Hej, hej,
hoppas det går bra att jag ansluter mig till den här tråden! Det vore kul att utbyta lite erfarenheter med andra med barn i ungefär samma ålder.
Hannes är född den 27 juli och har en storasyster som är 2,5 år äldre. Vi har kört SM från start med båda barnen men med Lovisa blev det inget riktigt schema spikat eftersom jag tyckte det funkade bra ändå och är en "fegis" när det gäller att höra barnen skrika/protestera. Med Hannes har det utkristallierat sig ett schema som funkar rätt bra att följa, även om jag kan vara lite flexibel ibland.
Igår bestämde iallafall jag och min man (eller snarare jag bestämde och han sa ok) att vi skulle vagna bort ett nattmål (lite sent, men bättre sent än aldrig). Hur som helst, vi bestämde att han skulle få mat första gången han vaknade och sen skulle min man vagna tills morgonmålet. Men det behövdes aldrig någon riktig vagning för han sov över av sig själv!
Iofs "bara" 6,5 timmars sömn i sträck och sen mat men jag är nöjd med det.
Jag tycker det är så svårt att veta om Hannes har ätit nog mycket under dagen. Jag trugar och trugar men han äter rätt kort tid och ibland är det omöjligt att få i påfyllningen. Men jag antar att han blir mätt nog. Hur som helst började vi med flaska till nattslurken när han var 1 månad ca, och det gick så bra!
Det var helt underbart tyckte jag att min man kunde ge honom mat och jag kunde känna mig lite friare. HAn sov också spontant 6 timmar utan mat och jag tänkte att det här går ju som på räls!
Sen började han trilskas och vägra flaskan och där är vi nu.
Vi gör en flaska varje kväll och har provat många olika tricks och även läst här för tips för att få honom att ta den eftersom jag verkligen vill kunna fylla på lite extra med flaska. Men det funkar inte. Vi fortsätter så kanske det lossnar igen en vacker dag.
Mamma till lilla prinsessan, 17 Februari 2005 och lilla prinsen, 27 Juli 2007. Har följt standardmodellen från start med båda.
Sorry, missade det! Bra att det ordnat sig i alla fall!
!Jag har blivit lite löjlig, det är sista barnet för oss. Jag måste börja medicinera för min ms och då får man inte bli gravid (man kan iofs göra ett uppehåll) och nattamningen är så mysig trots att man är trött. Hon ligger alldeles lugn och klunkar och raspar med fingrarna på min överarm....jag tycker det är underbart! På dagarna är hon inte alls så lugn när hon äter, då händer det så mycket runtomkring 
(hur kommer detta gå med den attityden...?)
Men vår coola tvååring tog det hela med ro och var så glad och nöjd hela resan till min stora lättnad. Om jag ska köra ner en annan gång så kommer Clara sitta fram och Emma bak. På hemvägen gick det prima men då var ju maken med i bilen och jag satt bak med lilltjejen.
Om vi har några nätter med uppvak brukar jag dagarna som följer ge bröstet och därefter erbjuda flaska direkt efter. Hon brukar inte ta flaskan och det betyder att hon är mätt. (När hon är hungrig slukar hon en flaska på nolltid.) Då blir jag lugn och intar en säkrare och bättre attityd.