Syskonbråk

[Lingontuva]

Ja, hörni, här hemma har vi cirkus! Lillebror börjar ju vara ordentligt mobil nu, är överallt, snabb som rackarn' och allra helst nära storebror och hans saker. Detta resulterar i en storebror som - så fort lillebror kommer en meter ifrån honom - rafsar ihop sina saker, håller hårt om dem och vrålar "NEEEJ, DE ÄR MIIIINA!!!" ´Hur 17 ska vi hantera detta?

Idag när vi var ute var han snabbare än blixten tog ett stort lass snö i handsken och tryckte i lillebrors ansikte... Ingen glad lillebror, men denna gång gick han faktiskt självmant fram och pussade och kramade då jag fått bort snön från ansiktet.

Det är inte bara elände, han kan visst vara helt underbar mot brorsan, hämtar saker till honom om han är ledsen, hjälper till med blöjbyten, matar honom (lillebror äter aldrig så bra som då ) osv... men d är just detta med leksakerna som blir problem, han får inte vara i närheten ens

[Ewa]

Hej!

Hinner inte med något längre, men två tips:
läs Syskonkapitlet och kapitlet Fostran.

Leksakerna är allas. Tycker jag man vinner på att ha som regel. "Jaha, ska du ha DEN", kan man säga och ta helt för givet att det var EN av prylarna som han skulle ha. "Och vilken ska lillebror få då? " Här kanske behövs vidare utläggning, om gemensam social delaktighet, att bryta för annat osv. men börjar där så hörs vi vidare.

kram Ewa

[miniz]

Som Ewa säger sa är leksakerna allas.

Vi kör pa att man far leksaken sedan, när den andra är färdig med den. Man kan ju fort byta ut leksaken fran lillebror och ge den till en duktig väntandes storeror. Om lillebror har en leksak storebror vill ha, sa kan han ocksa försöka byta. Om inte det gar sa kan man pakta med storebror och säga att bebisar leker ju inte sa länge med den och den leksaken. Och sedan byta. Och skryta pa storebror vad duktig han är att vänta och byta.

Här glömmer ofta den större att det var den leksaken hon ville ha och fortsätter med nagot helt annat.

Maria

[Ewa]

Visste ju att jag skrivit om detta förr, så jag hänvisar helt fräckt till ett par andra trådar :

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 407c31f6d5

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 97718ad2e3

Kram Ewa

[Lingontuva]

Oj vad svar jag har fått! Ska genast läsa på Det jag genast tänker är att vi kör mycket med "byteshandel" osv och det fungerar bra ibland. Situationen jag har problem med är däremot just när storebror sitter och leker med t.ex ett gäng bilar. Lillebror kommer gåendes mot honom, är alltså ännu inte i närheten eller inom räckhåll för bilarna, är bara på väg MOT. När storebror ser detta rafsar han ihop sina saker, håller om dem och VRÅLAR att det är hans grejjor... Utbrottet kommer liksom "för tidigt" för att jag ska ha hunnit "läsa av" att det är på g om ni förstår?

Nåja jag ska läsa och se om jag blir klokare!

[miniz]

En liten tanke kom direkt jag läste ditt inlägg. Det later som att han har en lek pa gang i sitt huvud och sin fantasi. Och där är ju alla bilar med, i den leken. Och sa kommer han, den där lilla, krypande och ska förstöra leken, det han grejar med i sin värld, just nu.

Vi har det samma här med en krypande och tva större. Nagon gang fragar dom om inte jag kan ta bort honom därifran för han bara förstör. Men det gör jag inte, jag säger att han far vara med och leka och att de ska ge honom nagot spännande att leka med. 3 aringen brukar lyfta bort honom och jag later de ordna upp sig imellan sa langt det gar. Det är inte sa ofta de klagar, han far ofta vara katt eller herr Nilsson, nu har han fatt avancera till pappa! Om de ska t.ex.spela memory eller pärla far de sitta vid bordet.

Har inte läst länkarna, detta var bara en spontan tanke.

