HJÄLP: 4-mån är monster på nätterna - för tidigt för kur??

[katilonia]

Med vår första flicka hade vi aldrig några sovproblem (i princip). Från 10 veckors ålder lade vi henne kl 19, hon sov till 04 och åt en gång, och så vaknade hon för dagen kl 7 ca. När hon var fem månader tog vi bort nattmålet och sedan dess har hon sovit gott.

Hennes lillasyster föddes i slutet av november 2007 och är en helt annan historia. Hon sover regelbundet på dagarna, ca 4,5 timmar allt som allt. Vi lägger henne mellan 19 och 20, och då somnar hon själv utan problem (det gör hon även på dagarna).

Men sen börjar natten... efter läggning brukar hon vakna 4-6 gånger: kl 22, 00, 02, 04 och 06. Hittills har jag matat henne varje gång. Senaste tiden har jag dock börjat misstänka att hon inte är hungrig varje gång, och därför har vi tänkt att vi nu skulle kunna kura henne - åtminstone en minikur för att få bort några uppvaknanden. Jag har också provat att ge henne tillägg, vid i princip alla olika tidpunkter för att se vad som skulle hjälpa, men det hjälper inte ett dugg. Hon vaknar lika tätt ändå.

Hursomhelst, vi har nu provat att vagna och buffa henne vid några av uppvaknandena, men det blir en förskräcklig historia! Hon skriker och skriker som besatt, det låter som att hon har ont och är sjuk, och till sist ger vi upp. Då ger jag henne bröstet, men det hjälper inte heller alltid - antingen vill hon inte ha, eller så äter hon lite och börjar snart skrika igen...

Det känns som att hon är ett hopplöst fall. Hon är fyra månader nu, vaknar och skriker alltså 4-5 gånger per natt, och vi är precis dödströtta. Dessutom är det lyhört i vår lägenhet så hon väcker sin storayster varje natt. Vi har alltså alla störd nattsömn och vet inte vad vi ska göra mer än att återgå till att mata henne varje gång hon vaknar. Men jag vill inte det, jag vet ju konsekvenserna. Vi måste kunna få henne att sova på nätterna, eller hur? Vi har läst och läst, lägger henne på mage, buffar och vagnar och ramsar, men ingenting hjälper.

Vad ska vi göra? Är hon för liten för att bli kurad? Varför är nätterna så totalt annorlunda än dagarna? På dagen är hon glad, social, sover fint, och skriker på ett helt annat sätt. Vi känner liksom inte igen henne på nätterna, hon är som ett litet monster...

HJÄLP!

[katilonia]

Glömde skriva hur dagarna ser ut...

7 vakna
7-9 vakentid m frukost, umgänge, lek
9-11.30 ca sova, ibland ute
11.30-14 vakentid, också ofta ute då ligger hon i vagnen el famnen. Är vi hemma så är hon med när vi pysslar, bakar, städar.
14-17 sova, ofta ute - då sover hon som en stock.
17-19.30 vaken, mitt i familjens sysslor
19.30 natt

och sen börjar eländet...

[Nancy]

Måste bara kolla en sak... om jag räknat rätt har din 4-månaders tös 17 timmars sömn på schemat Varav 3 timmars dagsömn ganska sent på em

(Min Lussi hade vid samma ålder följande schema:
natt 20-07
sova 8.30-10.00
sova 12-14.30
sova 16.30-17.00 (hon valde själv att ha 30 min just här))

Om det stämmer gissar jag att vi får börja nysta där. AW rekommenderar ca 15,5 tim/dygn för 3-4-månaders.

Om ingen annan hinner före återkommer jag senare i kväll.

Hälsningar från Nancy

[Nancy]

Hej igen Katilonia

Jag tänkte inte sitta vid datorn ikväll (gravidtrött och somnar tidigt). Jag inväntar ditt svar på min första fråga så återkommer jag imorgon.

Nancy

[katilonia]

Nja, sovstunden på em är inte alltid så lång. Idag blev det ca 1,5 timma och så sov hon istället 17-17.45.

Men kanske det är den myckna dagsömnen som bidrar?

