Jag har förstått att jag inte har involverat sonen tillräckligt mycket i mina dagliga aktiviteter, så idag har jag verkligen försökt extra. Han har fått stå bredvid mig på en stol vid diskbänken och slabba med diskborste, vatten, kastrull, bestick m.m. vid två tillfällen. Han har varit med mig nere i tvättstugan två gånger och fått plocka i och ut kläder ur tvättmaskinen, hänga enstaka underkläder, trycka på och av mangeln. Hundra gånger idag har han tänt och släckt lampor och stängt dörrar. Jag har varit noga med att tacka tydligt för hjälpen. Ändå är han inte nöjd! Han sätter igång att gnälla direkt när det roliga/arbetet är slut. Inte kan han ta sig ledigt och leka för sig själv en stund. Dessutom var han allt annat än intresserad att hjälpa mig i tvättstugan, för där finns det en massa annat som är nytt och kul. Är vi uppe i köket går det bättre att ”få hjälp”. Direkt när vi kommer tillbaka upp dit sätter gnället igång om jag inte sysselsätter honom med något. Jag förstår att det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser efter en dag, men låter det som om jag är på rätt spår i alla fall 
Ensamleken pajade för oss för flera månader sedan, av att han bara stod och skrek i sängen och vägrade att leka alls. Efter det rann det ut i sanden, men jag tänkte försöka ta upp det nu igen. Han är drygt ett år gammal. Han har tillgång till en massa leksaker hela tiden, men nu tänkte jag ta bort dem och bara presentera ett urval till ensamleken. Hur ska jag göra rent praktiskt Det stod i BB att man med fördel ska låta barnet vara kvar i sängen direkt på morgonen, men det fungerar inte här. Han äter inte välling, så han kan inte få en flaska i sängen. Han stiger upp klockan sju, vi går på toan, klär på honom och så äter han mat efter det. Ska jag bära iväg honom till sängen efter det? Jag antar att man ska ha dem i spjälsängen för att de inte ska komma loss och kunna ställa till med något. Det jag är rädd för, är att han ska börja förknippa sängen med förvisning och något negativt, och det vill jag inte, för nätterna och lurarna fungerar klockrent. När han har varit utan leksaker några dagar kanske det fungerar bättre, att han uppskattar lekstunderna mer Jag tänkte gå ut försiktigt, tio minuter första dagen och sedan successivt förlänga tiden (om allt går som det ska). Jag vill verkligen att det här ska fungera, och är rädd att vi har pajat något för evigt och att han är för gammal nu.I övrigt fungerar allt utmärkt. Jag bara vill att vår pojke ska vara nöjd och glad och känna att han behövs och är till nytta, och att han kan ta sig välförtjänta lekstunder. Förresten, vad ska han leka med under ”semesterstunderna” om jag har tagit undan alla leksaker
Hjälp, snälla.
född feb -11
Hâlla sig lugn och stilla. Kanske också upptagen 8) 
Men jag föreslâr heller aldrig lek med leksaker utan det sköter de själva (och det är ganska sällan det faktiskt leks "pâ riktigt" med leksaker). Vâr Lillebror (17 mânader) kan sitta LÄNGE i köket och pillra pâ vâra kylskâpsmagneter. Ibland hänger ett eller tvâ storasyskon pâ och dâ kan de roa sig en god stund med att skriva namn (vi har sâna där magneter med bokstäver, bl a) och vara allmänt kreativa. Medans jag stâr i närheten och lagar mat/diskar/plockar/fixar= fâr nâgot vettigt gjort.
Det har inte hänt sen han var några månader gammal, och bara EN gång. Jag hade inte hjärta att väcka honom, så han fick sova tills han vaknade efter 45 minuter. På helt fel tid, men han fick sova 45 till senare på eftermiddagen, och det fungerade. Han är också förkyld sedan tre veckor plus att vi väntar vattkoppor vilken dag som helst, så jag antar att det kan ha med det att göra.
), men det var inga problem. Och det verkar ju funka så nu med. Man jag kan ju inte ha en enda lur som börjar vid tio-elvatiden! Då blir ju eftermiddagen för lång!
Och det ligger ju säkert närmare till hands ifall man har fina sovrutiner även i vanliga fall. :thumbsup: