Kurad 2,5åring vaknar nu på natten och vill kissa

[sthlms_froken_e]

Vi kurade vår 2,5-åring i höstas/vintras och hon har sovit fint sen dess. Vi tog i samband med detta tillbaka spjälsängen (läste om det i Barnaboken och SHNboken att det var bäst så då hon vandrade upp på kvällen, natten och morgonen).

Vi har pottränat under sommaren och sen fyra dagar tillbaka är hon blöjfri dagtid, men har blöja när hon sover. Nu har hon börjat vakna och ropa på oss. Vi mötte med ramsa men tillslut skrek hon "Bella kissa". Efter en timme; hon hade tystnat på ramsa och jag trodde flera ggr att hon somnat om men så ropade hon igen och igen och alltid samma sak. Tillslut gick jag in med potta och papper lät henne kissa och på med blöja igen och la henne och ramsade mig ut. Inte ett ljud mer den natten.

Min undran är hur vi ska bemöta detta? Har läst att man om de sover i öppen säng kan lösa det med ledljus och potta men hon tar sig inte ur sängen själv. Kanske är det bara lite nervös ångest så här i början när allt är nytt. Kanske det går över av sig själv...? Erfarenheter någon?

Hon har haft problem med magen sen hon började med smakisar och äter Forlax dagligen sen 2 år tillbaka (utan den bajsar hon inte alls). På fyra dagar har hon nu bara bajsat 1 gång (då hade hon blöja på sig) Hur får man henne att våga bajsa på pottan? Hon går och kissar själv. Behöver inte ens påminna längre. Hon torkar själv och spolar ner det själv.

Hoppas någon har råd att ge.

[chokladkaninen]

Hej!

En del barn är inte mogna för att släppa nattblöjan när de blir dagtorra - men det verkar din dotter vara! Likadant var det med mina barn; när de klarade att hålla koll på sitt eget kisseri på dagen så kände de av samma signaler på natten och vaknade ifall de behövde kissa.

Mitt råd skulle därför vara att inte sätta detta i samband med kurningen alls, förrän hon övertygar dig om att det verkligen ÄR frågan om en sömnfnurra. Istället skulle jag ta upp henne och låta henne kissa så fort hon vaknar, sedan lägga henne igen och ramsa som vanligt. Och händer inget mer då utan hon somnar om och sover resten av natten, så är det ju ingen sömnfnurra utan bara just kissnödighet. 8) Fortsätter hon dock att vakna, ropa etc efter att ha fått komma upp och kissa så skulle jag dra slutsatsen att det handlar om en sömnfnurra (rätt vanligt när man precis håller på att snubbla in i trotsåldern som din lilla tjej ) och bemöta det som en sådan, med ramsor, husljud etc enl SHN-boken.

Dessutom skulle jag släppa nattblöjan så snart den är torr ett par morgnar i följd. Då dubbelbäddar ni lämpligen sängen (två set med lakan med plast och en rejäl frottéhandduk emellan) så att ni, om olyckan skulle vara framme, slipper bädda om hela sängen mitt i natten utan bara kan dra av det övre lagret och byta kläder på själva barnet. Det kan också vara läge att byta ut ev kvällsvälling mot en kvällsmacka eller kvällsbanan.

Ang. bajsandet så är det lite läskigt för många att börja bajsa på pottan, men man kan ju bidra med något intressant att göra medan man sitter där de första gångerna (typ läsa en bok). Men det brukar ge sig (de märker ju snart att det faktiskt är behagligare att bajsa på pottan än i blöjan, bara de vågar prova), så håll bara huvudet kallt, låt henne själv bestämma när hon vill gå, och ta inte tillbaka blöjan nu när ni väl har släppt den. :thumbsup: Lite linfröslem (man lägger linfrön i blöt i ett vattenglas ett tag och ger sedan barnet några skedar av vattnet, som blir tämligen slemigt) brukar kunna ge systemet en liten extra skjuts. 8)

[sthlms_froken_e]

Tack för snabbt svar! Givande och ganska självklart! Köper rubbet och oftast är blöjorna torra ( vi har nog bara varit fega...) Nu sover hon men i morgon får vi testa, eller ja i natt om hon vaknar. Kul Smart med bäddningen också. Vi har sån där plastad frotté hemma. Är det sån "plast" du menar?