Jag har inte tänkt på det så mycket, har nog mest gått efter devisen "sömn föder sömn". Och i ärlighetens namn tyckt att det var skönt när hon sov, med lugn och ro (jag tyckte det var en stor och jättejobbig omställning att bli tvåbarnsmamma, mycket beroende på röriga omständigheter). Jag har varit ute och gått och gått och gått, och det är klart: då sover hon ju gott.

Ikväll blev det ingen lätt läggning, hon skrek och skrek. Till slut bestämde jag mig för att stänga dörren om henne, låta henne skrika, och bry mig om min stora flicka istället (ingen make hemma ikväll). Hon skrek i omgångar men nu efter ca 20 min så har hon tystnat/somnat. Får man överhuvudtaget göra så ? Men jag blir ju galen!

Just nu tror jag inte att någonting nå'nsin kommer att funka, men jag gör ändå ett försök att räta upp schemat. Såhär nå'nting kanske:

7 vakna
9-10.30 sova
13-15 sova
17.30-18 ungefär en kvällslur på 20 min
20-07 natt

Det skulle bli ungefär 15 timmar.

Men funkar det att bara ändra schema? Jag är så villrådig, man blir ju det när man är så trött att man kräks och mest är trött på bebisen...':oops:'

/Katilonia

[TorpSara]

Absolut kan du göra så! Bestäm en dag och kör, hon kommer inte ens att märka nått!
Tänkte du kura fullt ut eller behålla ett nattmål?

[katilonia]

Hej,

Ett nattmål låter himmelskt, det kan jag absolut tänka mig att behålla - om vi skulle komma så långt!!

/Katarina

[TorpSara]

Det är alltid svårare att göra så. Vid en riktig kur så är ju tanken att barnet ska sova hela natten, men det går. Äter hon något annat än tutte?

[Nancy]

Hej Katalonia

Nu har jag läst dina inlägg igen och tänker svara så ärligt och uppriktigt jag kan. Hoppas att du tar det på rätt sätt: att jag inget hellre vill än att ni alla skall få sova så gott.

Jag tycker inte att ni är vidare sjysta mot er lilla tös när ni ger henne så många dubbla budskap:
-testar lite buff och vagning men matar ändå efter en stund
-låter henne sova lite hursomhelst på dagen
-låter hennes frågor stå obesvarade så att hon antagligen ganska förvirrat somnar av utmattning efter ett tag

Sen kallar ni henne "hopplöst fall" och "monster"...

Sådär ja, nu har jag grälat klart.

Om jag var i er sits skulle jag:

Spika ett schema (ex det du föreslog, det kan dock vara lite snålt med 15 tim men det märker ni, lägg i så fall en kvart tidigare till kvällen).

Följa schemat slaviskt och fylla dagarna med så mycket mat det bara går. Tösen är tillräckligt stor för annan mat än bröstmjölk/ersättning och på forumet finns massor med tips för smakportioner. Själv har jag startat med både välling, gröt och puré ungefär samtidigt och det har funkat utmärkt.

Låta flickan vara på mage så mycket som möjligt i vaket tillstånd, om ni använder babygym eller babysitter tycker jag att de skall förpassas till en mörk garderob.

Införa ramsa både dag- och kvällstid.

Lägga på mage nattetid. Starta första natten enligt kuren, hon är tillräckligt stor för det

Läsa på riktigt ordentligt, gärna i AW:s nya SHN-bok eller också de låsta trådarna på forumet samt Annas suveräna krönikor.

Vad tycker du

Hälsningar från Nancy

[Nancy]

ps. Ser nu att ni redan lägger tösen på mage nattetid Sen vill jag också säga att jag förstår så väl att ni känner er trötta och slutkörda och att benämningarna på flickan antagligen kommer därifrån. Jag vill bara trycka extra på att det är Ni som har möjligheten att göra något åt saken och att det kommer att gå bra så länge ni är betydligt mer konsekventa än ni är i nuläget. Varmt lycka till och fråga igen om du vill. ds.

