förskola 4 åring

[Adrian13]

Hej! Jag har en 3 åring som är hjärtsjuk och därför har vi valt att vänta med fsk tills han är frisk ( runt en 4 år ). Nu undrar jag...hur gör man om ens barn inte vill nån dag? Jag som redan är emot fsk har svårt med att tvinga han dit. Gör jag honom en björntjänst om han kommer i fsk så pass sent? Han har en lillebror på 7 mån...

[TorsMamma]

Hej,

Min son började när han var 3, men kan man vänta till 4 år är det än bättre tycker jag.

Så har du möjlighet att ha honom hemma och han inte "vill gå" en dag är det väl inte riktigt hela världen. Jag brukar oavsett försöka ta reda på lite "varför" man inte vill gå. Med det menar jag att vissa saker kanske man måste göra även om det tar emot och andra saker är inte så viktiga. Hur det är hos er måste ni bestämma tillsammans tycker jag.

Men som exempel, min son går på "karate" och jag vet att när vi haft ett uppehåll så tycker han det är mysigare hemma och det tar emot att gå och träna. Men jag vet att kommer han bara dit mår han bra, är nöjd och gillade det. Så i detta läget kan jag pusha honom lite för att han då lär sig att även om man inte vill eller det tar emot så är det skönt när man väl gör det.

Så avgör varför tycker jag om han inte vill gå, bestäm därefter HUR ni vill göra. Kanske en mys dag är perfekt, kanske bar gå 3 dagar i veckan är lagom osv... Han har ju liksom inte bråttom någonstans kan jag tycka. När han är 5 kommer du märka grejer och han kommer vara social och vilja umgås massor på ett helt annat sätt. Då är det bara att haka på och bjuda till. Kanske det kan vara läge att ta med kompisar hem efter förskolan istället så han kan bekanta sig på egen hemmaplan osv... Finns massa bra lösningar och tankar tycker jag.

Så ta det lugnt, se hur det går, är det en bra förskola, trivs han osv... Ta det som det kommer. Vi finns här med massa bra tankar och tips.

[Adrian13]

Tack för svar! Jätte skönt att bolla tankar med nån. Det är väl så vi tänker också. Jag går hemma med lillebror, som också ska va hemma så länge han vill ( 4-5 års ålder ) hade vi tänkt. Så det är ingen bråttska alls! Tusen tack för din synvinkel, man blir ju lite hemma blind.

[Adrian13]

Hej igen, har en ny funderingar undrar vad ni tycker. Våran ( snart ) treåring är väldigt påig med andra barn. Vill hålla i handen, kramas, putta när dom ska cykla. Har försökt att förklara att dom kanske vill åkalite själv och så när jag sett att det andra barnet börjat bli lite irriterad. Men vet inte vad jag ska göra, han vill ju bara va snäll. Han blir jätte ledsen och sur när han inte får putta på. Men han måste ju lära sig att andra kanske inte vill....Är det äldre barn brukar han prata en massa, om träd som fallit omkull för att det vart storm (-; sånt som vi pratar om. Oftast blir det mottagit med en vad konstig du är min. Och jag är så rädd för att han ska bli retad i fsk och sen skolan. Snälla hjälp!

[Adrian13]

Inget svar, någon?!

[TorsMamma]

Hej igen,

Det är ju svårt det här, inget är liksom skrivet si och så. Men devisen är ju Leda, visa, lära och hjälpa. Om du tänker från detta hur ser du då på det hela?

När min son var 2 år (vilket ju är mycket mindre) så gick han runt på badstranden och dunkade alla 1-1,5 åringarna i huvudet för att få en "reaktion" då de bara satt där lite surmulna. han blev jättenöjd när de reagerade eller började gråta. Hur gör man?

Jag gjorde faktiskt så att hemma körde jag med just visa, leda, lära och hjälpa. Men på badstranden flyttade vi just den sommaren till en annan strand och var i skuggan på den just då. Nästa sommar var liksom allt annorlunda. Barn mognar, växer och lär sig.

Ett barn som är större kan man ju liksom prata lite med om HUR man är och HUR man gör i förväg tänker jag om man skall gå bort. Så därför prata typ innan ni går bort till folk om hur man kanske kan göra, när ni väl är där, ge honom enorma uppgifter, saker han måste göra, ha koll på, hjälpa till med osv...Är man ute, ja då har man uppgifter man måste göra, städa trädgård, bilen, ogräs, klippa gräs osv.. Jobb!

Tror vi har en tråd här om ett barn som var som en "Hundvalp" eller labradorvalp. Skall se om jag hittar den.

[TorsMamma]

Här hittade jag tråden jag tänkte på. Buffel-pojken.

Som du ser i denna tråden är det inget ovanligt att vissa barn är så här en kort tid i sitt liv. Det går över.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... t=labrador

[Clara Cecilia]

Fint svar
Det löser sig. Och mobbing/ensamhet är förskolan generellt jättebra på att mota och ta hand om.
Ett tips är att berätta för dom vad du är orolig för.

Jag fick ständig rapport om vad mina barn ätit/hur mycket etc. Något jag struntar blankt i Jag vill veta vad dom gjort, vilka dom lekt med och om något trasslat där. Min viktiga punkt är sociala relationer (förvånad någon?) och det förstod personalen bums då jag sagt det och numer får jag rapporter som sånt istället för om matportioner. Så jag vet.



Clara