Ta din unge och spring

[inger]

Jag hörde på radion i morse. En författare vars namn jag inte minns har skrivit en bok som heter så.

Den handlar om laglösheten i skolans värld. Det har förekommit fall då barn blivit utsatta för oprovocerat våld av andra barn, av sådant som i övriga samhället på ren svenska skulle betecknas som ren misshandel. Den utsatta har då efter några minuter hos skolsköterskan blivit uppmanad att torka sina tårar och satsa på de nationella proven.
Den handlar också om att när skolor stäms för att inte göra nog när ett barn blivit mobbad så tar skolan hjälp av jurister. Juristerna hjälper skolorna att ta reda på så mycket som möjligt som är till nackdel för det mobbade barnet.

Det här verkar vara en mycket intressant och bra bok. Jag ska ta reda på mer fakta om den. Jag hoppas att det blir riktigt mycket debatt kring den också.

[olgis]

Fruktansvärt!

[inger]

Här är mer fakta kring boken.
http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/ ... t-i-skolan

Den kom ut i dag. I dag är det den internationella brottsofferdagen. Visste ni det?

[Trebarn]

Vet du vad som får lärare att lämna svenska skolan?
Såna här böcker...

Jag vet inte, men ibland får jag lust att säga som Ingmar Stenmark sa nån gång. Men åk själv då. Barn i vårt samhälle mår inte bra, så är det. Men det är tydligen bara vi lärare som ska göra något åt det.

Men, jag kanske tog åt mig för mycket. Ska också följa debatten. Fast den är rätt förutsägbar för min del...

Gokväll!
Trebarn

[Luvisen]

Varför slåss barn överhuvudtaget? Det är frågan. Jag undrar hur världen skulle se ut om alla fick en BB uppfostran med respekt, delaktighet och utan skamm...?

[inger]

Vet du vad som får lärare att lämna svenska skolan?
Såna här böcker...

När jag lyssnade var det barnperspektivet och föräldraperspektivet jag tänkte på och på de drabbade. Ja gär medveten om att lärare har en tuff situation och att de barn som är förövare kan ha det väldigt svårt hemma. Jag är medveten om att dessa barn har skolplikt och att lärare är skyldiga att undervisa dem också.
Men jag tycker inte att vi hjälper barn som är förövare och dessutom över femton år genom att inte ge dem någon påföljd alls.
Om en kollega till mig misshandlade mig oprovocerat dessutom och ändå fick behålla jobbet, skulle det bli stora rubriker i tidningarna. Det händer att barn som varit mobbade i åratal förlorar mot kommunen och att jurister tagit fram saker som är till nackdel för det mobbade barnet.

Vi förväntar oss att barn på förskolor och skolor ska arbeta under helt andra förhållanden än vad som är acceptabla för oss vuxna.

Det är vi alla vuxna som tillsammans skapat detta genom att godkänna oerhört stora grupper i skolan, gjort det svårare att hemundervisa etc.

Jag tycker att alla mobbade barn behöver en röst.

Jag önskar inte en ensidig debatt. Men jag tycker inte heller att saker och ting blir bättre av att vi håller tyst.


Luvisen det finns ett mycket bra avsnitt i Barnaboken om varför barn slåss och hur vi ska agera då. Våldsimpulsen finns inom oss alla och är något som skall underkännas och hanteras. Men osm sagt var det finns ett helt avsnitt i Barnaboken om det och osm också förklarar varför barn slåss.

[Luvisen]

Luvisen det finns ett mycket bra avsnitt i Barnaboken om varför barn slåss och hur vi ska agera då. Våldsimpulsen finns inom oss alla och är något som skall underkännas och hanteras. Men osm sagt var det finns ett helt avsnitt i Barnaboken om det och osm också förklarar varför barn slåss.

Jag vet. Det är därför jag skrev det jag skrev. Frågan bör ställas av dem som inte ställer den, om du förstår hur jag menar.

[olgis]

Jag vet inte, men ibland får jag lust att säga som Ingmar Stenmark sa nån gång. Men åk själv då. Barn i vårt samhälle mår inte bra, så är det. Men det är tydligen bara vi lärare som ska göra något åt det.

Jag ligger sjuk i influensa men jag ska försöka svara kort på det här.

Nej, jag tror faktiskt inte att folk på det här forumet tycker att det "bara" ni lärare som skall göra någonting åt det. Jag tror allra minst att inger tänker så.

Barn är alltid allas ansvar och framförallt föräldrarnas ansvar.

Däremot tycker jag att det är skräp det som framgår i den länkade artikeln från Newsmill. Att rättsprocesserna kan få se ut som de gör, ibland, alldeles uppenbart.

