Tiggare

[mari]

Nu finns tiggare överallt.
Våra barn ser att det finns männsikor omkring oss som inte har det bra.
Hur förhåller ni er till tiggarna och till era barn när de frågar?

Jag har en medellön och får välja att antingen ge en jätteliten summa till varje tiggare jag ser eller en lite större till ett fåtal tiggare. Jag ger till räddningsmissionens projekt för romer också, men det hjälper ju inte varje tiggare jag ser, som ju i stunden behöver pengar. Jag har valt att ge minst en tjugolapp åt den tiggare som sitt er utanför min mataffär varje gång jag handlar där och att också ge tiggaren något ätbart. Jag vet inte vad som är rätt och fel. Bara att det inte känns rätt att så många inte har det bra. Mina barn är stora och när de var små var det inte alls vanligt med tiggare som nu.
Hur gör ni? Alla små barn behöver känna att världen är god och jag tror att det sätter spår hur de ser föräldrar behandla tiggare.

Jag passar också på att säga att jag inte alls tror att det är ligor som ligger bakom tiggeriet.

[videunge]

Hej på dig,

Nej vi ger inte till alla men vi ger. har också berättat följande historia för barnen.

En man och ett barn går på en strand. Stranden är full av maneter som hamnat på land och inte kan komma i vattnet igen. Barnet böjer sig ner, tar upp en manet och slänger den i havet. Sedan tar han en till och en till. Målmedvetet kastar han maneterna i havet. Efter en liten stund frågar mannen. "varför gör du så? Ser du inte att det är meningslöst? Hela stranden är full av maneter, du kan inte rädda allihop...." Barnet tar upp en manet och tittar på mannen. " för DEN HÄR maneten spelar det roll" Sedan slänger han i den i havet.

Den filosofin har jag när det gäller att ge till dem som behöver. ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Jag förklarar för barnen att vi inte kan hjälpa alla men någon. Jag ger annars en del till röda korset. Det kan vara ett bra tips att gå in i deras gåvoschop. Där kan man "handla" konkreta saker som filtar, medicin, tält, myggnät osv. Det är konkret för barnen att förstå. vi ger filtar för snart är det kallt. osv. Det ger vi ofta bort till exempel när någon äldre som har allt fuller år ellr alla hjärtans dag eller så.

Kram

[inger]

Jag tror att Mari menar att tiggarna ser vi omkring oss hela tiden.
Jag tycker också att det här är svårt. Visst jag kan ge till någon organisation som stöttar romerna som tigger. Men varje människa som tigger är i nöd nu. Även om jag köper resonemanget att man inte kan rädda alla.
Jag ger till de tiggare jag oftast går förbi där jag handlar. Mina barn är ganska stora och jag har pratat med dem om att man iallafall säger hej när det handlar om tiggare man går förbi varje dag.

Svårt det här att det finns människor mitt ibland oss som far väldigt väldigt illa. De är inte så värst långt bort i från. Det kunde varit jag. Men jag är en lyckligt lottad svensk

[mari]

Tack Videunge och tack inger för svar .

Du har rätt inger i att jag tänkte på de konkreta möten som är med tiggare i dag mot när mina barn var små.
Då såg man inte fattigdom på samma sätt som idag. Den var någonannanstans och dit skickade man kanske pengar.

Det är en annan sak att komma ut fullastad med matkassar från sin butik och därutanför sitter enmänniska med en kopp som hen samlar småmynt i som en och annan ger. Att veta att de kanske i vårt land inte har tak över huvudet kanske inte har något att äta etc.
Det är så lätt att bli avtrubbad, att vänja sig vid att här finns nu tiggare. Jag tänker att de små barnens blickar kan lära oss att inte bli så förhärdade och så avtrubbade inför det lidande vi hela tiden bevittnar.

Men jag tänker mig att de små barnen frågar. Varför har den människan inte råd med mat, varför tigger den när vi kan gå in i affären och köpa kassvis med mat.

Det var lite det jag var ute efter.

[mari]

Och så här kan man också se på saken.
http://www.dagen.se/pastor-ge-inga-peng ... e-1.300391

Har pastorn rätt. Stjälper vi dem i själva verket när vi ger pengar i deras muggar?

[TorsMamma]

Hej mari,

Jag har tänk på detta mycket och länge av olika skäl. Nu har jag min ståndpunkt klar.

Vi ger nu INGA pengar till tiggare. Vi ger dem en burk mat. Jag vill inte stödja tiggeri, ligor, eller att de sitter fast i sitt tiggeri. Men vi vill inte heller att de svälter. Är man ÄKTA fattig blir man glad för mat. Är man någon som försörjer sig på tiggeri blir man inte tik och har inga pengar att ge andra utan kanske måste tänka annorlunda. Man får en burk mat som i värsta fall går att äta kall med kött i så man står sig. Inga tomma kalorier som bulle och bröd utan mat.
Man överlever. Sen stöttar vi istället Stockholms stadsmission och andra som kan stötta mera punktinriktat än vi s amt på hemma plan. Vi måste visa medmänsklighet och se tiggarna men hur många tror ni åker hem med en lastbil burkmat? Med lycka? En äkta fattig är mitt svar. Vi gav en burk ravioli till en tiggare och han blev inte så glad.... Känns trist men detta är vårt nya förhållningssätt.

Tack mari för att vi fick tänka efter lite extra.