Hur ska vi göra med tummen?
Anna du har så rätt så rätt som alltid.
Nu på morgonen sa hon "Jag suger på tummen när jag sover" och jag svarade bara "Nej du ska sluta med din tumme nu". Hon såg sur ut men jag började göra frukost självklart och glatt. Efter ett tag sa hon "Jag suger inte på tummen!" och höll fram den.
Sen blev hon sur för att jag sa att hon kunde äta lite mer av filen innan hon fick en smörgås som jag just skulle ta fram. Hon tog skålen och kastade den i golvet. Andra gången hon gör det på en vecka nu så det är en del trotsande nu. Hon blev jättesur för att hon fick torka upp. La sig på golvet ocg sög på tummen. Då sa jag "Inte suga på den tummen" och så drog jag sjuk-grejen lite kort. "Har du något förslag på vad du kan suga på istället?" Hon svarade inte, även fast jag upprepade frågan en gång. Så då koncentrerade vi oss på att torka golv istället. Och hon surade och det var jobbigt och hon ramlade i det och det var alla fel.
Sen la hon sig och surade med tummen igen. Då upprepade jag och satte mig brevid henne. "Vad kan man suga på istället?...Hmmm" Sen var jag tyst. Hon kröp iväg och surade längre bort. Då sa jag att jag skulle fixa smörgåsarna. Det dröjde en liten stund sen kom hon in till mig och höll upp sitt pekfinger och sa: "DEN!"
Efter en stund vid bordet sa hon "Napp kan man suga på! Napp är bra!" Napp betyder tops här hemma, hon brukar ha en tops i munnen när hon ska låtsas vara liten bebis.
NU kör vi! Ska läsa trotskapitlet igen också.
Nu på morgonen sa hon "Jag suger på tummen när jag sover" och jag svarade bara "Nej du ska sluta med din tumme nu". Hon såg sur ut men jag började göra frukost självklart och glatt. Efter ett tag sa hon "Jag suger inte på tummen!" och höll fram den.
Sen blev hon sur för att jag sa att hon kunde äta lite mer av filen innan hon fick en smörgås som jag just skulle ta fram. Hon tog skålen och kastade den i golvet. Andra gången hon gör det på en vecka nu så det är en del trotsande nu. Hon blev jättesur för att hon fick torka upp. La sig på golvet ocg sög på tummen. Då sa jag "Inte suga på den tummen" och så drog jag sjuk-grejen lite kort. "Har du något förslag på vad du kan suga på istället?" Hon svarade inte, även fast jag upprepade frågan en gång. Så då koncentrerade vi oss på att torka golv istället. Och hon surade och det var jobbigt och hon ramlade i det och det var alla fel.
Sen la hon sig och surade med tummen igen. Då upprepade jag och satte mig brevid henne. "Vad kan man suga på istället?...Hmmm" Sen var jag tyst. Hon kröp iväg och surade längre bort. Då sa jag att jag skulle fixa smörgåsarna. Det dröjde en liten stund sen kom hon in till mig och höll upp sitt pekfinger och sa: "DEN!"
Efter en stund vid bordet sa hon "Napp kan man suga på! Napp är bra!" Napp betyder tops här hemma, hon brukar ha en tops i munnen när hon ska låtsas vara liten bebis.
NU kör vi! Ska läsa trotskapitlet igen också.
Mamma till solstrålen Elsa född okt -07
och livsnjutaren Ellen född april -11
och livsnjutaren Ellen född april -11
-
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Strålande Det där skötte du perfekt :-({|= Tummen är out of discussion. På frågan om förslag (där du inte serverar svaret) kan hon inte trotsa, gapa NEJ eller envisas med tummen, när den nu en gång för alla är hotad av livslångt handikapp Och dessutom finns en underbart hägrande "lösning" här, som hon är fullkomligt fri att komma på själv: man behöver kanske faktiskt inte suga ALLS på någonting (Annat än glass, om man säger.)Bluna skrev: Sen la hon sig och surade med tummen igen. Då upprepade jag och satte mig brevid henne. "Vad kan man suga på istället?...Hmmm" Sen var jag tyst. Hon kröp iväg och surade längre bort. - - - Det dröjde en liten stund sen kom hon in till mig och höll upp sitt pekfinger och sa: "DEN!"
För när tummen ska ersättas ska det ju inte vara för lätt - och framför allt inte "automatiskt" - utan lite lagom krångligt och besvärligt så att man (barnet) till slut börjar undra om det är värt det och GLÖMMA hela saken. (Ungefär som en inbiten rökare ska börja fatta att hon eller han faktiskt inte BEHÖVER röka...) Därav mina knäppa förslag om stortå och korkskruven som dessutom kunde locka fram lite skratt.
Det här går galant =D>
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
lite trådkapning här ...