[katilonia]

Hej Nancy,

Ingen fara - jag förstår kritiken, och vi skäms faktiskt . Men det är så det har känts...

Hursomhelst. I natt gjorde vi allt enligt skolboken. Vi hade läst på jättemycket, har skippat buffandet och vagnar och ramsar som man ska. Hon följde ett bra schema på dagen, sov i stället knappa 4 timmar. Och låg jättemycket på mage.

Till kvällen fick hon en extra flaska vid nattningen, och vi lade henne kl 19.30. Hon somnade ganska fort. Ibland frågade hon till, men då gick det att vagna.

Sen vaknade hon först efter midnatt, men sen skrek hon hela tiden till strax efter två. Hon skrek, vi vagnade, hon blev lugn, vi gick ut och ramsade, hon var tyst i ett par minuter - och sen började det om. Efter två timmar bestämde vi oss för att ge henne mat. Sen sov hon till 5.15. Då vagnade jag henne till sömns ganska lätt, och hon vaknade igen kl 7. Som hon ska!

Fel att ge henne mat, jag vet, men vi bestämde oss i morse för att det var en seger i alla fall. För första gången sen hon föddes har hon haft endast ETT nattmål!

Men vi förstår inte riktigt vad hon frågar efter (annat än mat?) när hon ropar konstant i två timmar och bara inte vill komma till ro? Jag tycker att vi hade en bra och säker attityd eftersom vi har bestämt oss för att hjälpa henne. Men hon svarar inte alls på ramsningen, och vagningen hjälper alltså bara för stunden just då. Senare gick det ju bra.

Vi ser inte fram emot i natt, för dagen har också varit lite konstig och hon har inte velat somna enligt schemat. Tror (hoppas) dock att det mest beror på att pappan varit ensam med henne, och de är inte riktigt vana vid att vara ensamma med varandra dagtid ännu. Det brukar aldrig vara några problem när hon är med mig.

Jag är otroligt tacksam för dina råd och ditt stöd, och att du tar dig tid trots gravidtrötthet och allt! Uppriktigheten uppskattas.

/Katilonia

[Nancy]

Hej Katilonia

Hoppas att natten varit bra. Jag svarar dig i fetstil inne i din text så jag inte missar nåt.

Hej Nancy,

Ingen fara - jag förstår kritiken, och vi skäms faktiskt . Men det är så det har känts...

Bra att ni tog kritiken som den var tänkt -konstruktiv Nu skall vi allt se till att få ordning på torpet.


Hursomhelst. I natt gjorde vi allt enligt skolboken. Vi hade läst på jättemycket, har skippat buffandet och vagnar och ramsar som man ska. Hon följde ett bra schema på dagen, sov i stället knappa 4 timmar. Och låg jättemycket på mage.

Bra Hur var det med skrattet till godnattet


Till kvällen fick hon en extra flaska vid nattningen, och vi lade henne kl 19.30. Hon somnade ganska fort. Ibland frågade hon till, men då gick det att vagna.

Här skulle jag vara mycket sparsam med vagning. Min regel (efter råd från forumet) har alltid varit att avvakta alla uppvak före vargtimman och under vargtimman (04-06) ge besked direkt. Det har funkat utmärkt och barnet lär sig snart att somna om av egen kraft -vilket ju är målet för inte har man tänkt vagna/buffa tills barnet flyttar hemifrån... Nu får ni modifiera min "regel" eftersom ni har kvar ett nattmål så kanske avvakta före 12 och vagna därefter


Sen vaknade hon först efter midnatt, men sen skrek hon hela tiden till strax efter två. Hon skrek, vi vagnade, hon blev lugn, vi gick ut och ramsade, hon var tyst i ett par minuter - och sen började det om.

Här följer hon sitt gamla mönster med andra ord. Ändring på det nu och det kan ta några dagar. KORTA vagningssessioner, glöm inte det


Efter två timmar bestämde vi oss för att ge henne mat. Sen sov hon till 5.15. Då vagnade jag henne till sömns ganska lätt, och hon vaknade igen kl 7. Som hon ska!