Kram

[Lingontuva]

Klockrent Miniz! Precis så känns det, att han är så inne i sitt och ingenting får inkräkta! Jag håller oxå hårt på att lillebror visst får vara här och vara med och försöker hitta något som liten vill leka med, men förstås med blandade resultat...

Trådarna var toppen Ewa, många klockor som ringde! Har oxå börjat förstå att det är dags att börja visa lillebror mer hur livet fungerar, är nog på storebror för mycket. Det har jag börjat förstå här på slutet då det visat sig att lillebror är en äkta "dramaqueen"! Ansiktet snörper ihop sig (i en min som får oss andra att hålla oss för gapskratt) och så tar han sats och så kommer ILLVRÅLET Detta kommer sig ofta av just ingenting...vill bara ha mamma eller pappas uppmärksamhet helt enkelt...
'
Nu ska jag gå och sova på saken och göra saker på ett bättre sätt i morgon

[SusanD]

När Emil vill leka med något ifred från Sigge, som gärna vill vara nära storebror och delta i leken på sina villkor, sätter sig Emil antingen vid köksbordet eller så går han in i grabbarnas lilla rum. Oftast handlar det om att få bygga en tågbana utan att Sigge rasar den. Nu tycker jag sällan att Emil går iväg för att leka ifred utan han låter Sigge vara med och när Sigge "förstör" något så kan Emil hantera det ganska bra. Ibland blir dock Emil arg och skriker så att Sigge ska ge sig iväg.

Vi kör också att alla leksaker är allas även om de ägs av någon av killarna. Det kan ju vara t ex Bobby-caren som Sigge fick när han fyllde ett år, den äger han men alla får leka med den.

Så kämpa på.

Kram Susan

[mrs tall]

Vi har också mycket bråk om saker, men det har börjat lugna sig nu när barnen börjar prata och kommunisera med varandra.

En kompis till mej märkte en grej gällande mina barn under en semesterresa (ni vet hur andra ser saker utifrån som man inte själv märker eftersom man lever mitt inne i det?). Jag har definitivt inte varit jättekonsekvent gällande leksaker och förklarat vems de är eller inte är, vilket tydligen resulterat i följande.... Ungarna delar direkt på leksaker/salt och pepparkvarnar/handukar eller vad det nu kan vara som någon har fått ögonen för. T.ex. vi kommer in på en restaurang och Amelie får upp ögonen för saltkvarnen på bordet. Inom två sekunder har ungarna sinsemellan gjort upp över vems pepparkvarnen är, saltkvarnet och sockerpåsarna! (med deras lilla ordföråd är det otroligt att det går så snabbt och smidigt!) Och väl så, det blir ju inget gräl om sakerna, men jag vet inte riktigt vad man skall göra i den sitsen? (förutom att poängtera att grejerna faktiskt är restaurangens och att de bara får "låna" dem).

Så trots att vi aldrig sagt att den ena eller andra leksaken är den enas eller andras så gör ungarna upp det här sinsemellan! Vad gör man då? Och det blir aldrig eller sällan gräl efter de för DE har ju gjort uppdelningen! (förutom om lillasyster får för sig att reta brorsan, ta hans grej och springa undan )

[Ewa]

Hej mrs tall !

Vad kul att se dig Och två små sötnosar har blivit större - och rätt kloka. Uppenbarligen helt på eget initiativ 8) Jag ser inte riktigt problemet bara

Sedan en återkoppling till Lingontuva, som SusanD ju också tar upp. Visst måste man också erbjuda tid då man får pyssla ifred. Är ju ypperligt för både små och stora fisar. Här har vi ensamleken till det. Och storfis som pysslar mest varje vaken stund som inte består av utelek eller något litet jobb, sätter sig gärna vid köksbordet med legobyggen, pärlplattor eller annat. Det här handlar ju om något annat än att kunna dela på sakerna. Viss fredad sysselsättning måste man självklart få ha. Så det gäller bara att erbjuda det på ett sätt som passar er alla

Kram Ewa