Dessutom behöver vi plocka bort begreppet "mobbning" och använda de verkliga begreppen: "Kränkning", "misshandel" o.s.v. Även när det gäller barn.

Sen tycker jag att inger har en viktig poäng i detta:

Det är vi alla vuxna som tillsammans skapat detta genom att godkänna oerhört stora grupper i skolan, gjort det svårare att hemundervisa etc.

Tack för ordet för nu.

[Jannika]

"Åk själv då". Klockrent.

Jag håller med Trebarn, utan att ha läst vare sig bok eller artikel. Det är klart att det finns dåliga skolor, dåliga lärare och gränslösa barn men i de allra flesta skolor funkar det faktiskt bra och både lärare och barn jobbar på. Ibland tror jag de har svårt att känna igen sin egen vardag i alla braskande skolrubriker som medierna översvämmas av.

Självklart ska kritik framföras men för barnens skull, vars arbetsplats och lärare ständigt nedvärderas, behövs det motbilder. De är rätt lätträknade, om man säger så.

Hela skolfrågan är ockuperad av människors som inte själva jobbar där. Deras skolerfarenhet är den egna skolgången (som kan vara rätt olik dagens skola) eller som förälder. Det ger en rätt begränsad synvinkel. Dessa utomstående både problematiserar och kommer med svaren. Det tror jag betyder något också.

Och denna ständigt ökande stoffträngsel. ALLT är viktigt och ska avhandlas i skolan och ansvaras för där. Nja.

Överlag tycker jag att det finns ett runtskyfflande av ansvar i hela samhället just nu, ett tidens tecken? Det är alltid någon annans fel. Ingen verkar tro andra om gott, lite mer "de gör så bra de kan". Eller, det här kan jag bidra med för att det ska bli bättre.

För övrigt har jag hemskt svårt att tro att den lilla yttepromille som hemundervisar skulle bidra markant till minskade mobbingsiffror. Faktiskt.

[olgis]

Ursäkta min Asperger

Jag håller med Trebarn, utan att ha läst vare sig bok eller artikel.

Utan minsta intention att verka dryg: Läs artikeln och du märker rätt snart att varken boken eller artikeln är ute efter att såga lärarkåren.

Boken bygger på intervjuer med ett stort antal rektorer, poliser, socialarbetare, föräldrar, lärare, makthavare och drabbade.

Jag tyckte att jag fick fram rätt bra att:

Nej, jag tror faktiskt inte att folk på det här forumet tycker att det "bara" ni lärare som skall göra någonting åt det. Jag tror allra minst att inger tänker så.

Barn är alltid allas ansvar och framförallt föräldrarnas ansvar.

Kan vi inte låta diskussionen handla om det som det var meningen att den skulle handla om?

Kommunföreträdare berättar öppet om att de tar hjälp av varandra för att få råd och stöd i hur de bäst ska försvara sig mot Barn- och elevombudet; de upplever att det är som att befinna sig i en ”kafkavärld” där allt kan vändas emot dem. Detta gör att barnperspektivet hamnar i skymundan.

Ungefär så. Är inte det förskräckligt? Undrar jag? Alla fantastiska lärare och harmoniska elever :thumbsup: till trots.

Vad kan VI, alla vuxna föräldrar, lärare, ansvariga myndighetspersoner GÖRA för att få stopp på detta?

Det tycker jag är en intressant diskussion.

[olgis]

Kommunföreträdare berättar öppet om att de tar hjälp av varandra för att få råd och stöd i hur de bäst ska försvara sig mot Barn- och elevombudet; de upplever att det är som att befinna sig i en ”kafkavärld” där allt kan vändas emot dem. Detta gör att barnperspektivet hamnar i skymundan.

Korrigering, det är inte jag som skrivit ovanstående citat. Det var klippt från artikeln, givetvis. Ursäkta

[inger]

Nej, jag tror faktiskt inte att folk på det här forumet tycker att det "bara" ni lärare som skall göra någonting åt det. Jag tror allra minst att inger tänker så.

[/color]

Tack Olgis! Min intention var inte att diskutera lärarkåren. Det är som du skriver ett föräldraansvar som går som en röd tråd alltifrån det att vi väljer barnomsorg eller väljer bort.
Vi har ett hundraprocentigt ansvar för våra barn som föräldrar.

Jag kommer inte att kommentera inlägg i den här tråden där det framgår att man inte ens läst artikeln.
Jag brukar alltid läsa trådstartares länkade artiklar om det framgår av tråden att det är de som ska vara grunden för diskussionen.
Tidigare har jag upplevt att det är så man gör i det här förädraforumet till skillnad från andra föräldraforum.