Finns det ngt tecken på när det kan vara dags att sluta suga på tummen? Ungefär som sluta med blöja tecken? Yasins tumme är hel och fin men så småningom är det väl tänder som blir påverkade vilket väl bara är ett skönhetsfel?
Lycka till! /nimrah
Finns det ngt tecken på när det kan vara dags att sluta suga på tummen? Ungefär som sluta med blöja tecken? Yasins tumme är hel och fin men så småningom är det väl tänder som blir påverkade vilket väl bara är ett skönhetsfel?
Lycka till! /nimrah
bäbis Y 080106 1:a kurdag 22 maj 2008
bäbis S 100717 Standardmodellerad
bäbis S 100717 Standardmodellerad
Japp!Tummen är out of discussion.
Just det! Det är det jag förstår nu, jag ska inte lägga förslag att kunna trotsa emot! I dag har jag fått påminnt en hel del, men hon har inte direkt blivit sur. Jag har bara sagt "Hur var det nu vi sa?" Då åker den ut. Sen har jag frågat ibland "Vad kunde man suga på istället för tummen...hmm vad var det nu, har du några förslag?" Det har varit olika svar tex: "Jag har tagit ut den nu!", "Nappen" (topsen), "Pekfingret", "Tån" Och jag sa att det var ju ett väldans bra förslag! Så hon försökte, sen sa hon "Nä...tån går inte så bra" En gång svarade hon "Inga förslag!" Så då fick vi fundera, oj oj oj jag kunde ju inte komma på alls... Men sen kom hon på några påhittade ord som "ackla" "Tavka" osv så då sa jag att det kan man ju verkligen suga på, och så fick hon en låtsas-tavka av mig. Ja ja...det blev en liten kul grej för hon tyckte det var roligt och glömde tummen en stund.På frågan om förslag (där du inte serverar svaret) kan hon inte trotsa, gapa NEJ eller envisas med tummen, när den nu en gång för alla är hotad av livslångt handikapp
Ja, och det är väl dit jag vill komma. Men det får ta den tid det tar nu. Tålmodigt jobbar vi på, hon har haft tummen i så mycket att till och med jag tycker det ser konstigt ut när hon inte har den i munnen vad hon än gör.Och dessutom finns en underbart hägrande "lösning" här, som hon är fullkomligt fri att komma på själv: man behöver kanske faktiskt inte suga ALLS på någonting
Tack vare dina goda råd och lite råg i ryggen.Det här går galant
Mamma till solstrålen Elsa född okt -07
och livsnjutaren Ellen född april -11
och livsnjutaren Ellen född april -11
-
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
-
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Nej, det gör nog inte det - man får hjälpa till lite där. Inför femårsdagen (om nu lilla älsklingen inte har lagt av dessförinnan) kan man förbereda barnet - i samma stund som man börjar prata om den Stora Dagen - att DÅ, när hon fyller FEM år, då ska det slutas sugas på tummar och fingrar och nappar och allt vad det kan vara (som om det NATURLIGTVIS gällde alla små barn), för då är det snart dags för de riktiga, stooora tänderna att komma. de som man ska ha hela livet Och de måste ha plats att växa fint och ostört och bli så vackra som de ska vara och så starka och inte bortputtade av NÅGOT. Mer än av tungan kanske så den måste man också hålla i styr TypNimrah skrev:Finns det ngt tecken på när det kan vara dags att sluta suga på tummen? - - - Yasins tumme är hel och fin men så småningom är det väl tänder som blir påverkade vilket väl bara är ett skönhetsfel?
Och så bekräftar man detta enastående märkvärdiga stundande fenomen tillsammans någon gång i veckan fram till Dagen D (5 år) och håller slutligen en liten ceremoni för tummen, kanhända, som varit så snäll och trevlig men som nu i fortsättningen får syssla med annat. Som till exempel............ Vadå Massor med förslag ska få följa från barnet
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Åh en ceremoni! Smart! Det skulle nog passa väldigt bra då han skippar sin snuttis. I princip suger han bara på tummen när han gosar med den och det gör han nästan bara när han ska sova. Och den brukar kanske sluta vara intressant lite tidigare?
/nimrah
/nimrah
bäbis Y 080106 1:a kurdag 22 maj 2008
bäbis S 100717 Standardmodellerad
bäbis S 100717 Standardmodellerad
-
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Nu är vi tillbaka igen. Lite mindre tumsugande men ändå...den är kvar. Hon lyssnar inte på påminnelser, jo ibland, men ofta "hör" hon inte. Det känns ibland som att jag tjatar ihjäl henne med "Hur var det nu igen?" "Vad kan man suga på istället?" "Vad sa vi nu då?" Tar man ur tummen och säger Nej så blir hon jättesur och börjar gråta tillslut.