Det där med trots har nog redan dykt upp så smått men inte mot mig utan mot pappan. På morgonen när hon anser att hon sovit klart (vid 06 ist för 07) ropar hon "pappa, bajsat" fast hon inte alls bajsat. Går han upp och ramsar skriker hon argt "NEJ! Bella inte sova" Hon gör oftast tvärt emot vad han säger och visar tydligt sin ilska över att inte få som hon vill. Kastar saker, slåss, spottar etc.
Är det bra för dem att trotsa? Tänkte för hon vågar nog faktiskt inte köra det rejset mot mig. Hon vet att hon inte har ngt att hämta Jag svarar inte på det eller hur jag ska förklara. Kanske jag e för hård?... Jag har försökt sätta upp tydliga regler och rutiner och är rätt fast i att det hålls. När hon är hemma med mig och lillasyster finns det inte så mkt utrymme att trosa. Då faller vårat schema. Pappa är inte så insatt i detta så på helgerna blir det ofta konflikter de emellan, jag har tolkat det som att det är för att hon blir förvirrad ang vad som gäller; vad hon får och inte får, ska och inte ska göra... Nu kom jag ju in på ngt helt annat än rubriken men men tar gärna emot tips och tankar

Erika

[chokladkaninen]

Hej igen!

På Barnafostran är alla fostransfrågor välkomna. Fast rena sovfrågor är de nog bättre på på Säkra Sovare. 8)

Jag önskar att jag också hade dubbelbäddat inatt, eftersom min pojk (som har varit heltorr i snart två år och sällan råkar ut för några missöden) nu har kissat i sängen två nätter i rad... Zzzzz. Men han sover så djupt att han inte märker att han har kissat förrän på morgonen. Kanske har vi haft ett lite onödigt intensivt program de senaste dagarna så att han har blivit lite trött.

Om du har plastad frotté funkar det säkert bra - jag brukar klippa isär en sopsäck eller stor plastpåse och sedan lägga en tjock frottéhandduk ovanpå som suger upp så att det undre lagret håller sig torrt. Lycka till!

Ang trotsen så vill jag råda dig att läsa på i trotskapitlet i Barnaboken. Om du inte har den så köp den - du har nytta av den i ca 16 år framåt! :thumbsup: Själva trotsåldern är en utvecklingsfas som alla barn måste ta sig igenom, och förälderns uppgift är - faktiskt - att bjuda motstånd i en värld som svajar. Där man tidigare har smoothat till små motgångar och fungerat som guide och ledare måste man plötsligt börja säga nej till sitt barn eftersom barnet under trotsåldern kan visa sig oresonligt: hon både vill och vill inte sitta på DEN stolen/gå och lägga sig/ha sin nalle etc. Allt detta är utförligt beskrivet i Barnaboken, och det finns en hel del att läsa under favoriter här på Barnafostran också.

Tvååringen är ju typ den härligaste suveräna lilla människa som finns. Allt är de pigga på, och allt klarar de av, tycker de. Så det första som händer när en liten 2,5-åring börjar vackla in i trotsåldern är inte nödvändigtvis att de börjar ifrågasätta (vilket sedan blir huvudnumret) utan att de börjar tvivla. Är det då så att pappa har mindre koll på vardagsrutinen så är det kanske honom hon behöver pressa - om han t ex kommer upp på morgonen (och därmed visar sig vara vaken, och på natten sover man ju) istället för att pangramsa från sin säng och/eller lämna henne ifred, så ger det henne ju en anledning att tvivla på rutinen. Och det kan hon inte överse med, utan måste då pröva denna spricka i rutinen tills han kommer med "rätt" svar. Hennes reaktion blir då lättnad.

