Ständiga bråk med vår 8-åring

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
Sanim
Inlägg: 1
Blev medlem: tor 02 aug 2018, 11:13

Ständiga bråk med vår 8-åring

Inlägg av Sanim »

Hej!

Jag och min man är i stort behov av stöd och vägledning kring vår nyss fyllda 8-åring och skulle uppskatta all vägledning vi kan få otroligt mycket!

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja och hur jag ska berätta om situationen, min son har alltid var väldigt fysiskt aktiv, han är alltid i farten. Det går inte en dag utan att det är ständiga bråk och tjafs med honom och varken jag eller min man vet längre hur vi ska hantera dessa utbrott. En annan sak som ochså är otroligt frustrerande är att han inte lyssnar när man pratar till honom eller säger till honom om saker och ting han gör. Han fortsätter tills vi blir riktigt arga och själva börjar skrika på honom vilket inte känns bra alls :( :oops:

Det är otroligt jobbigt när vi är på besök hos andra och han inte lyssnar och surar och gråter när han blir tillsagd. Han ställer krav, vill bestämma så mycket som möjligt och gråter och skriker och blir jätte arg när vi inte gör som han vill. Han är ju ändå 8 år och borde kunna lyssna på tillsägelser och lyssna. Det tar otroligt mycket energi att ständigt vara i bråk och det är inte så vi vill ha det :(

Vi är tacksamma för all vägledning, tips och råd vi kan få :heart:
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11153
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Ständiga bråk med vår 8-åring

Inlägg av TorsMamma »

Hej Sanim och välkommen! :D

Har ni Barnaboken som är den bok/filosofi från vilken vi utgår från? Jag skulle rekommendera att i den läsa om 7 åring, 8 åring och även 9 åring. Du har även en del som heter "fostran om man så vill" som också är bra att läsa och rekommenderas.

Du kan också använda vår "sök" funktion här på forum och få många bra träffar under barnafostran, vi får in en hel del just liknande frågor om 8-åringar här.

Hur sover han? En 8-åring (tro det eller ej) behöver ca 11-12 tim sömn/Natt. Såg det är också viktigt att man verkligen får in dessa sömntimmar. :D
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Alma
Inlägg: 655
Blev medlem: mån 24 okt 2011, 21:35

Re: Ständiga bråk med vår 8-åring

Inlägg av Alma »

Hej Sanim,
Ni är inte ensamma om att ha fått ett barn som utmanar. Barn som det är extra mycket fart i, som har hög aktivitetsnivå och ett rikt och fartfyllt liv i sig själva kan ofta inte lyssna så bra på vad omgivningen säger att de bör göra, och de kan heller inte lyda och inordna sig som andra. Dessutom kan en hel del av det som omgivningen kommer med tyckas helt oväsentligt för en individ som har ständiga egna projekt som uppfyller dem. Är man engagemangsstyrd och dessutom har hög takt i sina egna projekt, så är man heller inte den som är den mest anpassningsbara som lyssnar och lyder. Barn som reagerar med förtvivlan och utbrott, gråt, vägran och raseriutbrott när omgivningen ställer vanliga krav på dem bör säga oss att vi har ett barn framför oss med en annan utvecklingstakt och ett annat sätt att lära sig i livet.

Ni behöver komma i ordning med ert sätt att undvika bråk. Det är de vuxnas ansvar att ordna så att bråk undviks och så att man hittar andra sätt att få vardag och liv att fungera. Man kan aldrig lägga det på ett barn, och särskilt inte på ett barn som lätt får utbrott, eller som faller i gråt när omgivningen ställer krav. Och man kan inte lägga ansvaret för relationer och vardag på ett barn som har svårt att lyssna på tillsägelser. Det är egentligen väldigt enkelt - det är omgivningen som behöver anpassa sig kring vissa barn.

Exempel på att lägga ansvar på ett barn, som alltså jag verkligen rekommenderar att omedelbart upphöra med:
- Men du måste ju lyssna på vad jag säger, om du bara lyssnar så blir det bra...
- Du är åtta år, du borde kunna något så enkelt som...
- Grina inte för en sådan småsak som...
- Du kan inte bestämma allt här i huset...

Istället kan man som vuxen dra slutsatser av sina försök, t ex så här: OK, han lyssnar inte på vad jag säger när jag säger det i de här situationerna och på det här sättet. Det har jag nu försökt 100 gånger, så det är ingen idé att prova en 101e gång. Hur kan jag förändra mitt sätt att instruera och kommunicera med honom? Hur kan jag anpassa våra krav så att han klarar av dem? Vad är en fungerande kravnivå för just honom (inte för alla andra barn i hans ålder, utan för just honom)? Hur kan jag hjälpa honom? Hur kan jag lära mig att lära honom?

Vanligt som funkar med ungar som har hög egen aktivitetsnivå och lätt faller samman av omgivningens krav är
1) gör mycket som fungerar lätt tillsammans och minska det som är svårt dvs det han reagerar negativt på. Prioritera det som är viktigt av det som är svårt. Välj att genomdriva färre saker än du har nu, även om det innebär att du tar bort 95% av det du tänkte var viktigt från början.
2) berätta vad som ska göras i god tid, i ostressad miljö. Det är hans stressreaktioner som styr, inte vad andra tycker är i god tid eller lagom takt.
3) berätta om det som ska göras som samtal där barnet får påverka så mycket av omständigheterna runtikring projektet som möjligt
4) var öppen och saklig för allt han meddelar är jobbigt med det föreslagna (var inte rädd att lyssna på honom, döm inte om det för dig är småsaker han tycker är svåra, prova att ta det han säger som fakta)
5) med anpassning till att han kanske orkar mindre än andra barn som det är lägre egen aktivitetsnivå hos
6) med avlastning. Upphör med allt tänk om att barn inte ska curlas. Barn som reagerar som du beskriver att din son gör behöver avlastning. Det kan se ut som curling för en annan, men vet man att ens barn kan ramla in i utbrott på grund av en strumpa som ska på - då behövs avlastning, inte dömanden eller ännu högre krav. Hjälp honom på med strumpa och annat vad det nu är som är jobbigt, så att han kan göra de saker som är viktiga.

Situation:
Mamma: Vi ska åka till mormor på lördag.
Barn: NEEEEEEJ.
Mamma: Jaså det känns jobbigt. Vad är mest jobbigt med det?
Barn: JAG VILL INTE BEHÖVA ÅKA BIL SÅ LÅNGT!
Mamma: Ja det vet jag ju att du tycker är jobbigt. Det värsta med bilåkningen är att det känns trångt, eller hur?
Barn: JAAAA OCH SÅ MÅSTE JAG SITTA BREVID SYRRAN.
Mamma: Usch ja, i bilen blir det trångt där bak. Skulle det vara lättare om du satt fram?
Barn: Vet inte, näää tror inte det.
Mamma: Elller om du hade ett nytt spel i Ipaden tror du?
Barn: tystnad
Mamma: Fundera på det.

Låt det gå en halv eller hel dag. Invänta svar, ta upp frågan igen. Passa under tiden på att fundera på om det är det mest lyckade att åka till mormor på det sättet ni tänkt. Kanske kan projektet modifieras så att det blir lättare för er son att säga ja och vilja ta sig igenom det han tycker är jobbigt med det?

Tips:
Läs Barn som Bråkar: https://www.adlibris.com/se/e-bok/barn- ... gIgKvD_BwE

Och läs om lågaffektivt bemötande: https://hejlskov.se/lagaffektivt-bemotande/
Förälder till son född 07, BB-fostrad, SHN-kurad en månad vid 2 års ålder
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"