Har ni bestämt tid för nattmål Om ni vill ha kvar ett nattmål ett tag till (helt ok nån vecka till om det känns bra för er och märkligt nog brukar det bara drökja max en vecka innan man inser att det inte behövs...) så vill jag varmt rekommendera fast tid. Du skriver "vagna till sömns" men jag antar att du menade att hon somnade om efter vagningen

Härligt att hon sov till 7


Fel att ge henne mat, jag vet, men vi bestämde oss i morse för att det var en seger i alla fall. För första gången sen hon föddes har hon haft endast ETT nattmål!

Nej jag skulle inte alls kalla det "fel". För första gången sen hon föddes har hon ju haft ETT nattmål, känn er nöjda istället Jag får en känsla av att ni inte är riktigt redo för he natt ännu och kanske vore det en bra idé att landa i ett nattmål allra först Och sätta dagshemat ordentligt Här skall du inte ta mina ord för absolut "sanning" för någon annan kanske skulle rekmmendera annorlunda, jag försöker bara tänka mig in i hur jag själv skulle tänkt och känt i er situation.


Men vi förstår inte riktigt vad hon frågar efter (annat än mat?) när hon ropar konstant i två timmar och bara inte vill komma till ro? Jag tycker att vi hade en bra och säker attityd eftersom vi har bestämt oss för att hjälpa henne. Men hon svarar inte alls på ramsningen, och vagningen hjälper alltså bara för stunden just då. Senare gick det ju bra.

Här får vi allt som AW brukar säga "odla tålamodet en smula" [-X Detta var första natten efter en lång tid av dubbla budskap med buff/vagning/mat/inte mat i en salig nattröra. Kom igen nu mamman och pappan, kavla upp ärmarna lite till 8) Tösen er gör som ni lär henne och nu är det ert jobb att lära nytt. Ni får allt ge det minst några dagar...

Gällande vagningen får jag en misstanke (kanske helt fel) om att ni överarbetar detta en smula Våga avvakta mellan varven en bra bit längre än ni egentligen står ut med. Det är INTE elakt mot barnet för ni lämnar inte henne att somna utan bekräftelse och ni gör detta för hennes skull. Hur avslutar ni vagningen Jag rekommenderar skarpt Annas rejäla "skak i handtaget". Ett suveränt verktyg som man ganska snart kan använda som en påminnelse vid mindre hyss. Hur använder ni ramsan, berätta


Vi ser inte fram emot i natt, för dagen har också varit lite konstig och hon har inte velat somna enligt schemat. Tror (hoppas) dock att det mest beror på att pappan varit ensam med henne, och de är inte riktigt vana vid att vara ensamma med varandra dagtid ännu. Det brukar aldrig vara några problem när hon är med mig.

Ja det är nog stackars pappas fel... NÄ då, inte alls. Ni har precis ändrat på invanda mönster och flickan undrar vad som är i görningen. Svara bara lugnt och fint på hennes frågor genom att hålla fast vid era rutiner och servera massor med mat, bus och skoj.

Har du och pappan pratat igenom lillans schema ordentligt så att ni kör grunderna på samma sätt Det är viktigt (tycker jag) att man gör detta sen är man naturligtvis olika som människor och det blir aldrig exakt samma men det lär barnets sig snart.

Fråga: Vad får hon för mat


Jag är otroligt tacksam för dina råd och ditt stöd, och att du tar dig tid trots gravidtrötthet och allt! Uppriktigheten uppskattas.

Tack det var snällt sagt, glad blir jag både för min och er skull.

/Katilonia

[katilonia]

Hej igen,

I natt blev det mycket vagning och ramsande, också många gånger före vargtimman, men det gick ganska bra att få henne att somna om så vi körde på helt utan nattmål. Vi hade läst på ordentligt, och ramsade konsekvent efter (ganska) korta vagningar. Klockan 6.45 vaknade sen lillan med ett leende och jollrade på mage i vagnen: det har minsann inte hänt på länge! Hon brukar alltid skrika när hon vaknar, och vi undrar förstås varföt. Idag var det underbart att se det lilla rosiga huvudet höja sig nöjt på armarna och göra morgon!

