Hej igen!
Nu har det snart gått två veckor sen sist – sjukt vad tiden går fort!
Han är fortfarande gnällig, men jag tycker att det verkar ha blivit bättre. Åtminstone vet jag att han får vara delaktig i så mycket att jag inte borde behöva ha dåligt samvete i alla fall. Så om han ändå gnäller är det inte så mycket jag kan göra åt det. Det är fruktansvärt jobbigt att höra på det, men men....
Jag fick höra av ett par släktingar att jag nog har skämt bort honom med för mycket uppmärksamhet eftersom han gnäller så fort jag inte ägnar mig åt honom. Jag tror att de har rätt. Han gnäller ju direkt när jag försöker göra nåt annat än vara tillsammans med honom (oavsett om det är arbete eller gud förbjude, att jag vill sätta mig och vila eller läsa en bok). Jag vet fortfarande inte hur jag ska tackla det.
Idag hände dock det otroliga: jag satte mig i soffan med en bok (jag är förkyld och hängig och orkar inte göra så mycket) och han stod och grät och skrek bredvid. Jag lyfte upp honom till mig, där han till min stora förvåning satt stilla i tio minuter och sen SOMNADE!

Det har inte hänt sen han var några månader gammal, och bara EN gång. Jag hade inte hjärta att väcka honom, så han fick sova tills han vaknade efter 45 minuter. På helt fel tid, men han fick sova 45 till senare på eftermiddagen, och det fungerade. Han är också förkyld sedan tre veckor plus att vi väntar vattkoppor vilken dag som helst, så jag antar att det kan ha med det att göra.

Nu en annan fråga:
Han har ju vaknat ca en timme för tidigt på morgonen länge, länge nu. Flera månader, tror jag. Jag minns inte ens när det började. Vi har provat allt – you name it.
- Lägga en halvtimme tidigare
- justera daglurarna
- mörklägga EXTRA med draperier utanpå dörrarna
- väckarklocka på morgonen
Ingenting får honom att sova till sju. För ett par veckor sen ändrade vi hans schema till bara en lur på dagen (12-14) och natt fortfarande 19-07 (eller egentligen 18.30-07 den senaste tiden).
Tidigare sov han 9.30-9.45 och 13-14.30. Den sammanlagda sovtiden är nästan samma: tidigare 14 h 15 min och nu 14 h.
Funderar nu på att dra ner till 1,5 h på dagen, så att det blir 13,5 h istället.

Då är frågan, ska vi fortsätta med läggning 18.30 ett tag till? Det är väl inte så bra att ändra två parametrar samtidigt, dvs dra ner dagluren till 1,5 h
och lägga en halvtimme senare (kl 19)
Han somnar ju aldrig halv sju bara för att vi lägger honom då, snarare kvart-tio i sju. Lägger vi honom sju blir klockan närmare halv åtta innan han somnar. Om han inte är helt slut förstås.
Dessa tidiga morgnar resulterar i att han är dödstrött redan vid tio-elva. Förra veckan när vi gick hem från öppna förskolan somnade han i vagnen!

Det har bara hänt ett par gånger under hans livstid. Han skulle ju inte behöva vara så trött vid elvatiden om han kunde sova fram till sju. Det är ju för att han vaknar sex som han är trött efter fem timmar. Hur ska vi komma till rätta med schemat

Jag vill inte börja dagen klockan sex, det är för tidigt! Helst vill jag inte lägga honom klockan åtta heller, men hellre det om jag måste välja. Men man ska väl inte behöva välja? Det låter ju som om alla barn kan ha tolvtimmarsnätter ända upp i skolåldern!
Det är ju också besvärligt att han blir så trött vid tio-elva, för man törs ju inte åka nån längre sträcka i bilen (då somnar han ju) eller gå nån längre sträcka med vagnen (då somnar han ju tydligen också). Detta medför ju att han inte kan sova när det väl blir dags för långluren. Vi bytte till en lur för att han hade problem med att somna på den andra luren kl 13. Morgonluren kl halv tio var konstigt nog inget problem. Man tycker ju att det skulle vara tidigt att lägga sig när han bara har varit vaken 2,5 timme (eller egentligen 3,5 eftersom han vaknar kl sex....

), men det var inga problem. Och det verkar ju funka så nu med. Man jag kan ju inte ha en enda lur som börjar vid tio-elvatiden! Då blir ju eftermiddagen för lång!
Herregud vad rörigt det här blev, hoppas nån orkar läsa och försöka förstå!