Jag har försökt sätta upp tydliga regler och rutiner och är rätt fast i att det hålls. När hon är hemma med mig och lillasyster finns det inte så mkt utrymme att trosa. Då faller vårat schema. Pappa är inte så insatt i detta så på helgerna blir det ofta konflikter de emellan, jag har tolkat det som att det är för att hon blir förvirrad ang vad som gäller; vad hon får och inte får, ska och inte ska göra...

Du kommer nog att märka att tydliga regler kan vara svåra att hålla i med ett trotsbarn, och få anpassa dem till något slags miniminivå istället: det här går jag med på, men det här går jag INTE med på. Din roll blir fortfarande att som guide och ledare visa ditt barn hur man gör här i världen, men på ett lite annat sätt. Rutinerna däremot råder jag dig att fortsätta hålla i med näbbar och klor, för precis som du är inne på är det väldigt skönt och tryggt för ett litet barn vars (inre) värld har börjat svaja att de yttre förutsättningarna hålls konstanta. Dvs att saker görs på samma sätt och i samma ordning, och att samma regler, t ex för sovtider, hålls.

[sthlms_froken_e]

Tack för bra svar!
Hoppas det löser sig med din pojke!

[Acnaib]

Litet tips:
Vill man inte att de ska vakna i blöt säng så kan man bädda enl. följande modell:

1. madrass (haha, ja vad annars)
2. plastad frotté, eller min favorit: vaxduk
3. Handduk, tjockare frotté som suger bra
4. tjockare fleece-filt (alltså inte en sån där billig 10-kr på ikea, utan de lite tjockare, är den för stor är det utmärkt att vika den på mitten till spjälsäng)
5. Älsklingen med t-shirt och rumpan bar.

Detta är samma princip som en tygblöja (stor tygblöje-fan här )
Barnet kissar, kisset går genom fleece (som inte känns blött) och sugs upp av frottén. Sängen känns torr och älskling störs inte om det skulle råka vara en olycka framme.

Tips från mig bara.

Kram

Bianca

[sthlms_froken_e]

Åh va bra! Lät ju smart, inget fläckat självförtroende där inte : ) Nästan så jag undrar hur jag vet om det hänt en olycka... ; )

Det här gått bra hittills. Hon var helt klart redo. Ammar yngsta dottern vid 4 tiden på natten och har då gått in och satt henne på pottan ibland om hon druckit mycket på kvällarna. (Hon dricker inget på dagis vissa dagar tydligen och drar sen i sig en 2-4 flaskor efter att hon kommit hem...)

Hon har dock börjat vakna 06 ist för önskvärda 07 och skriker högt efter oss, ibland somnar hon om och i bland inte. Är lika osäker varje gång, behöver hon kissa eller tror hon bara att hon sovit klart?...

[Acnaib]

Hej igen.

Hihi, har man en bra fleece så känner man inte om de tär blött. Men jag brukar stoppa en hand mellan då jag bäddar på morgonen, utan att säga nåt till älsklingen. Är det blött drar jag bara av allt och vi hjälps åt att hitta nytt, men jag säger aldrig varför. Kanske förstår de det ändå, men inget vi pratar mer om

Mina hade en period då de vaknade vid 6-tiden oxå. Först försökte jag låta dem vara, ge dem en pangramsa och vänta till kl. 7. Det fungerade inte så bra här. Kanske hade jag fel attityd, kanske inte. Men bäst för oss funkade det om jag gick in, i mörker, hade en potta på rummet, utan att säga ett ord lyfte jag ur sängen, på pottan och sen tillbaka i sängen igen, gick ut med attityden "detta har inte hänt". Barnen la sig igen och sov vidare till kl 7, väckning.

Du kan försöka med det, sker det inte varje dag så är det väl helt okej, kan jag tycka. Men börjar det vaknas varje morgon vid kl. 6, etableras en ny vana och då vore nog bättre att ramsa och avvakta.

Om du är osäker om hon är kissnödig, så smyg in, i mörker. Du märker ju om hon kissar eller inte


Bianca