Vi var på ultraljud igår. Allt såg fint ut med bebisen därinne och till sist frågade barnmorskan om vi ville veta könet. Nejnej, sa jag som inte alls velat veta de andra två gångerna.
Till saken hör att barnmorskan är gift med en släkting till mig så hon blinkade och sa att det bara var att ringa om jag blev nyfiken...
Och. Nu har jag gått och blivit Nyfiken. Pappan har velat ta reda på könet varenda gång och vill det nu också. Jag funderar på att slå en signal
Men vill ändå fråga er som fått veta innan: har ni ångrat er? Kände ni er närmare barnet under graviditeten?
Åh, jag ältar alltid när jag är gravid. Förlåt!
Jag antar att miraklet är alldeles lika stort hur som helst om allt går bra och när liten väl är framme.
/Anna
Visste även förra graviditeten att det var en liten tös 
