen träffas om detta så det känns oerhört bra. MEN, avslutar med orden "men vi kan ju naturligtvis inte garantera att det inte händer igen..." och min klump i halsen kommer tillbaka....Jag känner att FÖRHÅLLNIGSSÄTTET måste vara att DETTA FIXAR VI (trots att jag naturligtvis är realist och inser vad som kan hända igen).

Men, nu är jag laddad till tänderna för ett konstruktivt möte där vi kan erbjuda både METOD och FÖRHÅLLNIGSSÄTT, tack vare er

[Ewa]

Och ge dig inte med mindre

[annawahlgren]

Välkommen är du, snoopy om jag inte sagt det förut

Tack för alla suveräna råd här och för alla varma ord

Vilken underbar liten berättelse, sömnlös - precis så enkelt är det, och så ljuvligt rätt. Barnet kände sig förstått, inte fördömt. Och valde genast den goda vägen, så fort han fick den visad för sig. Som omväxling Och där, i den goda världen, trivdes han så oändligt mycket bättre än i den fula, arga, onda. Som vi alla Tack för att du gjorde så gott. Tack för att du ger BB en del av äran. Tack för att du förändrade en liten pojkes värld, där och då. Tro mig, han glömmer det inte.

Dina inlägg borde stencileras ut, snoopy, på gammaldags manér och delas ut som flygblad. Jag grät också när jag läste Så får det bara inte gå till - jämför som sagt med en vuxen arbetsplats Men så går det till, ofta nog, förfärligt ofta nog. Och vem ser ens de inre såren De enda som möjligen skulle kunna det (och också avvärja dem, så att de aldrig uppstod) är ju inte där

- - - en av personalen /ska/ gå upp i tid så att hon kan punktmarkera killen i fråga - - -

Det låter ju fint - det är bara det att "punktmarkering" brukar betyda hårt tag i armen och skarpa tilllsägelser vilket knappast framkallar några rara klappar på kinden, precis.

Eller kan personalen ge begreppet punktmarkering en annan innebörd, när det gäller små 1,5-åringar Fråga dem Och berätta för oss, i så fall Men jag tror inte du får höra annat än: "Ja, vi tar ju bort barnet som bits med en gång och säger till."

Att de "naturligtvis inte kan garantera att det inte händer igen" är FULLSTÄNDIGT OACCEPTABELT. Skulle det vara i hemmet ett litet barn misshandlades så, skulle anmälningarna inte låta vänta på sig

Dessvärre tror jag du har alldeles rätt i detta tillsynes häpnadsväckande: strategin finns inte (med få men lysande undantag, givetvis).

När föräldrar ska ut och välja dagis för att ställa barnet i kö på lämpligt ställe, brukar de förevisas lokaler och uteplatser och prylbestånd, och det är ju fint. Jag brukar tipsa dem om att ställa just denna enda fråga, när personalen talar för (enbart den materiella) varan:

"Vad gör ni när barnen bits "

Svaret säger allt. Menar jag.

I nio fall av tio (om svar utgår alls) "lugnas" föräldrarna då med att det ju alltid går att tillkalla en RESURSPERSON (Var det inte själva personalen som skulle vara resursen ) Underförstått, eller som i ert fall uttalat: resurspersonen får i uppgift att "punktmarkera" (problem)barnet ifråga.

Tänk om du, snoopy, verkligen orkade driva igenom en revolution här O:) Det kunde komma så oändligt många små utlämnade, utsatta barn till godo =D>

Jag önskar dig och er all styrka, all nötande envishet och uthållighet, all obeveklig välvilja för lilla flickan och med henne alla andra små barn, och all fortsatt kärleksfull ork att faktiskt ställa KRAV på dem som tagit till sitt yrke att ta hand om det käraste och viktigaste som finns på denna jord och som borde VETA att göra det på det sätt de själva skulle vilja bli bemötta.

Åtminstone.