Det enda som verkligen funkar är om hon vill göra något och man säger "Ta ut din tumme då". Då åker den ut och sen får man påminna några gånger och då åker den ut snabbt för att hon vet att jag annars stänger av, slutar leka, tar bort, osv det hon vill. Men det känns ju lite fel för tänk om hon nu skulle välja att inte spela, titta tv, leka, baka eller vad det nu är. Då är det som att jag säger ok till tummen istället ju?
Jag känner mig lite ensam också, har försökt förklarat för min man att det känns som att det är jag som "tjatar" på henne och påminner. Han "ser" det inte alltid, eller orkar inte se vad vet jag. han säger att han tycker det går frammåt och att det tar tid. Jo visst det gör det nog. Frågan är om vi tjatar sönder henne?
Ska jag fortsätta påminna och bara låta åren gå och se Jag påminner varenda minut känns det som.
Ska jag vara "mer på" dvs ta ut tummen ur munnen, trots att hon blir ledsen och gråter Är jag för mesig? Känns som jag kör över henne.
Ska jag acceptera tummen och låta henne vara tills hon blir äldre
Jag vill att hon ska sluta men jag vill att det ska ske på ett sätt som hon mår bäst av. Hur tycker ni?
Det enda som verkligen funkar är om hon vill göra något och man säger "Ta ut din tumme då". Då åker den ut och sen får man påminna några gånger och då åker den ut snabbt för att hon vet att jag annars stänger av, slutar leka, tar bort, osv det hon vill. Men det känns ju lite fel för tänk om hon nu skulle välja att inte spela, titta tv, leka, baka eller vad det nu är. Då är det som att jag säger ok till tummen istället ju?
Jag känner mig lite ensam också, har försökt förklarat för min man att det känns som att det är jag som "tjatar" på henne och påminner. Han "ser" det inte alltid, eller orkar inte se vad vet jag. han säger att han tycker det går frammåt och att det tar tid. Jo visst det gör det nog. Frågan är om vi tjatar sönder henne?
Ska jag fortsätta påminna och bara låta åren gå och se Jag påminner varenda minut känns det som.
Ska jag vara "mer på" dvs ta ut tummen ur munnen, trots att hon blir ledsen och gråter Är jag för mesig? Känns som jag kör över henne.
Ska jag acceptera tummen och låta henne vara tills hon blir äldre
Jag vill att hon ska sluta men jag vill att det ska ske på ett sätt som hon mår bäst av. Hur tycker ni?
Mamma till solstrålen Elsa född okt -07
och livsnjutaren Ellen född april -11
och livsnjutaren Ellen född april -11
Hej Bluna!
Nàgon gàng när man läser genom tràden kommer man pà saker man glömt, sà läs genom tràden och se om du har nàgra ràd du kan àteranvända.
Annars kör vi med plàster pà tummen när det ska pàminnas. Vi har haft tvà tummsugare och bàda gàngerna har de skadat tummen, sà de inte har kunnat suga. Efter sàret har försvunnit har vi fortsatt med plàster och sedan bara hatt plàster vid läggdags. Nu har storpjken 2 àr och 9 mànader fàtt ett litet àterfall efter en helg borta fràn sin säng, sà nu fàr han plàster nàgra kvällar igen. Det är ingen klagan eller kamp. Han vill ha plàster, sà dà är ju saken biff!
Nu ska det busas i säng. Màste gà!
Kram.
Nàgon gàng när man läser genom tràden kommer man pà saker man glömt, sà läs genom tràden och se om du har nàgra ràd du kan àteranvända.
Annars kör vi med plàster pà tummen när det ska pàminnas. Vi har haft tvà tummsugare och bàda gàngerna har de skadat tummen, sà de inte har kunnat suga. Efter sàret har försvunnit har vi fortsatt med plàster och sedan bara hatt plàster vid läggdags. Nu har storpjken 2 àr och 9 mànader fàtt ett litet àterfall efter en helg borta fràn sin säng, sà nu fàr han plàster nàgra kvällar igen. Det är ingen klagan eller kamp. Han vill ha plàster, sà dà är ju saken biff!
Nu ska det busas i säng. Màste gà!
Kram.
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
-
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
NejBluna skrev:Ska jag vara "mer på" dvs ta ut tummen ur munnen, trots att hon blir ledsen och gråter
Hon VET vad som gäller. Det gick ju så strålande bra. Du förde en "avvänjningsstrategi" och hon var med på det. Hon kände sig förstådd och "med", inte fördömd och inte kritiserad. Nej, nu skulle hon bara suga på tummen i nattens mörker Ni var så rörande överens MEN Rom byggdes inte på en dag, och det är mänskligt att glömma. Vissa vanor die hard
Så bär dig inte åt längre som om hon måste vänjas av (igen). Bär dig åt som om ni fortfarande var så rörande överens, så: tummen suger man på när man somnar / sover, inte på dagen. Alltså är det en liten olyckshändelse när den råkar slurpa in sig i munnen mitt på dagen, ungefär som om hon hade råkat sätta på sig pyjamas i stället för kläder... Tjata inte, "påminn" inte i stor stil utan agera finkänsligt och, när det är läge, med humor.
