Hej
Jag önskar att man kunde frysa tiden. Jag förstår inte hur jag ska kunna leva utan att ha denna underbara treåring vid min sida.
Satt och tittade på henne fina perfekt rundade kinder och den lilla fina munnen, som babblar i ett. Och luktade på det rufsiga lilla håret när vi läste Bamse och väntade på badvattnet.
Hon ropar från badet, där hon sitter och leker med sina blekta fiskar i plast. Samma fiskar som hon lekt med i tre år nu. Idag ska dom visst gå på kalas.
"Kom och titta mamma, dom ska på kalas!"
"Åh, ja titta, säger jag. Vad kul!"
"Och mammafisken ääälskar Celestefisken, säger hon sen.
Och så kramas den stora och den lilla fisken.
Hon är så fin, och hennes värld är fortfarande ny och spännande varje dag. Att gå hem från spårvagnen kan ta en timma, vi tittar på hål, hälsar på tanter, skrattar åt gräs som har frusit och samtalar om hur halkigt det är.
Igår gick en kula sönder när den ramlade från granen. Kära nån, utbrast Celeste. Så dånade vi tillsammans ett tag, sen undrade jag vad vi skulle göra?
"Laga den, kanske med klistermärke?"
Hur ska man kunna leva utan sådana fina förslag? Och ett sånt fint sällskap?
För även ifall hon alltid kommer vara min lilla gumma, så kommer tiden med henne minska ju äldre hon blir. Hur ska man leva då? Hur levde man innan? Jag kommer inte ihåg, och vill inte komma ihåg heller.
Jag visste inte att sådan här kärlek fanns.
En kärleksförklaring
En kärleksförklaring
Celeste 061208 
-
Världens Bästa Barn
-Världens Bästa Barn
-
TorpSara
Jag blir helt rörd när jag läser det du skrivit
Och känner igen mig. Varje dag tänker jag på hur underbart ljuvliga barn jag har. Det är så härligt att få vara hemma med dem och lyssna på dem och följa med vad de gör, hur de leker tillsammans. Ja, hur ska man klara sig utan det. Vet inte... Tycker de är i så härlig ålder just nu, en 6 åring och två 2,5 åringar
Väx inte mera kan jag ibland säga åt dem. Då kan 6 åringen säga " vill du inte se hur vi blir då vi blir stora?" Och det vill jag ju 
Men ibland vill man just frysa tiden.
Och känner igen mig. Varje dag tänker jag på hur underbart ljuvliga barn jag har. Det är så härligt att få vara hemma med dem och lyssna på dem och följa med vad de gör, hur de leker tillsammans. Ja, hur ska man klara sig utan det. Vet inte... Tycker de är i så härlig ålder just nu, en 6 åring och två 2,5 åringar
Väx inte mera kan jag ibland säga åt dem. Då kan 6 åringen säga " vill du inte se hur vi blir då vi blir stora?" Och det vill jag ju Men ibland vill man just frysa tiden. Pojke född i dec 2003 Två flickor födda i maj 2007 Så fint och gripande du skriver!
Samma här, visst vill man ju bromsa ibland...Samtidigt är ju tiden just här och nu den bästa - hela tiden!
Sambon har lite svårare för att ta stunden nu, och oroar sig mycket för när de kommer ta hem sin första kille...Han kommer stå redo med basebollträt bakom dörren säger han
Man behöver inte tänka på det än. De är bara 6 & 8 år!
kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03. Driver eget grossistföretag hemifrån huset.
Tack Cissii! Underbart skrivet!
Och sant. Men jag tänker faktiskt så som anna skriver. Varje tid är den bästa. Igår tänkte jag på Ivar när han var liten nyfödd, helt hjälplös liten varelse och hur det var. Men jag längtade inte tillbaka. Bara blickade tillbaka. Han är så ljuvlig nu när han går omkring och upptäcker och lär sig. Ord börjar formas och man förstår att han förstår.
Och så 6-åringen. Vera, som är så klok och trygg, samtidigt som det börjar närma sig skolgång och allt vad det kan tänkas innebära. Hon är också fantastiskt kärleksfull just nu. Nu när världen börjar bli större.
Och så tänker jag på min mamma. Vi har nog aldrig haft så bra relation som vi har nu. Fast det alltid har varit bra. Men det är fortfarande en mor-dotter-relation.
Det är rätt häftigt att man får vara med på resan - hela vägen.
/LO
Och sant. Men jag tänker faktiskt så som anna skriver. Varje tid är den bästa. Igår tänkte jag på Ivar när han var liten nyfödd, helt hjälplös liten varelse och hur det var. Men jag längtade inte tillbaka. Bara blickade tillbaka. Han är så ljuvlig nu när han går omkring och upptäcker och lär sig. Ord börjar formas och man förstår att han förstår.
Och så 6-åringen. Vera, som är så klok och trygg, samtidigt som det börjar närma sig skolgång och allt vad det kan tänkas innebära. Hon är också fantastiskt kärleksfull just nu. Nu när världen börjar bli större.
Och så tänker jag på min mamma. Vi har nog aldrig haft så bra relation som vi har nu. Fast det alltid har varit bra. Men det är fortfarande en mor-dotter-relation.
Det är rätt häftigt att man får vara med på resan - hela vägen.
/LO
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008Nytt fotoalbum
Hej och tack för alla svar!
Ja, det är ju så fantastiskt. Att varje tid är den bästa. Dom (barnen) är så bra på att hålla en kvar i nuet. Kanske för man vet vad som har varit, och man vet att det kommer komma en framtid och man vet att saker kommer ändras många gånger. Så man kan lixom bara stanna i nuet.
Men kärleken, det är helt fantastisk. Jag har aldrig upplevt sådan här kärlek innan. Den VILL inget, den bara finns där utan krav eller villkor. Den vill bara ge eller helt enkelt vara. Jag är full av förundran över Celeste person. Eller kanske inte person lika mycket som hennes lixom väsen. Hennes tilblivelse i världen, och att få se hur hon sakta men säkert gör världen till sin egen.
Och jag får vara med.
Ja, det är ju så fantastiskt. Att varje tid är den bästa. Dom (barnen) är så bra på att hålla en kvar i nuet. Kanske för man vet vad som har varit, och man vet att det kommer komma en framtid och man vet att saker kommer ändras många gånger. Så man kan lixom bara stanna i nuet.
Men kärleken, det är helt fantastisk. Jag har aldrig upplevt sådan här kärlek innan. Den VILL inget, den bara finns där utan krav eller villkor. Den vill bara ge eller helt enkelt vara. Jag är full av förundran över Celeste person. Eller kanske inte person lika mycket som hennes lixom väsen. Hennes tilblivelse i världen, och att få se hur hon sakta men säkert gör världen till sin egen.
Och jag får vara med.
Celeste 061208 -
Världens Bästa Barn
-Världens Bästa Barn