Vår 3.5 åring har svårt med fokus o andras uppmärksamhet..

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
lillis04
Inlägg: 3
Blev medlem: fre 04 jan 2008, 14:42

Vår 3.5 åring har svårt med fokus o andras uppmärksamhet..

Inlägg av lillis04 »

Vi har en jättefin liten kille som är 3.5 år nu. Vi har kännt till anna wahlgren sen han var ca 1 år och använder oss av hennes verktyg sedan dess och det är fantastiskt! Vet inte hur vi skulle klarat oss utan det :D Han har massa social delaktighet varje dag och det sitter i ryggmärgen. Han är inne i sin trots ålder och det är jätteskönt att ha alla dessa verktyg nu.. :D :D Ser hur han växer i alla situationer som vi tar oss igenom! Känns och märks väldigt tydligt när vi gör fel.. :( och det gör vi såklart ibland..

Det som vi gärna vill ha lite feedback på är hur vi ska hantera hans svårigheter med folks uppmärksamhet. Han blir obekväm när vi kommer hem till folk och säger inte ofta hej eller hejdå.. Så har det nog varit sen han var 2 år tror jag. Vi har alltid sagt Hej och hejdå lite goddag yxskaft åt honom..men det blir ingen förändring där.. Det släpper efter ett tag när vi varit där en stund eller när folk kommit till oss, men hur kan vi göra?

Ska man göra ngt alls? vill inte att det ska bli ngn stor grej heller?
Hemma med oss är han jätte social och pratar och pratar och pratar :D och när vi går nån av oss så är det: Hej då mamma, ses sen puss puss i massor..men inte till andra alltså :shock:

Han är en känslig liten kille och läser snabbt av stämningen i ett rum..och han är otroligt klok :heart: Det är verkligen en underbar ålder han är inne i nu.. mitt i allt trots så är han en jätte go omtänksam o fantastisk liten kille!!

Är det någon som har ngr kloka råd till oss i den här situationen?
Puffis
Inlägg: 699
Blev medlem: ons 01 nov 2006, 23:24
Ort: Gamleby
Kontakt:

Inlägg av Puffis »

Egentligen är det väl inte så mycket att bry sig om tror jag. Kan vara bra att informera folk om att inte titta på honom så mycket, utan låta honom komma till dem, liksom. =inga jättekrav, förväntningar på honom.

Däremot kanske man kan köra lite "beteendefostran", typ med handen om handen vinka när man går, ungefär som när man säger "Tack för maten" åt honom när han går från bordet. Man liksom gör hans grej, utan att lägga någon större vikt vid det, utan bara i förbigående. Vet inte om man kan göra samma när man kommer till folk. Det kan ju vara för mycket att "tvinga" fram ett hej eller handslag, så han kanske kan lyfta handen till hälsning; handen om handen och mamma säger "hejhej".

Vad tycker ni andra? Mina barn är ju så små än.

Själv har jag gjort vink-grejjen på min tjej. Upptäckte att hon alltid vinkade efter att folk gått. Vi tjatade och tjatade "ska du vinka till morfar?". Tog ett tag innan jag kom på att göra handen om handen och sedan beté sig som om hon faktiskt vinkade själv.
Tuva, född 060304 SHN-kurad vid 9 månader, Leo född 071001, SM från start och minikurad vid 4 månader.
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Hej :D ! Och varmt välkommen :D !

Jag har en känslig liten semla, som nog är ungefär lika gammal som din. Som kan vara rejält blyg i början, men när han tinar upp får hela världen gärna lyssna när han stolt och glad berättar om allt vi har för oss om dagarna, och om lillasysters diverse framsteg :wink: :heart:. Men innan han tinat upp kan det vara svårt att få ett knyst ur honom, så jag brukar göra precis som ni - och som Puffis ju också säger - dvs. hälsa å hans vägnar. Just lite goddag yxskaft. Som om han gjorde det själv. När vi - eller gästerna - ska gå brukar han i regel ha tinat upp, men skulle din inte ha gjort det så skulle jag upprepa proceduren. Dvs hälsa åt honom, som om det var han själv som gjorde det.

Sen kan man alltid öva lite rollspel hemma. Spela att ni går till affären och hur man beter sig där, hur man beter sig när man får gäster osv. så får han öva hemma och då - vips, snipp, snapp - så kommer han en dag använda sig av de där färdigheterna också i mer offentliga sammanhang :D .

Här är en tråd om en annan liten känslig, som kanske kan vara intressant:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=11420

Kram Ewa :heart:
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
lillis04
Inlägg: 3
Blev medlem: fre 04 jan 2008, 14:42

Inlägg av lillis04 »

Hej Ewa och Puffis!

Tack för era svar och vilken bra länk Ewa, Tack :D
Det behövde jag..

Jaa det är så lätt att lägga in sina egna värderingar och tolka in saker och överpsykologisera.....det har jag gjort :(

Halva min kvinnliga släkt är precis så känslig som min lilla w är inkl mig själv..jag vet precis :( Jag kan känna av saker på miiils avstånd och jag vet oxå att det är en fin egenskap att ha den här förmågan. Min son är helt fantastisk på att känna av situationer och han är så ödmjuk och omtänksam. Men det kan oxå ställa till bekymmer för honom ibland :( Han har lätt till skratt o tårar och har oxå ett temprament som heter duga :D och stark integritet..han är mkt av allt kan man säga..jätte glad eller väldigt ledsen och eller arg..

När vi kommer hem till folk så kan w ibland reagera med att bli lite grinig och kort när han känner sig obekväm.. och jag tror att det är ett resultat av att jag har kännt en oro för vad andra ska tycka o tänka.. vill att dom ska se alla hans fina sidor, helst hela tiden :( och så har jag nog signalerat min oro till honom inför dom här besöken o försökt släta över lite..Jag måste jobba med mig själv här :( Jag ska inte göra ngn grej av dom här situationerna, låta honom få ha sin start sträcka och inte lägga ngn värdering i hur w beteer sig eller inte framför andra. Sluta oroa mig helt enkelt och visa leda lära o vara min sons bästa vän :heart:

Vi hade en sån häftig upplevelse i julas. W hade en väldigt intensiv trots period som utvecklades till en ond cirkel..han ställde STORA frågor och vi svarade fel och det blev större o större frågor och vi blev mer o mer vilsna. Tillslut funkade inte nåt :shock: han fick så mkt negativ uppmärksamhet.. och vi hanterade saker fel fel :( Så tillslut bestämde vi oss för att stanna upp o göra världen liten o trygg o förutsägbar igen. Vi tog en liten paus från dagis o vi var hemma o gjorde inte ngt där vi kände att vi KUNDE hamna i en situation vi inte kunde hantera då.. Han fick massor o ännu mer social delaktighet och MASSA positiv uppmärksamhet och peppning. Vi gjorde saker där vi visste att vi kunde stärka hans självförtroende och få honom att växa och det var så häftigt :D :D han blev som en ny person :heart: och sen kunde vi möta nya frågor och utmaningar tillsammans på ett helt annat sätt!!

Jag har lite svårt att uttrycka mig på ett bra sätt men den här länken hjälpte mig att se saker på ett nytt sätt!! Tack Ewa :D
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Lille W har en klok mamma :heart: :thumbsup:
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"