Däremot har dagslurarna varit jättekrångliga idag också. Till sist somnar hon, men det tar många småvagningar och ramsor. Dagarna har ju alltid funkat så fint tidigare, men jag hoppas att det är som du säger med nytt dagsschema och nya nätter - det tar lite tid innan det sätter sig.

Nu sover hon gott, men man har liksom alltid som en oro i magen: "Nu vaknar hon snart! Hjälp, hur ska det gå? Tänk om det blir katastrof?"Hmm...

Till dina frågor:

1. Skrattet till go'nattet gjorde vi ordentligt idag, och alla var med och sa natti natti och så flygplan ner i vagnen och så. En tillrättaläggning och så sov lilla trollet

2. Ramsandet. Vi gör så här: Lillan vaknar, börjar protestera, vi går in och vagnar bestämt en kort stund, stannar upp, och ramsar oss ut ur rummet. När protesterna börjar om och stegras har jag provat att stå utanför och ramsa in i rummet, överröstande och bestämt, men det funkar ju inte alls. Hon "svarar" inte, utan blir bara allt mer ilsken/ledsen. Då gör vi om proceduren, ganska snabbt - vi har inte låtit henne vara.

Fråga: Du skriver att man ska "avvakta uppvak" före vargtimman. Betyder det att hon kan få skrika en stund, bara man står utanför och ramsar med några minuters mellanrum? Och att man ska strunta i vagningen helt, och alltså spara den till vargtimman (eller åtminstone efter midnatt, vi brukar ju ha våra tuffa pass lite före 04).

Förklara också gärna "pangramsa" och "bekräftelseramsa" och "påminnelseramsa"! Jag läser och läser men förstår inte riktigt skillnaden? Jag tror att pangramsan är den första bestämda när man går ut, att påminnelsen är när man står utanför och överröstar/påmminer också ganska bestämt, och att bekräftelsen är när hon har lugnat sig/somnat och man liksom avslutar mjukt och vackert med samma ord. Är det rätt ?

3. Mat. Hon får bara bröstmjölk, + en flaska ersättning på kvällen (1,25 dl). Jag hade tänkt vänta till hon är 5 mån innan hon får något annat (rekommendationerna från BVC och WHO osv ringer i huvudet, risk för allergier osv osv). Jag misstänker att hon med glädje kommer att äta, för hon diar som om inte ätit på flera dagar

Och så nappen... Jag tänker att vi tar bort den SEDAN, och tar en sak i sänder. Jag vet att den stör, men den ger ju också lite lugn - för föräldrarna? Tycker ändå att vi redan använder den mycket mindre sedan vi ställde undan babysittern (på din rekommendation ), hon var ju jättefrustrerad i den inser jag nu: ville resa sig, ville se bättre, hade tråkigt, bara satt och sparkade... Nu ser jag till att lägga henne på mage överallt: på köksbänken, köksbordet, soffan, golvet, badrummet. Och hon är med på ett helt annat sätt! Gnällig blir hon ju fortfarande efter en stund, men med lite kram och avledning går det faktiskt att lägga på mage igen på nästa plats.

Så, både framgång och motgång tror jag man kan säga. Vi känner oss i alla fall båda motiverade att ro det här i land, och jag känner mig just nu ganska tuff: jag VET ju nu att hon överlever en natt utan mat .

/Katilonia

[Nancy]

Hej Katilonia

Jag har inte så lång stund på mig just nu men jag återkommer till lunch och dubbelkollar så jag inte missat nåt.

Lite kul tycker jag att vi har töser med nästan exakt samma mellanrum, skillnaden är att mina är födda på sommaren 05/07 och dina på vintern samma årtal

Min övergipande tanke när jag läser ditt senaste inlägg är maten. Jag förstår din tanke med att följa WHO, BVC etc, men jag vill be dig tänka om en smula här. Titta på ditt barn istället för på allmänt hållna rekommendationer. Rekommendationer som dessutom grundar sig på att få mammor i u-länder att amma sina barn så länge som möjligt. De lever under helt andra omständigheter än vad vi gör här. Vi har förmånen att ha tillgång till rent vatten och ren mat.