[Jannika]

Jag kommer inte att kommentera inlägg i den här tråden där det framgår att man inte ens läst artikeln.
Jag brukar alltid läsa trådstartares länkade artiklar om det framgår av tråden att det är de som ska vara grunden för diskussionen.
Tidigare har jag upplevt att det är så man gör i det här förädraforumet till skillnad från andra föräldraforum.

Och det oinsatta inlägget är mitt, vilket jag åtminstone redovisade, tycker jag kan få lite cred för det i alla fall (obs, humor). Det är möjligt att jag fricyklar OT men det här svaret var väl magsurt så det räcker? Jag gör en dubbel pudel för min oerhörda fräckhet att skriva ett inlägg utan koll. Skämskudde fram! [-X

Jag tycker nog att min upplevelse av det "runtskyfflade ansvaret" verkar stå sig även IT (har fortfarande inte läst länken, and I wont 8) ). Samhället översvämmas av kontroller, inspektioner, utvärderingar, uppföljningskrav och dokumentation, inte bara i skolan. Är det ett sätt att skyla över att det är för få som ska göra för mycket i offentlig sektor? Alla är skiträdda för att ställas till svars, någon annan ska alltid ansvara och gärna därtill hängas ut. För att ha ryggen fri ska vi dokumentera oss till undergång för att våra chefer ska ha papper på allt vi gjort, oavsett hur det är gjort. Min erfarenhet är att kvalité och rädsla, samt kvalité och tidsbrist sällan går hand i hand.

Men nu "upprörs" jag i min ensamhet eftersom jag inget svar kommer att få så jag lämnar olgis och inger att diskutera själva. Och så värst många fler tror jag inte ni blir.

Kram på er! Jannika

[Trebarn]

Okej jag svarar då.

Jag ska försöka beskriva lite närmare vad jag menade, så kanske det visar sig att vi inte tycker så olika, Inger och Olgis.

Jag menade för det första inte att "folk här på forumet" tycker att "vi lärare" bär allt ansvar för hur barnen mår i skolan. (Och jag uppfattar alla forumister, mig inberäknad, som "vi".)

Mitt inlägg var bara en spontan reaktion på några självsäkra uttalanden som Newsmillartikeln stod för (som jag hade läst). "Elever och lärare blir tidigt ”immuna” mot våldsbrott och kallar det mobbning". "När vuxna inte agerar trots att de måste se att barn far illa". "Skolan måste på ett helt nytt sätt ta dessa problem på allvar. Det krävs personal i skolan som har kunskap kring de här frågorna, och som kan jobba med att leda och motivera eleverna in på den rätta vägen, utan våld och hot."

Jahaaaaaaaaaaa...... Nämen, jag som hittills tyckt våld och hot var en så bra väg.... Tycker inte alla lärare det?

](*,)

Jag kan säga en sak, och det är att sen jag blev förälder själv har jag en heeeeeelt annan känsla för vilka världar de här nya små människorna (eleverna) innefattar. Den ytterst lilla bit i deras värld som jag som deras lärare utgör räcker tyvärr inte så långt som artikelförfattaren vill tro. Eller Skolverket för den delen. Någon har sagt att skolan står för 15% av elevens värld. Det är så mycket allt vårt arbete i antimobbingarbete, värdegrund, likabehandlingsplaner, dokumentation, hälsoprofiler, trygghetsenkäter, rastvakter, livskunskap kommer att ge utslag. Resten står "världen utanför" för. Dvs föräldrar, kompisar, samtid. Nätet. Osv.

Men när jag säger det här är det alltså INTE för att jag tror att Inger eller Olgis tror tvärtemot. Jag tror att det här forumet om något har full koll på hur viktiga föräldrarna är för sina barn. När jag skriver "men det är tydligen något bara vi lärare ska göra något åt" är det inte för att jag tror att NI, ärade forumkollegor, tycker så. Det var för att jag anade den tonen i Newsmillsartikeln. Och jag avslutade också med att jag kanske tog åt mig för mycket, vilket förmodligen är sant.

Så, förlåt om jag uttryckte mig lite burdust och otydligt. Jag tycker ni är kanonbra, superkloka människor och jag läser med glädje det ni skriver här i forumet. Det paradoxala är bara att jag verkligen bara diskuterade utifrån artikeln - och blir lite snärtigt påmind om att hålla mig till den. Ni kanske, kanske åt er lite för mycket....?

Allt gott!
Trebarn

[olgis]

Jag höll på att dö i lördags och har legat på hjärtintensiven hela veckan. Om ni undrar vart jag tog vägen.

Nu orkar jag faktiskt inte diskutera av, förhoppningsvis, förståeliga skäl.

Lycka till med diskuterandet.