"Hoppsan!" kan du säga, lite förbluffat - och låta henne "komma sig", utan hets. "Hoppsan! Oj då! Hoppsan hejsan! Oj då, ja oj då, hoppsan!" kan det behöva - hm - utbroderas till, så du ger lilla barnet tid för polletten att trilla ner. När den så gör det, och tummen åker ut, ler du bara. Spara verkligen på pratet från och med nu
"Ärhhm", kan du också harkla dig, t ex när ni står i begrepp att göra någonting tillsammans som är intressant och viktigt och socialt delaktigt och bra, och så sitter tummen i munnen och ockuperar hela handen som ju behövs till detta viktiga, kuliga, fina. "Ährrmmm..." harklar du, lite menande så där, med glimten i ögat och leendet i mungipan, medan du gör ingenting, bara väntar lite fint - och utan ord - tills hon kommer ihåg sig, tummen åker ut och ni kan skratta åt saken. Så tokigt det kan bli Typ. MÖJLIGEN, men jag säger bata möjligen - det gäller att lyssna av stämningen först, så att det är läge - kan du då någon gång kosta på dig ett: "Tummen borde väl ha lärt sig vid det här laget att den ska ARBETA, inte sitta fast i munnen, det får den göra på kvällen, har den verkligen inte lärt sig det än " Skratt, skratt. Knasiga tumme
Sluttjatat alltså, eller hur =D>
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Hej Miniz och tack för svaret!
Jo jag har själv funderat lite de senaste dagarna på min egen attityd också. Tror jag "tröttnat" lite och blivit lite tjatig på grund av det. Har försökt varit mer pang på och låtit gladare och jag tycker det funkat bättre. Idag tog jag bara ut tummen försiktigt utan att säga något och det köpte hon. Vi har även köpt sockerfritt tuggummi som hon fick i helgen. Hon har lärt sig att man inte sväljer det och det gjorde att hon hade munnen upptagen med annat än tummen.
Plåster tar hon av... Eller suger på, vilket ju inte är så bra om det åker ner i halsen.
Nej jag spottar i nävarna och sjuter lite vargar ( som tjuter om att tummen kommer vara där för alltid och att jag måste tjata mera ](*,) ). Nya friska tag!
Jo jag har själv funderat lite de senaste dagarna på min egen attityd också. Tror jag "tröttnat" lite och blivit lite tjatig på grund av det. Har försökt varit mer pang på och låtit gladare och jag tycker det funkat bättre. Idag tog jag bara ut tummen försiktigt utan att säga något och det köpte hon. Vi har även köpt sockerfritt tuggummi som hon fick i helgen. Hon har lärt sig att man inte sväljer det och det gjorde att hon hade munnen upptagen med annat än tummen.
Plåster tar hon av... Eller suger på, vilket ju inte är så bra om det åker ner i halsen.
Nej jag spottar i nävarna och sjuter lite vargar ( som tjuter om att tummen kommer vara där för alltid och att jag måste tjata mera ](*,) ). Nya friska tag!
Mamma till solstrålen Elsa född okt -07
och livsnjutaren Ellen född april -11
och livsnjutaren Ellen född april -11
Tack så mycket till Anna också!
Blir helt full i skratt för du har ju sån humor.
Vi har kört med "Hoppla!" som hoppsan här och det har ju fungerat rätt bra men vi har ju inte alls låtit så roliga direkt.
Klart hon inte behöver kuras om! Här behövs bara lite attitydförändring och upp på spåret igen. Sluttjatat var ordet!
Tack tack!
Blir helt full i skratt för du har ju sån humor.
Vi har kört med "Hoppla!" som hoppsan här och det har ju fungerat rätt bra men vi har ju inte alls låtit så roliga direkt.
Det här har jag ju gjort när vi läst saga och det har ju fungerat alldeles utmärkt! Men sen går man där och tänker "Varför fungerar det bara då bla bla bla..." ja och sen är vargen igång. 8-["Ährrmmm..." harklar du, lite menande så där, med glimten i ögat och leendet i mungipan, medan du gör ingenting, bara väntar lite fint - och utan ord - tills hon kommer ihåg sig, tummen åker ut och ni kan skratta åt saken. Så tokigt det kan bli
Klart hon inte behöver kuras om! Här behövs bara lite attitydförändring och upp på spåret igen. Sluttjatat var ordet!
Tack tack!
Mamma till solstrålen Elsa född okt -07
och livsnjutaren Ellen född april -11
och livsnjutaren Ellen född april -11