Frågan om allergier är omtvistad och enligt det senaste jag läste finns inget bevisat samband.

Jag säger inte att bröstmjölk är bra men om man tänker på alla barn som inte helammas, ja då borde det vara kört för dem

Jag har inte kunnat amma mina barn mer än 2 resp. 3 veckor, sen har mjölken sinat. Jag har inte haft något val oavsett vad WHO tycker och tänker.

Min äldsta flicka Leia föddes 2 månader för tidigt. Ändå började jag med välling/mosad banan/gröt/puré då hon var 4 månader okorrigerat. Det mottogs med glädje.

Min yngsta dotter var bara 3,5 månader när jag på BVC:s inrådan började med risvälling. Lucine hade problem med magen och risvälingen fixade detta över en natt. Lussi har ända sedan dess älskat sin välling och jag tror att hon skulle ha druckit det redan på BB om hon fått

Valet är ditt men jag vill berätta min bakgrund för lite perspektiv.

WHO tar inte hänsyn till ifall barnet fixar hela nätter på enbart bröstmjölk och ifall vi levde i ett fattigt land hade vi nog inte prioriterat det främst heller. Vi har istället förmånen att välja och jag tror att det blir mycket svårt att få bukt med de många småuppvaken utan mer rejäl kost.

Gällande vagning/ramsor blir läxan sparsamhet och måttfullhet. Nu är sin tös 5 månader men som lite hjälp på traven till att våga minska på gracerna tar jag mig friheten att be dig läsa om "Lucine och Standardmodellen" på s.3 i SM-kompendiet:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=8887

Frågan om nappen har du ju egentligen redan besvarat själv, eller hur Tösen din berättar ju för dig att den egentligen inte behövs nu när hon är mer sysselsatt med att upptäcka sin omvärld. Snyggt jobbat mamma och pappa

"Pangramsan" är en rejäl, upplysande och kraftfull variant som med fördel används i vargtimman. Tanken är att den skall sätta punkt för vidare hyss och sen inte behöva följas av bekräftelseramsa. En Pangramsa kan serveras från din egen säng och med attityd som får det att sjunga i Mattisborgen 8)

Fråga igen om jag missat nåt.

Kram från Nancy

[katilonia]

Jag hade ju läst den förut, fast då fattade jag ändå ingenting - det var så mycket annat som störde. Nu läser jag om Lucine och skrattar, det är underbar läsning. Och inspirerande. Bra, jag fattar.

I går kväll hände det spännande att lilla Hedvig faktiskt lyssnade när vi ramsade - och somnade om! Ingen vagning. Vi fattade ingenting Men på natten fick vi ändå ta till vagning, kort, och ramsan för att få henne att somna om. Hon vaknar ofta - alldeles för ofta. Och kanske är det som du säger, att det har att göra med maten.

Jag ska ta ett snack med maken, och med rådgivningen som BVC heter här i Finland, dit vi ska i morgon. Kan ju hända att de säger något helt annat än hemma. Min magkänsla säger mig nog ändå att du har rätt, jag tror att hon behöver mer mat. Min bröstmjölk verkar inte alls tjock och gräddig, och jag fattar inte att man kan bli mätt på den .

I natt fortsätter vi med ramsning och minimal vagning och får se vad som händer. Vi är om möjligt ännu tröttare än förut, men det ger väl sig så småningom...

V.g. dagsschemat så funkar det inte riktigt som jag har tänkt. Det känns som att hon sover för lite. Hon är trött när jag väcker henne på fm, och blir jättefort supertrött igen och jag kan inte hålla henne vaken till nästa sovtid utan en massa tjo och gnäll. Hon vill nog sova 2 h på fm och 2 h på em, och så kanske en 20-minutare på sen em före kvällsbestyren. Det lämnar ju bara 11 timmar natt, alltså 20-07, och det är egentligen för sent tycker jag. Jag vill gärna att båda barnen ska ligga 19.30, senast! Jaja, vi får prova litegrand och se.

Återkommer!

/Katilonia